<p>År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna. Det är inte ovanligt att svenskar och danskar bor grannar med varandra eller är kollegor i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna uppsats var att göra en retrospektiv redogörelse av ekonomiska och sociokulturella effekter bron medfört för Öresundsregionen. För att undersöka de olika generella effekterna har vi gjort en litteraturstudie av sekundärdata och teori som sedan har testats på fältet genom valda intervjupersoner. Forskningsfrågan vi ställt oss under uppsatsens gång är: Vilka ekonomiska och sociokulturella effekter har Öresundsbron medfört? Vårt resultat visar sig löpande genom uppsatsen och i en sammanfattande diskussion poängterar vi två av de effekter vi kommit att tycka symbolisera Öresundsregionens ekonomiska och sociokulturella effekter. Resultatet ska ses som våra reflektioner över Öresundsbrons inverkan på regionen och inte som generella sanningar. Vårt mål är att läsaren ska få en generell inblick av och en  förståelse för hur Öresundsregionen skapats och expanderat på grund av Öresundsbron,</p>

This study examines how pupils in two first year science classes in the upper secondary school use the concept "society" in a home examination. The aim of the study is to contribute to the ongoing research debate on central concepts and the perceived lack of them within the social science didactics. To reach this aim a teaching theme in sociology was planned and executed, which resulted in a home examination where the pupils´ use of the "society" concept was examined through a qualitative method. The analysis is based on how pupils through basic and advanced terms use the "society" concept to analyze the content of the examination. The results show that pupils have used the "society" concept in six different ways - norms as an affecting force, changing norms with new technology possibilities, the individual´s opportunities to act against the norms of the society, borderline between the inappropriate and illegal, values as a reason for conflict and values as a condition for a functioning existence in society. The pupils’ usage of the "society" concept can relate to the nature of the concept, by lifting both actor- and structure driven explanations in their analyzes and by reasoning around the relational factor between the formal and the informal society. In summary, the results give support for the suggestion that the "society" concept can work as a dynamic and cohesive didactic tool for the social science subject, when it is placed as the subject’s central concept.

Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för vilka rättigheter barn i Sverige har som leveri familjer med missbruk. Uppsatsens syfte har besvarats med hjälp av studier av lagstiftning,förarbeten, rättsfall och relevant doktrin. Resultatet av undersökningen visar att målet med socialpolitikenär att upptäcka och hjälpa dessa barn i ett så tidigt skede som möjligt. Av undersökningenframgår även att socialnämnden, så långt som möjligt, strävar efter att undvika attansöka om tvångsvård av barn då detta är ett långtgående ingrepp i en individs rättigheter. Nären eller flera familjemedlemmar missbrukar drabbas hela familjen. Det är därför viktigt att haett familjeperspektiv i dessa sammanhang så att hela familjen kan få den vård och det stöd somär behövligt.

No description available.

The European Convention guarantees the right to assembly. Since the ratification of the Convention Sweden has been obligated to make proportionality balances when granting or restricting the right. However, the process of how the proportionality assessments work when cancelling or dissipating a public gathering, and thereby limit the right to protest, is unmapped. Therefore, the aim of this study is to analyze the legal problems that emerges by studying the Parliamentary Ombudsman’s and the Chancellor of Justice’s proportionality assessments relating to the right to protest. This will be done by comparing nine decisions made by the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice between 1995 and today (2017).   The study concludes that the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice overall made proportionality assessments and thereby respected the principle of proportionality. However, some legal problems complicated the assessments. The definition of resolution, public gathering and severe disorder can differ, which can result in discretional exercise of official authority. This may, in turn, restrict the freedom of assembly and thereby be a threat to the democracy.

Syftet med arbetet har varit att undersöka den nya lagen (2014:447) om rätten att ta fordon i anspråk, det nya rättsinstitutet ianspråktagande och de ändringar som skett i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, för att undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte. Syftet har även varit att undersöka om fordonsmålvakter har någon möjlighet att någonsin bli skuldfria gentemot det allmänna. För att få svar på frågorna har en rättsdogmatisk metod använts för att beskriva gällande rätt på området och med hjälp av statistik undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte och hur den fungerat praktiskt. Studien har visat att lagen inte ännu påvisat att dess syfte uppnåtts. Den visar även på en problematik för fordonsmålvakter att kunna bli skuldfria och att ianspråktagande kan vara en möjlighet till detta. I slutet av arbetet diskuteras vilka effekter lagstiftningen kan ha och det ställs frågor kring hur det skulle kunna se ut om lagen ändrades.

No description available.

No description available.

I denna uppsats utreder jag hur upphovsrätten ser ut i teorin för innehavare av närstående rättigheter – speciellt utövade artister – och hur dessa rättigheter efterlevs i praktiken. Framför allt utreds vilka rättigheter som aktualiseras när verk tillgängliggörs för allmänheten on demand.   Genom en kort översikt av den svenska upphovsrättsregleringen presenteras de rättigheter som upphovsmän och utövande konstnärer besitter. Den ensamrätt som båda grupperna innehar när det gäller överföring respektive tillgängliggörande till allmänheten innebär i teorin ett starkt skydd, men som i praktiken inte alltid efterlevs. Det förekommer ofta att utövande konstnärers rätt åsidosätts genom avtal, och att ersättning helt uteblir när deras verk spelas on demand.   En utvidgning av den tvångslicens som träder in när utövande konstnärers ensamrätt åsidosätts när deras verk spelas i radio och TV, så att den även omfattar on demandöverföringar, skulle innebära att artister får en rättvis ersättning när deras verk utnyttjas, oavsett om det sker i radio, på TV eller on demand.   Vidare utreds frågan vad begreppet on demand innebär i samband med ljudöverföring. I dagsläget saknas en juridisk definition för begreppet, vilket leder till frågetecken i musikbranschen. Begreppet analyseras istället med grund i icke-juridiska definitioner, samt den bestämmelse om begreppet grundar sig i. Framför allt diskuteras frågan om hur mycket interaktion som krävs från den enskildas sida för att det ska anses vara fråga om ett förfogande on demand. Ett förslag på lösning presenteras, vilken går ut på att lagstiftning som berör en liknande situation, nämligen audiovisuella överföringar, bör ligga till grund för en lagstiftning även för ljudöverföring. / In this thesis I analyze how Swedish copyright law in theory protects the rights of holders of neighboring rights - especially performers - and how these rights are honored in practice. Focus is on what rights are realized when works are made available to the public on demand.   In a brief overview of the Swedish copyright regulation, the rights copyright holders and holders of neighboring rights hold is presented. The exclusive rights both right holders have when it comes to broadcasting and making available to the public is in theory a valid and strong right. In practice, however, these rights are often disregarded. It is too often the practice that performers rights are disregarded when deals are made, or a one-time compensation payment is made. This means no reimbursement when their works are made available on demand.   An expansion of the compulsory compensation, which enters into practice when performers works are played on radio and television without consent from the performer, would mean an equitable remuneration for performers.   Furthermore, the definition on demand in relation to audio transmission is discussed. As of right now, there is no legal definition of the concept on demand audio transmissions, which presents questions in the music industry. The concept on demand is analyzed based on non-legal definitions, as well as the concept it is derived from. The amount of interaction from the single consumers is discussed.   A suggestion is presented: legislation that concern a similar situation, audiovisual transmissions, can be used as a foundation for legislation for audio transmissions as well.

No description available.