Syftet med denna uppsats är att undersöka och fastställa vad som menas med de grundläggande behoven som anges i 9 a § 1 st. LSS, nämligen personlig hygien, måltid, att ta på och av kläder, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. För att uppfylla syftet har jag för det första valt att undersöka vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att någon ska ha rätt till personlig assistans. Slutsatsen som jag här kunnat dra är att det krävs att många förutsättningar är uppfyllda för att assistans ska beviljas. En person behöver till att börja med omfattas av personkretsen i 1 § LSS och därefter behöver det hjälpbehov som föreligger innefatta de grundläggande behoven. Att dessa två förutsättningar är uppfyllda är emellertid inte tillräckligt, för att kunna beviljas assistans måste hjälpbehovet dessutom anses vara av privat och känslig karaktär och således känslig för den personliga integriteten. Rätten till personlig assistans kan dessutom begränsas av föräldraansvaret och om ett hjälpbehov ska bli tillgodosett genom en hälso- och sjukvårdsinsats som således åligger ett landsting att tillgodose.Angående vad de grundläggande behoven innefattar har jag för det första kommit fram till att det som avses med personlig hygien är sådant som faller inom begreppet renlighet, nämligen att tvätta sig, sköta toalettbestyr, tandborstning och nagelklippning. Det måste dock anses vara av den privata och känsliga karaktären. Varma bad och massage har inte ansetts ingå i detta behov då det inte ansetts vara av denna karaktär. Behovet hjälp med måltid innefattar endast själva näringstillförseln. Med detta avsågs tidigare endast att få hjälp att föra maten till munnen men numera är hur näringen tillförs kroppen inte avgörande. Att behöva hjälp med på- och avklädning innefattas även det i grundläggande behov endast om det är av privat och känslig natur. Det som vanlig anses vara av denna karaktär är den på- och avklädning som sker av kläderna närmast kroppen, såsom underkläder och byxor. Den på- och avklädning av ytterkläder och skor innefattas vanligen inte. Hjälp med kommunikation anses endast ingå i de grundläggande behoven om en assistent måste finnas tillgänglig för att kommunikation överhuvudtaget ska anses vara möjlig. Detta kan vara fallet då den funktionshindrade kommunicerar genom bilder, signaler i beteende eller ansiktsuttryck som någon utan kunskap om denne inte har möjlighet att förstå. Av det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade omfattas sedan 2015 endast personer med psykiska funktionshinder. Den hjälp som här innefattas är så kallad aktiv tillsyn av övervakande karaktär, vilket kan behövas antingen för att övervaka att personen tillgodoser sina andra grundläggande behov genom så kallade kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser eller för att hindra den enskilde från att skada sig själv, andra eller egendom.Vid arbetet med min andra frågeställning, hur grundläggande och personliga behov förhåller sig till varandra, kom jag fram till att detta är ett hjälpbehov utöver de grundläggande behoven. För att beviljas assistans krävs att det föreligger ett hjälpbehov som innefattar de grundläggande behoven och först då kan assistans beviljas även för andra personliga behov. Det har av HFD och Försäkringskassan anförts att de behov som efter deras bedömning kan anses gå utöver de grundläggande behoven kan anses ingå i andra personliga behov. Detta innebär att även om matlagning, inköp och bestämmande av mat inte ingår i det grundläggande behovet måltid så kan en funktionshindrad beviljas assistans för detta utöver den hjälp som denne behöver med intagandet av måltiden. Från och med april 2018 är det dessutom uttryckligen reglerat i LSS att assistans för andra personliga behov avser även väntetid, beredskap och tid mellan olika hjälpbehov vid aktiviteter utanför den funktionshindrades hem.

