Microviruses (canonical members: øX174, G4, and alpha3) are T=1 icosahedral virions with a two scaffolding protein-mediated assembly pathway. The external scaffolding protein D mainly mediates the assembly of coat protein pentamers into procapsids. The results of previous genetic studies suggest that helix 1 of D protein may act as a substrate specificity domain, mediating the initial coat-scaffolding protein recognition in a species-specific manner. In an effort to elucidate a more mechanistic model, chimeric external scaffolding proteins were initially constructed in a plasmid, which over-expresses the protein, between the closely related phages G4 and øX174. The results of biochemical and genetic analyses identify coat-scaffolding domains needed to initiate procapsid formation and provide more evidence, albeit indirect, that the pores are the site of DNA entry during the packaging reaction.However, protein concentrations higher than those found in typical infections could drive reactions that may not occur under physiological conditions. In order to elucidate a more detailed mechanistic model, the same chimeric external scaffolding gene was placed directly in the øX174 genome, and the chimeric virus was characterized. The results of the genetic and biochemical analyses indicate that helix 1 most likely mediates the nucleation reaction for the formation of the first assembly intermediate containing the external scaffolding protein. Mutants that can more efficiently use the chimeric scaffolding protein were isolated. These second-site mutations appear to act on a kinetic level, shortening the lag phase before virion production.Finally, by using improved protocols, two novel early assembly intermediates, the 9S* and 12S* particles, have been isolated and characterized. The 9S* particle consists of a coat protein pentamer associated with the internal scaffolding protein. The 12S* intermediate is a complex of a 9S* particle with the major spike protein, and the DNA pilot protein. The existence of internal scaffolding and DNA pilot proteins that were absent in previously characterized intermediates suggest that 9S* and 12S* particles are biologically active intermediates. Moreover, preliminary in vitro assembly experiments performed with the 12S* particle and exogenous external scaffolding protein yield empty capsids-like particle, strongly suggesting that these are the physiologically relevant intermediates.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt för förskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten. Detta har undersökts med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och med videoobservation som insamlingsmetod. Slutligen diskuteras vilka skillnader som synliggjordes i studien. En slutsats var att förskolläraren kan omedvetet eller medvetet styra en aktivitet med lärplattan till en helt annan riktning än om barnen får arbeta med lärplattan utan en förskollärare. Innehållet i aktiviteterna med lärplattan kan alltså se olika ut beroende på vilka konstellationer barnen befunnit sig i under arbetets gång. Ytterligare en slutsats är att det är av stor betydelse vilken applikation förskollärare väljer att arbeta med, då de ger olika mycket stöd till användaren.

Thesis (Ph.D.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2009. / Includes bibliographical references (p. 293-341).

Thesis (D.Eng.)--University of Delaware, 2009. / Principal faculty advisors: John F. Rabolt and D. Bruce Chase, Dept. of Materials Science & Engineering. Includes bibliographical references.

There is a growing body of interest in wellbeing across political, educational and social bodies in the UK. The thinking behind this is for human as well as economic reasons, to help people make more informed choices in their lives. There are suggestions to measure wellbeing more often and use that data to help government improve policies and enable companies and individuals to live more productive lives for example by considering being more altruistic to improve personal and family wellbeing during a time of financial austerity (O’Donnell, 2014: 9). There is a fundamental problem however in that there is no common understanding of what wellbeing is across different bodies and agencies, including education, mainly because the term is subjectively defined. Yet teachers are required to report to parents on children’s wellbeing and also safeguard their wellbeing, Teachers’ Standards 2012 (DfE, 2013), but there are no common measures of wellbeing in use nationally. The purpose of this case study is to try to reduce ambiguity about wellbeing issues through identifying gaps in knowledge in the literature about what wellbeing in schools is. The investigation uses qualitative methods and as an inside researcher, to aid authenticity of data, a two-tier approach to gathering data is taken within a constructivist paradigm. The approach enables three voices to be heard, that of pupils and parents (data set one) and then teachers (data set two). The first pupil theme revealed that pupils had a strong sense of connectedness to the school, friends and teachers while the second theme showed approaches to learning that had resonated with pupils. The theme to emerge from parents was a loving community where they felt enabled to entrust their children to teachers who were passionate about their role and evidenced compassion in their working with children. Themes from teachers revealed responsive and enthused professionals who, through collaboration in action learning sets, influenced transition arrangements and ways they felt they could be further empowered in their role. Wellbeing deriving from empowerment through interconnected relationships within and across the three groups leads to an analysis of the community as one that accepts difference. The significance of this for wellbeing in education and policy is discussed.

