Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som yttrar sig på flera sätt. Typiska symtom är tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Insjuknande i schizofreni sker oftast i 20-årsåldern. Att leva med ett barn som har insjuknat i schizofreni är en stor påfrestning, inte bara för barnet själv utan även för familj och omgivning. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som lider av schizofreni. Metoden som användes var litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det dagliga livet för föräldrarna förändrades drastiskt efter att deras barn insjuknat i schizofreni. Föräldrarna upplevde svåra problem kring barnets sjukliga beteende som bland annat resulterade i social isolering och låg livskvalitet. Många var missnöjda med sjukvården. Föräldrarna är i behov av en förbättrad och mer lättillgänglig sjukvård där de blir mer involverade i deras barns behandling. Studiens resultat kan tillämpas inom såväl psykisk som somatisk vård.

<p>Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som yttrar sig på flera sätt. Typiska symtom är tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Insjuknande i schizofreni sker oftast i 20-årsåldern. Att leva med ett barn som har insjuknat i schizofreni är en stor påfrestning, inte bara för barnet själv utan även för familj och omgivning. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som lider av schizofreni.</p><p>Metoden som användes var litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det dagliga livet för föräldrarna förändrades drastiskt efter att deras barn insjuknat i schizofreni. Föräldrarna upplevde svåra problem kring barnets sjukliga beteende som bland annat resulterade i social isolering och låg livskvalitet. Många var missnöjda med sjukvården. Föräldrarna är i behov av en förbättrad och mer lättillgänglig sjukvård där de blir mer involverade i deras barns behandling. Studiens resultat kan tillämpas inom såväl psykisk som somatisk vård.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: <em>Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust </em>och <em>Stöd.</em> Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.</p>

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom med hög suicidrisk. Det vanligaste symtomenet vid schizofreni är hörselhallucinationer som kan upplevas både i positiv och negativ anda. Det råder stigmatisering kring sjukdomen där kunskapsbrist och rädsla för personen tros ligga till grund. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av hörselhallucinationer vid schizofreni. Metod: Litteraturöversikten baserades på 12 vetenskapliga artiklar där nio av dem hade en kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa artiklar hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. I databaserna användes följande sökord: hallucination, voice hearing, psychosis, patient, life, hearing voices, nursing, people who hear voices, auditory hallucinations, schizophrenia och experiences. Resultat: Resultatet delades upp i fyra teman: I Röstens natur och intention beskrevs röstens ton, känsla, intensitet och varaktighet. Relationen till rösten belyste personens identifiering och personifiering av rösten där den kunde ses som något kroppseget eller som en enskild individ. Meningsskapande och copingstrategier angav olika strategier personen använde i syfte att klara av och hantera rösterna. Påverkan på individen belyste hur personen påverkades av rösten genom förändrad självbild och självskada, isolering och kontrollförlust. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån begreppen livsvärld och meningsskapande där meningsskapandet kunde ses som en central del i personens förmåga att hantera situationen med hörselhallucinationerna. / Background: Schizophrenia is a mental disorder with a high suicidal risk. The most common symptoms experienced with schizophrenia are auditory hallucinations which can be experienced both in a positive and a negative way. The disorder is stigmatized most likely due to a lack of knowledge and a fear of the person. Aim: To describe adults experiences of auditory hallucinations induced by schizophrenia. Method: The literature review consisted of twelve scientific articles of which nine were conducted using a qualitative approach and three with a quantitative research methodology. The articles were found in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The following words were used in the databases: hallucination, voice hearing, psychosis, patient, life, hearing voices, nursing, people who hear voices, auditory hallucinations, schizophrenia and experiences. Results: The results were divided into four themes: The nature of the voice described the characteristics of the voice i.e. tone, feeling, intensity and duration. The relation to the voice described how the affected persons identified the voice as a part of themselves. Finding meaning and coping strategies described the different strategies which were used to cope with the voices. The impact on the individual highlighted how the person was affected by the voices by an altered self, added self-harm behavior, isolation and loss of control. Discussions: The results were discussed with the concepts of life world and finding meaning. Finding meaning was found as one of the affected person’s most important coping strategies for dealing with the auditory hallucinations.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta har inverkan på det dagliga livet. Tillståndet kan leda till allvarlig kognitiv svikt och i förlängningen till tvångsvård. Sjukdomsbilden gör att patienterna inte alltid kan eller vill delta i beslut kring sin egen vård. Delaktighet kan därför bli komplext i förhållande till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka delaktighet i vården hos patienter med schizofreni. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt över tio vetenskapliga artiklar. Textanalys med induktiv ansats användes som metod för dataanalys. Resultat: Det framgick i resultatet att vårdpersonalens bemötande hade betydelse för patienternas delaktighet i vården. Att bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få information stärkte patienternas engagemang. Rädslor för negativa attityder, lågt självförtroende och stigma hindrade de i vissa fall från att uppsöka vård. En tillitsfull vårdrelation kunde reducera dessa upplevelser. Sociodemografiska faktorer som kön, ålder, utbildningsnivå och paternalism hade också betydelse. Slutsats: Av resultatet drogs en slutsats att bemötande, tillit, information, stigma och paternalism påverkar delaktighet i vården hos patienter med schizofreni. Att upprätthålla patienternas autonomi i den mån vårdens kontext tillåter kan öka patienternas deltagande och känsla av kontroll. Klinisk betydelse: I klinisk verksamhet kan man tänka sig att sjuksköterskor bör pröva att använda strategier i form av empowerment och personcentrerad vård för att kunna öka denna grupps intresse av att vara delaktiga. / Background: Schizophrenia is a mental illness that often affects the daily life. The condition can lead to serious cognitive failure and forced admission to psychiatric care. The clinical picture makes the patient not always willing to participate, or able to make decision about their care. Participation can therefore become complex in this nursing context. Purpose: The purpose was to enlighten factors that can influence participation in health care for patients with schizophrenia. Method: The method was a general review of ten scientific articles. A text analysis with inductive approach was used as method for analysing data. Results: The results show that the health care professionals approach is a significant aspect of patient participation in health care. To be heard, respected and receive information strengthened the patient’s involvement. Fear of negative attitudes, low self-confidence and experiencing stigma weakened the involvement. A caring relationship based on trust between patients and health care professionals can reduce these experiences. Socio demographic factors such as gender, age, level of education and paternalism from caregivers were also of relevance. Conclusion: The caregivers approach when it comes to creating trust and give information was found to be important factors along with the experience of stigma and paternalism. To maintain the patient’s autonomy as far as the caring context allows can increase the participation and feeling of control. Clinical implications: In clinical practice nurses can try to use empowerment and a person-cantered care to increase this group’s interest of participating.

