No description available.

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rätt. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt och företräder det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats är att utvärdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gällande rätt. I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelägare och efterarvingar anges, men det uppställs inget krav på att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som är dödsbodelägare. Frågan om vilka som är rätt dödsbodelägare behöver inte heller vara avgjord när bouppteckningen upprättas. Det faktum att det saknas sådana krav påverkar bouppteckningen som legitimationshandling negativt. En andel i ett dödsbo kan också överlåtas när som helst under den tid då boutredningen pågår. En överlåtelse av en andel får till följd att dödsbodelägarkretsen förändrats. När överlåtelsen sker efter bouppteckningensförrättningen finns det inte någon möjlighet att upprätta och registrera en ny bouppteckning. Avsaknaden av en sådan möjlighet påverkar också bouppteckningen som legitimationshandling negativt. Rättsläget kan inte anses vara tillfredsställande ur delägarnas och omsättningens perspektiv. I denna uppsats illustreras flera svårbedömda frågor som kan uppkomma i samband med delägarkretsen i ett dödsbo. En person blir automatiskt delägare och kan därför inte förutsättas ha några kunskaper inom området. Tredje man kan inte heller förutsättas ha nödvändiga kunskaper om arvsrätten. Ändamålet med reglerna bör vara att tillgodose delägarnas och tredje mans intressen eftersom det är dessa personer som berörs av rättsläget i praktiken. Med anledning av att reglerna inte tillgodoser dessa ändamål anser författaren att reglerna bör reformeras.

No description available.

No description available.

No description available.

In connection with the Russian invasion of Ukraine in 2014, the building of the Swedish total defence was brought to the fore. In its focus, the Swedish government has emphasized total defence should be resilient to external threats, but without defining the concept of resilience. This study takes its starting point in trying to identify key actors' interpretation of the concept of resilience by studying key policy documents related to the development of the Swedish total defence through a qualitative text analysis. Through a theory-consuming approach, a theoretical framework has been constructed that broadens the concept of resilience in a security policy context to identify both explicit and implicit statements and representations from each actor's policy document. To identify possible differences, scientific definitions of resilience are adopted as an indicator to visualize each actor's presentation of the concept of resilience. These indicators are engineering resilience, ecological resilience, and evolutionary resilience. The results of the study show that there are differences between the central actors, the politicians, the Authority for civil protection and emergency preparedness (MSB), and the Swedish Armed Forces, in the presentation and interpretation of the concept of resilience, which may have a negative impact in implementing resilience throughout the Swedish total defence system.

Uthyrning av lokaler undantas från mervärdeskatt enligt mervärdeskattelagen (1994:200), nedan benämnt ML. När en lokal hyrs ut för stadigvarande användning kan uthyrningen ändå bli skattepliktig om fastighetsägaren väljer att omfattas av frivillig skattskyldighet. När en fastighetsägare i stället hyr ut till en aktör som bedriver skattefri verksamhet omfattas fastighetsägaren inte av den frivilliga skattskyldigheten. Det leder bland annat till att privata skolverksamheter blir hänvisade till baracker. Vi ser därför ett behov av att kritiskt granska den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler.  Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om frivillig skattskyldighet uppnår de kriterier som följer av mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att uppnå syftet kommer en norm att upprättas utifrån vad vi anser utgör primära kriterier för mervärdesskattens rättsliga karaktär. Därefter ska kriterierna appliceras på den frivilliga skattskyldigheten för att avgöra om regleringen följer den upprättade normen. För att applicera kriterierna måste därför även rättsläget avseende den frivilliga skattskyldigheten undersökas. När rättsläget utreds utgår vi ifrån den rättsdogmatiska metoden innebärande att vi tolkar och systematiserar gällande rätt baserat på den rättskällehierarki som består av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.  I uppsatsen har vi kommit fram till att den frivilliga skattskyldigheten endast i viss utsträckning uppfyller den upprättade normen. De kriterier som utgör normen består av att mervärdesskatten ska uttas på den slutliga konsumtionen, skatten ska övervältras i samtliga led och att skatten ska vara neutral. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en aktör som bedriver skattskyldig verksamhet följer mervärdesskattens rättsliga karaktär vid fastighetsrelaterade transaktioner som egentligen är undantagna skatt. Däremot när uthyrning av en lokal sker till en aktör som bedriver skattefri verksamhet ser vi att utfallet skiljer sig åt om hyresgästen är en kommunal eller privat aktör, vilket inte följer att uthyrning ska vara neutral. Även kriterierna att mervärdesskatt ska övervältras och uttas på slutlig konsumtion uppfylls inte vid uthyrning till en aktör som bedriver skattefri verksamhet. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet som den är utformad i dagsläget inte uppfyller normen och därmed inte följer mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att kriteriet neutralitet framöver ska uppfyllas anser vi att en lösning är att frivillig skattskyldighet bör avse all uthyrning av lokaler oavsett skattskyldighet.

No description available.

Examensarbetet består av två fristående delar. Textdelen ”Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare” tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden. ”Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa” är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området. Tyngdpunkten ligger på anpassning till befintlig terräng. / The thesis consists of two separate parts. The text ”Building the Town in Four Dimensions: Personal Reflections on the Architect's Role as an Urban Planner” discusses urban planning from a ”community” and a ”municipality” piont of view, the architect´s tasks of public space and of the town as a system, and some aspects of time as the fourth dimension: urban planning takes time, has long-lasting effects, is a continuous process, the premises keep changing, it affects people´s everyday life and the public space changes over the day and the year. ”Heliodal in Rönninge: Facts and Inspiration for Your Own New House” describes the area of Heliodal, its characteristics and history, and some ideas how this can be taken care of when adding new houses. This part of the thesis is presented as a brochure meant for families who consider buying some property and having their own house constructed. It is based on a real town plan for an area in the municipality of Salem, south of Stockholm. In areas like this most of the new houses are likely to be prefabricated houses of different kinds. The brochure shows the place and its history, the main features of the landscape and the existing buildings, the basic ideas of the town plan and some suggestions how to choose house and plan the garden to make them fit into the environment, emphasizing adaption to the natural topography.

No description available.