No description available.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi iakttagit att flerspråkiga elever kan ha språkliga svårigheter och att inte tillräckligt med stöd ges. Som lärare ska man vara förberedd att möta de mångkulturella klassrummen och för att kunna göra det är det viktigt att man vet vad som krävs för att ge eleverna rätt stöttning. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur grundskoleärare i grundskolans tidigare år respektive mellanår stöttar sina flerspråkliga elever i sin språkutveckling. Utifrån det har följande frågeställningar formulerats: 1) På vilka sätt stöttar två grundskollärare sina flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år?2) På vilka sätt stöttar två grundskollärare sina flerspråkiga elever i mellanåren?3) Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan de studerade lärarnas sätt att stötta sina elever?Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, särkilt den delen av teorin som beskriver stöttning. Materialet i studien består av fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika verksamma lärare samt fyra klassrumsobservationerResultatet visar att lärare använder olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling och att lärarens stöttning har en betydelsefull roll för eleverna utveckling. Genom att läraren stöttar eleverna på rätt sätt så kan eleverna tillämpa sig nya kunskaper.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka verktyg som används i två olika skolor i undervisningen, för att andraspråkselever ska tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklassen. Kopplat till syftet har vi det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin som ett analysverktyg, där vi jämför och letar efter skillnader och likheter skolorna emellan.  Genomförandet avsåg att undersöka lärares tankar, erfarenheter och tillvägagångssätt för att få reda på vilka verktyg och arbetssätt dessa informanter har i undervisningen för andraspråkselever. Informanterna i intervjuerna är två förskoleklasslärare och två sva-lärare på två olika skolor inom samma kommun. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka detta.  Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan de två utvalda skolorna. En olikhet är tid som andraspråkselever i förskoleklassen spenderar hos svenska som andraspråksläraren för att tillgodogöra sig det svenska språket. Dessutom skiljer det sig åt i antalet andraspråkselever som finns på skolorna samt att många ramfaktorer (till exempel ekonomi och politiska beslut) skiljer skolorna åt. Lärarens förhållningssätt är också ett av de verktyg som är viktigt för en andraspråkselev och om inte förutsättningarna finns för att skapa goda relationer till alla elever på skolan, är chansen låg att kvaliteten i undervisningen blir bra.  Vår slutsats är att beroende på vilket område skolan ligger i så finns det olika förutsättningar och resurser som påverkar skolans verksamhet att bedriva språkutvecklande undervisning för andraspråkselever.

This study explored the use of a dichotomous key as a scaffolding tool in the museum setting. The dichotomous key was designed as a scaffolding tool to help students make more detailed observations as they identified various species of birds on display. The dichotomous key was delivered to groups of fifth and seventh graders in two ways: on a mobile platform and by museum educators. Data was collected in the forms of pre- and post-testing and observations to compare the two methods. Findings suggest the Mobile Dichotomous Key (MDK), developed by educators at the Bean Life Science Museum at Brigham Young University, was equally as effective as a teacher (museum educator) in assisting students in a learning activity designed to improve or develop scientific observation skills. While both groups' outcomes were the same, data from observations made during the learning activity showed that there were significant differences in the experience for the students. Students using the MDK were more engaged, could work at their own pace, and were more likely to work with their peers than students working in groups led by a museum educator. In contrast, students in the educator-led group were able to receive immediate feedback during the learning activity, as museum educators were able to make assessments and answer questions or expand the learning experience. A feedback mechanism is suggested for a future version of the Mobile Dichotomous Key app.

Flertal skolor bedriver en matematikundervisning som präglas av enspåkighetsnormen, som innebär att undervisningsspråket samt det matematiska innehållet är på svenska. På grund av skolans bristande resurser finns det inte tillräckligt med utrymme för att inkludera och anpassa matematikundervisningen till andraspråkselever. Skolinspektionen (2012) visar att andraspråkselever presterar sämre i matematik i jämförelse med de inhemska eleverna. Det grundar sig i att de inte får samma förutsättningar. Därför undersöker arbetet vilka metoder som kan användas i matematikundervisningen för att ge stöd till flerspråkiga elever. Undersökningen använder sig av följande problemställning: Hur kan undervisningen anpassas för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningen har data samlats från databaserna Education Research Complete, ERC, ERIC och SwePub. Resultatet bygger på flera olika metoder som ger stöd till andraspråkselever. Några metoder som lyfts upp är användning av modersmål som resurs, kodväxling, lek, Cognitively Focused Interventions, visuellt material samt att inneha ett adekvat ledarskap. Slutsatsen som dras är att alla de här metoderna tillsammans är sätt att anpassa undervisningen för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever.