Patent pools are a source of collaborative efficiencies when they comprise of patents essential to astandard thereby facilitating access to useful technologies. Despite that, in the context oftelecommunication standards, attempts to create patent pools have seemingly not been successful,for example in 2G, 3G and 4G standards, owing to a lack of participation by SEP holders, whohave mostly engaged in bilateral negotiations. This had led to significant litigation. Bilateralnegotiations are hard to foresee in the 5G and IoT context, where the number of downstreaminnovators and implementations are large. Essentiality understandings have mostly been evaluatedfrom a SSO policy perspective and a lack of consistency therein has led to further confusion.In that context, patent pools may be an industry solution to facilitate access to technology andavoid costly and time-consuming litigations and therefore, pose an attractive alternative. Patentpools have however evolved, have infamously resorted to assertions and aggressive licensingapproaches. The European Commission has recognized reliance on patent pool mechanisms, as ameans, to achieve a Digital Single Market. However, to be able to do so, pools must be properlydesigned and managed. Against that background, the purpose of the thesis is to discuss thestrengths and weaknesses of patent pools, the regulatory framework under which they operate, theessentiality policy weaknesses of ETSI in the development of telecommunication standards, thetransformation of pools into assertion entities and concludes with certain suggestions in which theyshould operate to provide an attractive alternative to bilateral licensing in the emerging 5G andIoT era.Keywords: Pools, SEP, 5G, IoT, European Commission, Digital Single Market

The digital technologies advances are growing day per day, many of them are here to give us a new perspective and help us to do many things productively and efficiently. In the last years, there is considerable debate throughout how we can implement the new technologies and how they will transform the use of intellectual property rights. In this paper, we aboard this issue from the perspective of the copyrights. Many years ago, when platforms like Spotify or Apple Music came to this world, many artists and consumers were excited. Many people that were involved in the music industry saw this as a new way to reach a global market, fight piracy, and receive many economic benefits. For the consumers, the implementation of digital platforms was a new way to discover new artists and a new way to enjoy music. In the case of consumers, many of them are still thinking the same, but what about the rightsholders? For example, there is a lot of trendy artists that it is not possible to find in Spotify due to the skepticism about how beneficial it can be this kind of technology. This work looks at how beneficial it can be to the use of blockchain technology due to make a better industry that can be profitable again for the artist.

<p>Online</p>

I 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken finns en straffskärpningsregeln som innebär att om motivet för ett brott har varit ett hatbrottsmotiv ska straffet bli strängare. Detta arbete analyserar denna regels funktion, tillämpning samt dess historiska bakgrund. / In Penal Code 29:2(7) (29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken) there is a stricter sentencing rule that states that if the motive for a crime is hate crime related then the sentence shall be stricter. This work is an analysis of that rule, it's function, implementation as well as the historic background of the rule

One of the most fundamental principles of an employment relationship is that the employee is subordinate to the employers right to lead and distribute the work. The employers right to lead and distribute work also includes an independent right to relocate employees, within the framework of the employment. On the other hand, the employment relationship entails an obligation for employees to perform work on behalf of the employer. The purpose of this essay is to investigate and analyze the employers right to relocate employees and the employees’ obligation to work. The essay will examine which circumstances are decisive in the assessment of whether a relocation is too intrusive or not. It will also be examined how extensive the work obligation of employees is when relocating. To achieve this purpose, legislation, case law, doctrine and other literature will be analyzed. The study presents that there are several factors that are decisive in the assessment whether a relocation is too intrusive. It can be established that individual circumstances in the specific situation are of great importance in the assessment. However, some factors that are relevant according the court’s assessments are custom in the line of business and workplace, the effects of the relocation on the employee and the employer’s reasons for the relocation. Since relocations are a complex concept and many relocations are of a unique nature, it would be complicated and problematic to establish general assessment criteria for all relocations.

