The purpose of this study has been to look into and analyze the view on sex equality in textbooks and teaching media, and teaching of a group of upper secondary school teachers, through a gender perspective. The teachers teach subjects within social- and political science. The two questions that I wanted to answer are: What views do the teachers have on sex equality in their teaching? What views do the teachers have on sex equality in the teaching media (textbooks and other teacher media) which they have access to? Since I wanted to look into the teachers own views I chose unstructured interviews as the method of gather empirical information. To interpret the transcribed texts I chose the hermeneutic view of people as intentional. I interviewed six teachers in an upper secondary school, four men and two women. I have interpreted the interviews through a gender perspective, based on theories by Yvonne Hirdman, Maria Hedlin, Ylva Elvin-Nowak, Heléne Thomsson and Britt-Marie Thurén. Theories that have been acknowledged are gender, gender making, the male norm, structure, how to integrate sex equality, mentors and models, and feminism. Previous researches that I have focused on are thesis of Eva Gannerud, and Victoria C Wahlgren. The conclusion of the study is that some of the teachers’ did not think that most of the textbooks they used contained an aspect of sex equality, some of them seldom used textbooks and if they wanted a sex equality aspect of the teaching they had to find supplement material on their own. In my analysis I found that the teachers felt responsibility but did not feel that they had room for increased teaching by adding sex equality to the existing lesson material. I argue that the responsibility should not lie on the individual teacher to figure out supplement for sex equality aspects on their own, but the responsibility should lay on the school system as a whole, teachers training included.

Den här studien undersöker hur gymnasielärare tolkar och arbetar mot värdeordet nyanserat som finns i kunskapskraven för samhällskunskap. En kvalitativ metod har använts i studien som utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Teorier från Johan Sandahl, Maria Rönnlund et al. och Suzanne Parmenius Swärd används för att analysera empirin. Resultatet av studien är att de intervjuade lärarna tolkar nyanserat tänkande framförallt som en tankeförmåga. Det skaver mot tidigare forskning som belyser att nyanserat tänkande, utöver en tankeförmåga, är en språklig förmåga. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar att nyanserat tänkande, att ta olika perspektiv, är en demokratisk förmåga. Studien visar också att lärare arbetar på olika sätt för att elever ska vara nyanserade men att undervisningen huvudsakligen består av en social process i form av samtal och diskussion. Studien har också belyst att det är skillnad mellan prestation och förståelse. Att uppnå kunskapskraven för nyanserade resonemang och diskussioner är inte en garant för att kunna göra samma sak i ett annat sammanhang. Vidare har studien visat att det existerar ett forskningsgap kring nyanserat tänkande och att det behövs mer kunskap.