No description available.

No description available.

No description available.

Early modem England experienced a number of political, social, and economic transformations that occurred alongside the growth in the seventeenth century of a religious doctrine of scandal, which enabled different sects to defend their right to worship against the authority of the state, to exhort members of their own community towards unity, or to persuade others of the benefits of general conformity to a national practice of worship. In addition to a continuance of the pamphlet controversies over conformity, the Restoration and early eighteenth century also witnessed the growth of a secularized culture of scandal, developed in conjunction with a flourishing print culture and a political system comprised of parties. This study focuses on the ways in which scandal as a discourse—with the attendant ideas of publicity and privacy and an uncertain epistemology of visible signs and hidden secrets—developed in England as an important language of political articulation, and suggests that scandal to some degree continues to mediate the production of modem subjectivity and social formations. An exploration of a variety of literary genres—religious treatises and pamphlets; dramatic comedies by Aphra Behn, Richard Brinsley Sheridan, and others; Daniel Defoe’s periodical, A Review of the Affairs of France; and the Secret Memoirs of the New Atalantis and Memoirs of Europe by Delarivier Manley—emphasizes scandal’s cultural effects and outlines the central features of scandal literature by exploring its topicality, rhetorical secrecy, hermeneutics of social behaviour, transmission of “intelligence,” and negotiation of power relations. While observing and accounting for a shift in popular attitudes towards scandal over the course of the eighteenth century—a shift that ultimately results in scandal’s repudiation from polite social discourse—this study brings attention to scandal’s important role in constituting British identity through encouraging the development of a “normative grammar” for public interactions. A consideration of scandal suggests an alternative history for the formation of an eighteenth-century British public than the one provided by Jurgen Habermas’ influential model of the “bourgeois public sphere.” Finally, scandal literature that formally embodies as well as thematizes a “secret” narrative form—exemplified here by the secret memoir—becomes significant in the early eighteenth century as a means of political intervention while also structuring and animating readers’ curiosity and desire. In addition to critiquing the generic categories used to describe scandal literature to date, this study calls for a recognition of the historically specific conditions that produced a tradition and discourse of scandal in English print culture. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Bakgrund: Företag är bevisligen kritiserade för sin kommunikation till intressenter. Dessutom råder informationsasymmetri vilket försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Att företag tenderar att använda sig av symboliska hävdanden försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Det visar sig därutöver att inte ens regleringar kan slå vakt inför företags tendens att agera symboliskt och på så vis legitimera sina handlingar. Motsatsvis innebär substantiell kommunikation att företag förankrar informationen till praktiken.  Syfte: Rapporten syftar till att uppnå en förståelse för om företag tenderar att använda substantiella eller symboliska verktyg inom ramen för sin informationsdelgivning vid inträffandet av en skandal. Vidare ämnas att uppnå en förståelse huruvida ett av dessa verktyg förekommer mer frekvent beroende på om skandalen baseras på finansiella eller icke-finansiella grunder, samt att se empirin ur perspektivet av legitimitetsteorin.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och antar ett deduktivt angreppssätt. Genom en dokumentanalys sorteras materialet efter koder för att dra slutsatser om företagets kommunikation.  Slutsats: Företagen i urvalet tenderar att använda symboliska verktyg efter skandalen. Det visar sig dessutom att det inte åskådliggörs någon skillnad mellan företag drabbade av en finansiell eller en icke-finansiell skandal. / Background: Companies are demonstrably criticized for their communication to stakeholders. In addition, there is information asymmetry, which makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. The fact that companies tend to use symbolic claims makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. It also turns out that even regulations cannot guard against the tendency of companies to act symbolically and thus legitimize their actions. Conversely, substantial communications means that companies anchor the information to practice.  Purpose: The report aims to achieve an understanding if companies tend to use substantive or symbolic tools in the context of their information disclosure in the event of a scandal. The aim is to achieve an understanding of whether one of these tools occurs more frequently depending on if the scandal is based on financial or non-financial grounds, as well as to see the empirical evidence from the perspective of legitimacy theory.  Method: The study is based on a qualitative research method and adopts a deductive approach. Through a document analysis, the material is sorted according to codes in order to draw conclusions about the company's communication.  Conclusion: The companies in the sample tend to use symbolic tools after a scandal. It also turns out that no difference is illustrated between companies affected by a financial or a non-financial scanda

This study explores the relationship of Royall Tyler's The Contrast with Richard Brinsley Sheridan's The School for Scandal, to determine whether Tyler used The School for Scandal as a model for The Contrast. Chapter I contains a statement of the problem and an introduction to the historical importance of Tyler and The Contrast. Chapter II discusses the theatrical background of Tyler and the city of Boston. Chapter III includes a brief history of Sheridan and an examination of The School for Scandal. Chapter IV compares The Contrast with The School for Scandal. Chapter V presents conclusions drawn from the evidence examined in Chapters III and IV. The Contrast is not an imitation of The School for Scandal, though both contain elements of similarity.

with Walter Robinson, Stephen Kurkjian, Michael Rezendes, Sacha Pfeiffer, and Matt Carroll / Robsham Theater

