Som framgår av uppsatsens rubrik är syftet med denna uppsats att undersöka Polismyndighetens befogenheter gällande verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut. Inledningsvis redogörs för problembakgrunden som uppstått genom det stora antalet asylsökande till Sverige som nära nog fördubblades från 2014. Vidare i kapitel ett redovisas vilken metoden och material som används i studien för att uppnå syftet med uppsatsen. Jag har valt den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt, det vill säga ett de lege lata resonemang. Det är främst bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) och polislagen (1984:387) som är tillämpliga när det gäller Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.  Avsikten är att utreda Polismyndighetens befogenheter i dessa ärenden, vad som menas med avvisning, utvisning samt överföring enligt Dublinförordningen. Även de mänskliga rättigheterna redovisas i uppsatsen för att få förståelse för inom vilka ramar lagstiftningen skall hållas. För att lättare förstå asylprocessen måste en genomgång av Migrationsverkets befogenheter avseende handläggning av asylärenden redovisas innan Polismyndighetens befogenheter genomgås.     Bestämmelserna om befogenheter för Polismyndighetens verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut redovisas i uppsatsen genom lag, förarbeten, myndighetsföreskrifter samt doktrin. Vidare i uppsatsen redogörs för lagligt reglerade bestämmelser, vad som gäller vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. I en ny proposition 2016/17:191 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs från maj 2017 redogörs för regeringens nya förslag gällande Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet i dessa ärenden.  Slutligen förs ett de lege ferenda resonemang där jag tar mig friheten att framföra mina tankar kring de lagar och regler som styr denna verksamhet. Vissa lagregler fungerar utmärkt och skapar inga problem för myndigheterna att efterfölja. Men några problemområden har jag upptäckt i studiet av denna uppsats och av egen erfarenhet som civil handläggare vid gränspolisen. Genom egen analys vill jag slutligen påpeka dessa och föreslå ändringar och förbättringar i gällande lagstiftning. / As stated in the title, the purpose of this essay is to investigate the Police authority's enforcement power when implementing deportation decisions. In the introduction, the study describes the background questions and problems in relation to the large number of asylum applications in Sweden that almost doubled since 2014.  Furthermore, in chapter one, the methods and materials used in the study are presented to better clarify the purpose of the study. I have chosen the legal-judicial method to determine the right in force that is a “de lage lata” reasoning. It is primarily the provisions of the Aliens Act (2005:716) and the Police Act (1984:387) that apply to the Police authority's enforcement power in the case of implementations of deportation decisions.  In order to investigate the police authority's power in enforcing rejection and expulsion decisions the study clarifies what is meant by rejection, expulsion and transfer according to the Dublin Regulation. Human rights are also reported in the study in order to understand the framework in which the legislation is to be held. In order to facilitate understanding of the asylum process, a review of the Migration Board's authority regarding handling of asylum cases must be reported before the Police authority's power are reviewed.  The regulations concerning the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions are presented in the study by law, preliminary work, government regulations and doctrine. In addition, the study describes legally regulated provisions in relation to the execution of rejection and expulsion decisions. A new Law Council of April 2017 sets out the Government's new proposals regarding the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions. In a short section of the study, the privacy rules that apply to Swedish authorities are reported to demonstrate that problems with the law can arise in the execution of expulsion and rejection decisions.  Finally, a “de lege ferenda” reasoning is taken up to discussion where I take the liberty of expressing my thoughts about the laws and regulations governing this business. Some legal rules work well and do not cause any problems for the authorities to follow. However, I have discovered some problem areas in the study of this paper and from my own experience as a civilian at the border police. By my own analysis, I would like to point out these and propose changes and improvements in current legislation.

