The purpose of this essay is to limelight a child ́s position regarding organ donation and thus complicated legal situation that arise. The problem with establishing a child ́s right to his or hers self-determination and participation are that these legal concerns are mainly regulated through doctrine and government decision, as there are inadequate legal acts to regulate the area. Because there is a lack of doctrine to find legal support from, the child ́s right to self-determination remains an unregulated area of the law.  The question that arises are what legal rights to self-determination and participation a child has in the donation process compared to the parents. Children should, parallel to their maturity and age, be given more rights to decide. This follows by the fact that the child ́s age and development should be considered in the context of the caring system according to 4 kap. 3 § patientlagen. The problem is often that the question surrounding organ donation mainly arises when the child itself is unable to partake in the discussion due to unconsciousness, which in turn means that this falls on the parents. The parents do have the right in 6 kap. 11 § föräldrabalken which also stipulates that the child should be ensured co-determination. However, there are no guarantees for the caregivers not to act out their own interest.  This means that trade-offs need to be made in the situations where the child has expressed a willingness to donate his or hers organs, the parents dispute it. The question is whose interest should weigh the heaviest? The child ́s will donate organs should be given particular weigh if it is registered in a donation register. However, the parents still have a right to oppose the organ donation. The fact that a registration in the donation register must constitute a special weigh may instead be considered to lead to the child being given a right of co- determination, as the registration rather has an effect as a starting point for the health care staff to address the issue of donation.  After a decision has been made not to initiate or continue the life-sustaining care, the so-called organ-preserving treatment is started. This runs in parallel with palliative care while the child ́s stand on donation is investigated. In practice, there is rather talk that the previous care that was given for the sake of the child is now instead given in order to enable donation. The Government ́s bill on organ-preserving treatment included medical measures that could not be postpone until after death, cause no more than minor pain or injury, which must never take precedence over treatment that benefits the patient, and which may last for a maximum of 72 hours. This bill has now been withdrawn as the government will review the question of whether intubation should be considered permissible within the framework of organ-preserving treatment. However, the organ-preserving treatment is already given in practice as it is a prerequisite for enabling donation. Since there are currently 11 children on the waiting list for a new organ, children also need to be able to donate their organs after their death. This is due to the fact that some organs must be sized. Therefore, the Government does not consider that this is a contrary to the principle of the best interests of the child, despite the fact that it is medical interventions that are taken on a dying child in order to keep organs for another child.

Den 22 juni 2020 införde regeringen möjligheten att ansöka om omställningsstöd för företag som drabbats av minskad nettoomsättning på grund av spridningen av covid-1. R9egleringen av omställningsstödet återfinns i Lag (2020:548) om omställningsstöd (LOM). Med motiveringen att snabbt kunna anpassa stödets utformning till förändrade förutsättningar har regeringen gjort bedömningen att förutsättningarna för bland annat rätt till stöd bör regleras i förordning i stället för lag. Ytterligare bestämmelser om omställningsstödet återfinns därför i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 (FOM) och förordningen(2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020 (FOM för maj-juli). EU-kommissionen har meddelat en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som ett led i att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna för EU:s medlemsländer och underlätta införandet av olika stöd till följd av covid-19. Vidare har kommissionen godkänt omställningsstödet i ett särskilt beslut, vilket innebär att stödet anses förenligt med EU:s stadsstödsregelverk. Syftet med omställningsstödet är att kompensera företag som drabbats av stora omsättningstapp på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Syftet är vidare att skydda de anställda i företagen från uppsägning och verksamheten från att behöva avvecklas. För att syftet med regleringen ska kunna uppnås är det viktigt att reglerna är tydliga och förutsebara.  I skrivande stund finns över 200 domar från förvaltningsrätten och kammarrätten avseende omställningsstödet 2020, där företagen har överklagat Skatteverkets beslut om omställningsstöd. Det är den som ansöker om omställningsstöd som bär bevisbördan för att förutsättningarna för att beviljas stödet är uppfyllda. Rättsreglernas stabilitet har stor betydelseför rättssäkerheten. En allt för snabbt genomförd reglering kan medföra förvirring, om varken myndigheter eller medborgare hinner anpassa sig till den nya regleringen. Samtidigt är det sannolikt att en ny reglering medför vissa oklarheter som behöver förtydligas. Det kan handla om definitioner av begrepp eller förtydligande om verkställighet av vinstutdelning.Min uppfattning är att definitioner av fasta kostnader samt reglerna om diskvalificerande värdeöverföringar har varit otydliga för företagen. Trots vissa otydligheter är min sammantagna bedömning att regleringen av omställningsstödet är tydlig och förutsebar. Att det finns, eller har funnits, vissa oklarheter är väntat med hänsyn till att reglerna är helt nya.