Bakgrund: Influencer- och kändismarknadsföring är idag vanligt förekommande. Många företag använder sig av denna marknadsföringsstrategi för att skapa ett större förtroende för företaget och dess varumärken. En kändis eller en influencer kan såväl stärka en varumärkesimage som försämra det. En kändis eller influencers egna rykte och kontroverser kan påverka varumärkets rykte. På samma sätt kan en varumärkesskandal påverka de kändisar och influencer som marknadsför varumärket i negativ riktning genom ett försämrat rykte. Idag kan konsumenter, kändisar och influencers med mindre ansträngning se till att varumärken bojkottas. Konsekvenserna av en bojkott kan vara både temporära i form av offentliga tillrättavisningar och skamning online. Medan en mer permanent och långvarig konsekvens kan vara förlust av intäkter, skada varumärkespositioneringen, leda till annullerade kontrakt och en försämrad varumärkesimage. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en varumärkesimage påverkas av en så kallad varumärkesskandal. Studien ämnar främst att undersöka hur en sådan skandal uttrycks och tas emot på sociala medier av influencers, av kändisar och av allmänheten, att undersöka vilka mekanismer som uppträder, samt studera hur företags varumärken kan komma att påverkas. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats för att kunna besvara forskningsfrågorna. Undersökningen genomförs med hjälp av en textanalys av inlägg och kommentarer på sociala-medieplattformar som Twitter och Instagram. Detta görs för att kunna fånga upp de uppfattningar och åsikter om de valda varumärkesskandalerna. Empiri: I denna del presenteras insamlingen av den data som studien kommer att utgå ifrån. Författarna sammanställer resultaten utifrån olika teman som genererats med hjälp av analysen. Därefter görs en djupdykning i dessa teman vilka styrks med ett antal citat. Slutsats: Eftersom bojkott har visat sig vara en stor del av de kommentarer som uttrycks för varumärkesskandaler kan ett liknande mönster skönjas gällande konsekvenser och cancelfenomenet av varumärkesskandaler. Eftersom alla människor uppfattar saker på olika sätt så betyder detta att det alltid kommer att finnas olika åsikter om ett ämne. Detta gäller även för uppfattningar om varumärkesskandaler. Ämnet rasism uppfattas som ett mer normaliserat ämne än sexualisering av barn som uppfattas mer tabu. Majoriteten av individerna ansåg företagens reklamkampanj som en skandal och uttryckte ilska och besvikelse gentemot företagen. I sin helhet uttryckte individerna en negativ varumärkesattityd och refererade ofta till bojkott. Flera av de kommentarer som uttrycker moralisk upprördhet hade en förväntan om att fler kändisar och influencers borde yttra sig offentligt om skandalen och använda sitt sociala inflytande för att sprida medvetenhet. Med hjälp av analysen gick det att fastställa fastän det fanns kändisar och influencers som yttrade sig så var det inte många.Varumärkets image påverkas av negativa kommentarer vilket blir en riktlinje för allmänheten i valet att bojkotta varumärket eller inte. Negativ publicitet av kändisar som jobbar med eller gör reklam för ett specifikt varumärke kan påverka själva varumärkets image och i sin tur även påverka konsumenternas köpintentioner i negativ riktning. Negativ WOM påverkar ett varumärkes image och leder till lägre försäljning. Bra storytelling kan leda till en bra helhetssyn av varumärkets image och vidare till en effektiv försäljning och tvärtom.

Studies on Presidential-Executive relations fails to empirically analyze whether or not modern presidential scandal can impact presidential-congressional relations. Meinke and Anderson (2001) find that presidential scandal impacts House of Representatives voting behavior on key votes cited by Congressional Quarterly. A slight revision and replication of Meinke and Anderson's research finds presidential scandal impacts Senate aggregate key votes reported by Congressional Quarterly. In addition, political party plays a more important role than scandal in determining the logged odds of Senate key votes and presidential agreement. / Master of Arts

Master of Science / Department of Diagnostic Medicine/Pathobiology / Justin Kastner / Food production is changing in response to an expanding global population. The ability to distribute and process ingredients amongst many individuals and countries has brought economic benefits while also creating new problems. By increasing the complexity of the supply chain, the food industry has birthed new dynamics, thus creating new opportunities for contamination, fraud, and other threats. One threat dynamic is the varying levels of food safety and quality control at different nodes along a supply chain. Contaminations pinpoint weaknesses of a supply chain, and such weaknesses could be exploited for harm. One way foods are intentionally contaminated is through food fraud. Food fraud involves substitution, mislabeling, dilution, and other means of criminal deception. Routine testing by an independent science-based group led to the discovery of one the largest scales of substitution and mislabeling in history—the 2013 adulteration of beef products with horsemeat. Commonly referred to as the horsemeat scandal of 2013, this important event in the history of the global food system affected several regions, hundreds of products, and thousands of retailers and consumers. To date, this scandal was one of the largest incidents of food fraud. Mostly based in the European Union, the horsemeat scandal prompted the European Commission to take regulatory action. The European Union’s policy response included the creation of a five-point plan that addresses the different facets associated with the scandal. The five-point plan sought to strengthen food fraud prevention; testing programs; horse passports; official control, implementation, penalties; and origin labelling. The five-point plan is intended to decrease the fraud opportunity for the adulteration of beef with horsemeat. According to the crime triangle, a concept frequently cited in the field of criminology, fraud opportunity has three main elements: the victims, the fraudsters, and the guardian and hurdle gaps. When any of these elements change, the opportunity for a fraudster to commit a crime also changes. The research question of this thesis explores the policy responses of the European Commission. The Commission’s five-point plan targets the three elements of fraud opportunity; therefore, future fraud opportunity for the adulteration of beef products with horsemeat will theoretically decrease.