The essay describes what honor-related violence is and means. There is a perception that honor-related violence only involves physical violence, but the truth is that the physical is only a fraction. In Sweden, there is two big cases of honor killings, Fadime and Pelas. The essay describes how it is to live with honor culture in Sweden, if you feel included or excluded in the Swedish society. This is done through interviews with people who live or have lived with honor culture. The work also includes interviews with two people working in a shelter where they daily encounter young women fleeing honor culture.In the work it is about Fadime and Pelas backround, how they grew up and straying toward the culture of honor which then led to their death.Honours in Sweden did not look like the honors in the other countries. Honours in many countries is based on the woman's sexuality and the woman's innocence. An entire family can be affected if a woman is considered "unclean".The aim is to highlight how young people experience of living in a culture of honor in a country where the majority culture repudiates honor culture and secular and highly individualized culture. / Syftet med uppsatsen är att belysa hur unga människor upplever att leva i en hederskultur i ett land där majoritetskulturen tar avstånd från hederskultur, är sekulär och starkt individualiserad kultur. Arbetet beskriver framförallt om hur det är att leva med hederskultur i Sverige, om man känner gemenskap eller utanförskap, detta görs med hjälp av intervjuer med personer som lever i eller har levt med hederskultur. Arbetet innehåller även intervjuer med två personer som arbetar i en kvinnojour där de dagligen stöter på unga kvinnor som flyr hederskulturen. I intervjuerna beskriver det hur flickor/unga kvinnor känner att de behöver leva dubbelt liv. Att de vill känna samhörighet med bland annat klasskamrater men att de inte kan det eftersom att de inte får vara med på alla aktiviteter som skolan eller klassen anordnat. De ljuger antingen för sina vänner och kommer på ursäkter till varför de inte kan vara med, eller så ljuger de för föräldrarna om var de är, vad de ska göra. Heder i Sverige ser inte likadant ut som i andra länder. Heder i många länder baseras på kvinnas sexualitet och kvinnans oskuld, en hel släkt kan bli drabbad om en kvinna anses vara ”oren” pågrund av handlingar som bryter mot samhällets kulturella normer. I Sverige var heder mer att invånarna ska göra rätt för sig, betala räkningar, inte begå brott,dock har Sverige nu många invånare med ett annat ursprungsland och med det har de tagit med sig sina traditioner. I intervjuerna med flickorna berättar de att de inte får gå ut sent eller umgås med pojkar, då ens rykte kan förstöras. Uppsatsen förklarar vad hedersvåld är samt hur det kan uppstå, den innehåller även två fallstudier där det står utförligt vad hederskultur innebär.

No description available.

Många i dagens samhälle använder sig av sociala medier och användningen fortsätter att öka. De åsikter som där uttrycks kan vara av både positiv och negativ art och kan även påverka den anställdes arbetsgivare på olika sätt. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Sverige och gäller gentemot det allmänna och den gäller mot det allmänna även som arbetsgivare. Mot arbetstagarens yttrandefrihet och kritikrätt står den anställdes lojalitetsplikt gentemot arbets-givaren. Frågan är vart gränsen mellan yttrandefriheten och lojalitetsplikten går för en offentligt anställd när det gäller yttranden på sociala medier och svaret på den frågan är att yttrandefriheten i de flesta fall står över lojalitetsplikten för offentligt anställda men att det kan finnas undantag. / The vast majority of the people today use social media in some form and the usage keeps growing. Opinions expressed on such arenas can be both positive and negative and even have effect on the writers employer. The freedom of speech is constitutional protected in Sweden and is applicable for the general and also for the general against the public as an employer. Against the freedom of speech and the right to criticize the public as an employer is the duty of loyalty for the employee against the employer. The question is where the line should be drawn between the freedom of speech and the duty of loyalty for a public employee regarding opinions expressed on social medias. The answer is that the freedom of speech stands over the duty of loyalty for public employees with some exceptions.

Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder. Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt. Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

Skogsmarken i Dalarna är sedan länge på grund av arvstradition och starkt motstånd mot förändringar i fastighetsindelningen, uppdelad i ett stort antal små och långsmala skiften. Den rådande ägosplittringen lägger en död hand över skogsbruket och landsbygdsutvecklingen i Dalarna. Markägarna i västra Rättvik, som medverkade i studien, insåg följderna av ägosplittringen men motståndet mot omarrondering var omfattande och de flesta röstade nej till en omarrondering när myndigheterna erbjöd en chans att effektivisera skogsbruket. Omarronderingen blev inställd. Den här studien syftar till att belysa problematiken med omarrondering ur markägares mer personliga perspektiv. Genom att förklara de bakomliggande orsakerna till markägares opinionsbeslut belyses djupet av det markägarna saknar, önskar och upplever. Tidigare forskning visar också att behovet av att utvärdera omarrondering ur ett mer personligt perspektiv är starkt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 18 semistrukturerade telefonintervjuer med markägare som medverkade i omarronderingsprocessen i västra Rättvik 2015. Markägarna valdes ut med hänsyn till hur de röstade i opinionsprövningen samt efter storleken på deras markinnehav. Resultatet av detta arbete visade att markägares inställningar till omarrondering kan skilja sig åt beroende på flera faktorer, bland annat storleken på markägarens innehav, hur samlat innehavet är, hur de använder sin mark samt deras tidigare erfarenhet av omarrondering. Även i omarronderingsprocessen upptäcktes problem, de flesta problem återfanns i myndigheternas stormöten vilka ansågs fungera dåligt, de upplevdes som en källa till irritation av de flesta markägarna, samt att enskild information, diskussion samt personlig kontakt med myndigheterna saknades. Studien visade även att det var viktigt för markägare att få framföra sina åsikter och känna sig lyssnad på genom hela processen. Nästan alla respondenter hade röstat likadant om en opinionsprövning under samma förutsättningar skett idag, vilket betyder att något måste förändras för att det för markägare ska kunna bli intressant att medverka i en omarrondering.

No description available.

No description available.

No description available.

Gaming är ett nytt område inom skatterätten som omfattar spelande av datorspel live via streamingtjänster, exempelvis Twitch.tv. På grund av de livestreamade spelen kan de personer som spelar få inkomst från donationer som är frivilligt skänkta av tittare. Donationer har varit föremål för prövning utifrån gåvobegreppet i ett förhandsavgörande från SRN, där donationer ansågs skattepliktiga i och med att de utgör s.k. remuneratoriska gåvor. Utöver frågan om donationer verkligen är att anse som en skattepliktig inkomst utifrån såväl civilrätten som skatterätten kan det ifrågasättas om samtliga donationer är skattepliktiga eller om donationernas skatteplikt är knuten till en viss beloppsgräns.   Eftersom gaming utförs av olika typer av spelare, vissa som spelar för nöje och andra som spelar för att livnära sig på de inkomster som kommer in, kan det även vara av vikt att ifrågasätta när gaming anses utföras som en hobbyverksamhet och när det anses bedrivas som en näringsverksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet som anses utgöras varierar beskattningen för personen som driver verksamheten. Det vill säga om verksamheten ska beskattas som en hobbyverksamhet och därav beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst eller med en bolagsskatt i inkomstslaget näringsverksamhet. En bedömning måste göras i de tre näringsrekvisiten yrkesmässighet, självständighet och vinstsyfte. Det rekvisit som är svårt att fastställa vid gränsdragningen mellan inkomstslagen är just vinstsyftet. Utifrån den praxis som prövats angående rekvisiten skulle gaming kunna uppfylla en yrkesmässighet om livestreamen riktar sig till allmänheten. Självständighetsrekvisitet torde anses uppfyllt eftersom förhållandet till Twitch inte anses som en anställning. Vinstsyftet kan däremot vara svårare att fastställa, men skulle kunna uppfyllas om spelaren enbart har gamingen som inkomstkälla.   Sammanfattningsvis kan konstateras att donationerna som skänks inom gaming är skattepliktig inkomst på grund av dess karaktär som remuneratoriska gåvor, samt att gränsdragningen inte kan fastställas mellan inkomstslagen på grund av att det finns för lite praxis för området gaming. Ämnet behöver bli mer prövat av domstol för att kunna fastställa några säkra slutsatser.