Skattelagstiftningen är i ett kontinuerligt behov av anpassning för att kunna följa den rådande samhällsutvecklingen. Varuförsäljning på internet är ett nytt samhällsfenomen som har gett upphov till nya och obeprövade frågeställningar. En frågeställning berör gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen och var varuförsäljning på internet ska beskattas samt hur detta kan påverka rättssäkerheten. Inom skatterätten, och specifikt inkomstbeskattningen, finns det tre olika inkomstslag; tjänst (hobbyverksamhet), kapital och näringsverksamhet, som alla kan vara föremål för varuförsäljning på internet. Gränsdragningsfrågor mellan dessa inkomstslag har emellertid länge varit under diskussion. En varuförsäljning på internet kan vara föremål för alla tre inkomstslag, vilket således innebär att det även här finns en gränsdragningsproblematik, speciellt för den enskilde. Inkomster som härrör från varuförsäljning på internet är den enskildes ansvar att deklarera, samtidigt som den enskilde också har ansvaret för att detta sker korrekt. Det därför viktigt med en lagstiftning som är både tydlig och förståelig för den enskilde. I förhållande till gränsdragningsproblematik aktualiseras därför ofta en rättssäkerhetsaspekt. Detta som en följd av att gränsdragningsproblem i en lagstiftning kan antyda att det föreligger brister i rättssäkerheten. Att en lagstiftning är otydlig och vag kan medföra problematik i förutsebarheten, som i sin tur ändå bör anses vara rättssäkerhetens grundpelare. I skatterätten är detta av särskild stor vikt då ett felaktigt handlande kan medföra betungande konsekvenser för den enskilde. Detta samtidigt som att andra faktorer kan äventyra rättssäkerheten, förslagsvis det krav på effektivitet som förvaltningsmyndigheter behöver förhålla sig till. En rättssäkerhetsaspekt som riskerar att åsidosättas till följd av förvaltningsmyndigheter väljer att tillgodose kravet på effektivitet, kan vara åsidosättandet av bland annat likhetsprincipen såväl som officialprincipen då ett konsekvent handlande förbises. Syftet med denna studie är därför att analysera och utreda vilka faktorer som kan hänföras till ett specifikt inkomstslag vid varuförsäljning på internet, samt hur gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen kan påverka rättssäkerhetsaspekten.

No description available.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

No description available.

Biological diversity, or the variety of genes, species and ecosystem, is fundamental to all life on Earth. The conservation of biodiversity is consequently recognized both in national and international law as one of the prerequisites for achieving a sustainable development. However, the decrease in biodiversity is continuing, at all levels. There may be several reasons for why the law has not been successful in preserving biodiversity. One hypothesis for the failures is the lack of consistency between ecological and legal criteria, in particular regarding the incorporation of legal criteria relating to the complex and dynamic characteristics of ecosystems. Biodiversity is ruled by the laws of nature and only humans can be ruled by legislation. The laws regulating human behaviour that in one or another way affects biodiversity, must therefore be developed with consideration to the rules of nature, if the goal is to be achieved. One activity with potential and factual effect on diversity is hunting. The purpose of this study is to analyze whether the legislation on hunting and management of wildlife populations is developed with respect to ecological criteria necessary for achieving the goal of conserving biodiversity. Both national and EC legislation on hunting and management of wildlife populations have been included in the analysis. The result of the analysis shows that there are considerable differences between legal and ecological criteria. The legislation is mainly concerned with the use and protection of single species. When limits for hunting are determined, criteria relating to the targeted species are generally used. However, even on the species-level there are inconsistencies between legal and ecological criteria. E.g. there is a lack of legally binding obligations to protect species during their breeding- and hibernation periods and to preserve genetic diversity within species. On the ecosystem-level the lack of criteria in consistency is even more profound. Legal obligations to preserve or to consider interspecies relations, ecosystem functions and other relationships between the species and the ecosystem are almost non-existing. A broader perspective is found in the Environmental Code with its general rules of consideration and the goal to preserve biodiversity. The Environmental Code therefore, in principle, has an important function in forcing decision making towards an increased ecosystem approach. However, as the Code lacks efficient instruments for control and enforcement related to hunting specifically, the Code has no essential impact on decision on hunting in practice. In addition, the analysis shows that there are considerable differences between national law and EC-law. Since EC-law is binding on its member states there are numerous situations where national hunting law must be changed. Since legal criteria in EC-law generally are more in consistence with ecological criteria a more efficient implementation of EC-law is motivated from a goal fulfillment perspective as well. There are several ways in which the law needs to be developed in order to achieve the goal to preserve biodiversity. The analysis in this licentiate thesis will serve as a starting point for a discussion on how to develop such instruments and legal systems. / Biologisk mångfald, variationsrikedom inom och mellan arter och ekosystem, är en förutsättning för allt liv på jorden. Trots att det finns rättsliga mål och instrument för bevarandet av den biologiska mångfalden i såväl nationell som internationell rätt har den biologiska mångfalden minskat drastiskt, särskilt under de senaste 50 åren. Antropogen aktivitet, däribland jakt, anses vara den kritiska påverkandefaktorn. En presumtiv förklaring till de rättsliga instrumentens otillräcklighet är att de inte utformats med tillräcklig hänsyn till ekosystemens komplexitet och dynamik. Det övergripande syftet med avhandlingen är därför att utveckla nya rättsliga angreppssätt som är mer ändamålsenliga för bevarandet av biologisk mångfald. Detta förutsätter en undersökning av rättssystemet. Av utrymmesskäl avgränsas undersökningen i licentiatavhandlingen till uttagsregleringen av viltarter genom jakt. Syftet med avhandlingen är således att undersöka hur gränser för uttag av viltarter bestäms och om de rättsliga kriterierna för bestämmandet överensstämmer med ekologiska kriterier för bevarandet av den biologiska mångfalden. Analysmaterialet omfattar rättskällor och icke-juridiskt bindande tolkningsmaterial på såväl nationell som EG-rättslig nivå och viss utsträckning internationell nivå. Resultatet av analysen visar att det föreligger skillnader mellan rättsliga och ekologiska kriterier. Lagstiftningen är framför allt inriktad på att skydda enskilda arter och rättsliga krav på hänsyn till arters interaktioner, artens funktion i ekosystemet m.m. vid jaktbeslut saknas. Populationsstorleken och andra typer av faktorer som rör den beskattade populationen är har ofta en övervägande (uteslutande) betydelse vid bestämmandet av gränser för (hållbara) jaktuttag. Jaktlagstiftningen är vidare endast tillämplig på viltarter och det finns därmed inga krav att vidta åtgärder för stöd av andra arter eller ekosystem trots att även dessa kan påverkas av jakten såtillvida detta inryms inom det allmänna intresset. Eftersom det inte finns något övergripande mål att bevara biologisk mångfald och att detta inte anges som allmänt intresse i förarbeten är det dock inte troligt att det ges (stor) vikt i en avvägning. I flera avseenden saknas rättsliga gränser för avvägningarna mot ekonomiska intressen (exempelvis skador på ekonomiskt viktiga trädarter eller tamdjur) som säkerställer att ekologiskt hållbara gränser inte överskrids. Den övergripande miljölagstiftningen, miljöbalken, gäller dock parallellt och har en principiell viktig funktion framför allt eftersom det finns ett övergripande mål om bevarandet av biologisk mångfald såväl som krav på tillämpning av försiktighetsprincipen som gäller mot var och en. Det saknas dock praktiskt fungerande genomföranderegler som innebär att miljöbalkens regler tillämpas vid beslut om jakt. Genom EG-rätten har vidare ett visst "ekosystemperspektiv" införts i regleringen av jaktuttag. Bland annat gäller krav, i vissa situationer, på att en gynnsam bevarandestatus ska upprättas inom hela artens utbredningsområde oavsett administrativa gränser. Vidare föreligger ett flertal brister avseende EG-rättens genomförande i den nationella lagstiftningen. Givet de briser som framkommit i analysen är det relevant att diskutera nya rättsliga angreppssätt för en mer ändamålsenlig reglering av uttag av viltarter, däribland utformandet av en lagstiftning med större hänsyn till samspel mellan arter och deras ekosystem för att hantera ekosystemens komplexitet och dynamik. Särskilt viktigt för en mer ändamålsenlig förvaltning av viltarter är införandet av rättsliga krav och minimigränser i jaktlagstiftningen som tydligare speglar ekologiska kriterier, särskilt ekosystemkriterier, såväl som försiktighetsperspektiv och införandet av tydligt styrande mekanismer för genomförandet av miljöbalkens krav som därmed ramstyr beslut i jaktlagstiftningen och kopplar till målet om bevarandet av biologisk mångfald. Dessutom krävs en ökad samordning mellan rättssystem på olika nivåer nödvändig och ett mer adekvat genomförande av EG-rätten. Hur reglerna i EG-rätten och den internationella rätten har utformats saknar betydelse för resultatet om de inte införlivas korrekt i de nationella rättsordningarna och/eller efterlevs fullt ut av medlemsstater eller parter. / Godkänd; 2008; 20081204 (ysko)