Uppsatsen redovisar förhållandet mellan Sveriges regler om väsentlig anknytning och OECD:s modellavtal. Detta görs genom användandet av en rättsdogmatisk metod, därav besvaras uppsatsens syfte utifrån en analys av den gällande rätten.   Arbetet är avgränsat till en redogörelse av de två väsentliga anknytningsfaktorerna familj och bostad inrättad för åretruntbruk som återfinns i 3 kap. 7 § Inkomstskattelagen (1999:1229). Denna redogörelse görs genom en presentation av rättsfall och lagstiftning inom ämnet för att läsaren ska få en förståelse av i vilka fall dessa anknytningsfaktorer kan medföra obegränsad skattskyldighet. Vid behandling av OECD:s modellavtal redogörs begreppet hemvist som finns i modellavtalets fjärde artikel och hur begreppet används för att avgöra i vilket land någon ska anses ha sin skatterättsliga hemvist.   Syftet med uppsatsen är dels att redogöra för väsentlig anknytning enligt den nationella rätten och artikel 4 i OECD:s modellavtal. Dels att förklara hur dessa förhåller sig till varandra. För att besvara uppsatsens syfte görs en analys av den gällande rätten där likheter och skillnader mellan nationell rätt och modellavtalet klargörs. Analysen innehåller även en kort diskussion angående huruvida det är nödvändigt att avgöra om någon har väsentlig anknytning till Sverige när modellavtalet ändock har företräde. I den sammanfattande delen besvaras uppsatsens huvudsakliga syfte och författarna presenterar även egna slutsatser som gjorts under arbetets gång.

Under de senaste åren har flera länder som förbundit sig till den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna mottagit kritik för att deras domstolar bland annat inte längre kan anses som självständiga och att vissa beslut inte är överklagbara. Detta är överträdelser av bland annat artikel 6 i Europakonventionen som reglerar rätten till en rättvis rättegång. I svensk nationell rätt finns en lagtext som kritiserats för sin utformning, 13 kap. 15 § plan- och bygglagen. Lagtexten som behandlar vem som har rätt att överklaga ett beslut om startbesked har av flera ansetts inte vara förenligt med Europakonventionen. I detta arbete har syftet varit att analysera hur nationell rätt förhåller sig till Europakonventionen vid överklagande av startbesked för Attefallsbyggnader. Vidare har syftet varit att utreda och försöka finna vilka kriterier som Mark- och miljööverdomstolen lagt till grund för sina domar, i målen som rör rätten att överklaga startbesked för Attefallsåtgärder. Syftet har även varit att presentera de lege ferenda, det vill säga en möjlig ny utformning av lagen. Arbetet har utförts med hjälp av rättsvetenskaplig metod och de primära rättskällorna som använts har varit lagtext, Europakonventionen, förarbeten och domar från både nationell domstol och Europadomstolen. I arbetet har jag funnit att svensk lagstiftning strider mot Europakonventionen i och med utformningen av lagtexten som explicit exkluderar andra än sökande och anmälare att överklaga ett beslut om startbesked. Arbetet visar dock på att individer i praktiken kan ta vara på sina civila rättigheter som Europakonventionen erbjuder, ändock via en onödigt lång och för alla inblandade parter osäker rättsprocess. Vid studerandet av domar om frågan kan få specifika kriterier pekas ut, dock kan en viss linje urskönjas för hur bedömningarna görs, bland annat kan rågrannar anses ha en högre ställning än andra grannar. Med detta resultat har jag lämnat ett förslag på förbättring av lagens utformning, de lege ferenda. Förslaget jag presenterar ger grannar och andra sakägare rätten att överklaga beslut om startbesked om det rör 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, alltså om det rör en betydande olägenhet för den klagande. Betydande olägenhet kan till exempel vara förlorad utsikt, intrång på egen fastighet, värdeminskning med flera. Beslutet skulle inte föregås av grannehörande, varför delgivning av beslutet inte skulle behövas enligt PBL. Beslutet publiceras i post och inrikes tidningar och grannar och sakägare för meddelande om att beslut fattats, de skulle därefter ha 4 veckor på sig att inkomma med en överklagan

No description available.

No description available.

No description available.