Den första januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Den svenska lagstiftaren har redan vidtagit åtgärder för att transformera barnkonventionen i svensk rätt och det har konstaterats att svensk rätt överensstämmer med barnkonventionen. Trots detta har det i flera rapporter och studier visats att barns möjlighet att vara delaktig enligt barnkonventionen artikel 12 och rätt att få sitt bästa beaktat enligt artikel 3 inte tillgodosetts i tillräcklig utsträckning i frågor som rör deras omsorg. Uppsatsens syftar till att ur ett rättssociologiskt perspektiv utreda varför barn inte alltid tillåts vara delaktiga i tillräckligt utsträckning i frågor som rör dem. Detta görs genom att sätta artikel 3.1 och artikel 12 i relation till de svenska lagarna föräldrabalken, socialtjänstlagen och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Författaren konstaterar att det föreligger normkonflikter mellan barnkonventionens bestämmelser och svensk lag samt att det inom respektive lag föreligger normkonflikter mellan olika bestämmelser. Det argumenteras för att detta är ett resultat av att lagstiftaren inte givit en tillräcklig vägledning i hur barnkonventionens artiklar ska tolkas i svensk rätt. Vidare framförs att barns möjlighet att vara delaktig begränsas av att svensk lagstiftning präglas av ett starkt skyddsperspektiv gällande barn. Vårdnadshavares bestämmanderätt inom socialtjänsten lyfts även som en bidragande faktor för varför barn inte tillåts vara delaktiga. Det föreslås att lagstiftaren genomför en reform på området med identifierade normkonflikter som utgångspunkt för att lösa denna problematik. Detta för att socialtjänstens beslut ska grundas på bra underlag samt för att ge barn en tydlig rätt till delaktighet.

The labour law includes the legal regulation between employees and employers. However, new forms of work have been developed the last decade, as perform work through a digital platform. Considerable of modern working life with new forms of labour organisations, do not fit in the labour law. Platform work is based in temporary assignments instead of determined working hours. This results in a flexible work form, but with less stability and regularity. This can engender a lack of rights and social security and an increased uncertainty regarding their work situation.   The purpose of this study is to illustrate the phenomenon platform work from a labour law perspective. To fulfil this purpose and answer the research questions it has been relevant to investigate legal material to interpret, systemise and determine applicable law. The study has placed great emphasises on practice and doctrine.   The result of this study shows that it is complex to applicate the labour law on platform workers and it is difficult to determine if they should be identified as workers in a legal sense. Platform work still brings several questions about how such a labour organisation stands in the labour market. In some respects the relation between the platform and the platform workers is equivalent to the relation between an employer and an employee, and in some respect’s relationships differ. More legal sources on the subject may be required to understand the relationship between platform work and the employer and employee concept.

No description available.

No description available.

No description available.

En undersökning av ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet med grund i artikel 15 bis Romstadgan.

Denna uppsats har till syfte att studera kampanjen ”Bibliotek mot rasism”som genomfördes i fyra olika biblioteksregioner i Sverige från 2014 till 2016. Med intervjuer som metod och inramningsteori som analytiskt verktyg har kampanjen kartlagts och studiens syfte är att se hur kampanjen utvecklades över tid och hur kampanjen kan ställas i relation till bibliotekens demokratiska uppdrag. Empirin för studien utgörs främst av intervjuer med två bibliotekarier och två bibliotekskonsulenter som var engagerade i arbetet kring kampanjen. Utöver detta kompletteras informanternas utsagor med kampanjdokument såsom manifest och interna styrdokument. Utifrån inramningsteorins begrepp kan kampanjens framväxt och utveckling förstås som en process. Med dessa begrepp som utgångspunkt kan det argumenteras för att en diskursförändring i samhället påverkade kampanjens så kallade åtgärdsramar medföljd att kampanjen bytte inriktning och sedan försvann från folkbiblioteken. Beroende vad som tolkas in i skrivelser att bibliotek ska vara neutrala syftar uppsatsen till att reda ut om kampanjen bör ses som politisk eller på annat sätt utanför bibliotekens uppdragsbeskrivning

No description available.