Bakgrund Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus. På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall. Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni. Metod För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni. Resultat Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer behandlingsform efter varje enskild patients behov. Konklusion Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.

Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen får någon gång i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Det kan vara svårt att förstå upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanföreställningar, det finns även negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: Litteraturstudie baserad på sexton kvalitativa artiklar. Resultat: Åtta kategorier erhölls utifrån analys av personers upplevelser av att leva med schizofreni, utöver detta identifierades utanförskap som ett övergripande tema. Diskussion: Utanförskapet berodde på en oförstående omgivning som i sin tur delvis berodde på stigmatisering av personer med schizofreni. Personer med schizofreni valde att isolera sig vilket delvis kunde bero på ekonomiska svårigheter. Sjuksköterskan kan vara en viktig del i att personer med schizofreni återhämtar sig och kan bryta upplevelsen av utanförskap. Slutsats: Vid omvårdnaden av personer med schizofreni kan det vara avgörande att sjuksköterskan är medveten om och arbetar aktivt för att bryta det upplevda utanförskapet. Denna studie kan vara en påminnelse om vilka områden som sjuksköterskan kan beakta vid omvårdnaden av personer med schizofreni.

<p>Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa existerar i hela världen och år 2016 uppgav 16 % av den svenska befolkningen att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande. Enligt WHO (World Health Organisation) lider 21 miljoner personer världen över av schizofreni. Cirka 30 000-40 000 personer i Sverige har i dagsläget diagnosen schizofreni och årligen beräknas 1200-1500 personer insjukna i psykos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer (från 18+ år) med schizofreni inom öppen- och slutenvården upplever mötet med sjuksköterskan samt att beskriva den metodologiska aspekten av de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Båda författarna granskade artiklarna objektivt. Huvudresultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre rubriker, tillgänglighet, relation och förväntningar. Tillgänglighet, där visades att mer tid önskas med sjuksköterskan för att uppnå ett gott möte. Under relation framkom varierande resultat där både en god samt en dålig relation beskrivs i mötet med sjuksköterskor. Förväntningar där patienterna uttryckte sina förväntningar på sjuksköterskan innan och vid mötet. Slutsats: Patienter som i mötet med sjuksköterskan upplevde en god relation, gavs tid samt fick sina förväntningar uppfyllda var mer tillfredsställd med vården. Mer forskning kring patientens upplevelser i mötet med sjuksköterskan behövs.

The purpose of this study is to investigate how cordinated on a national level the Swedish psychiatric care was in the early 1900s, using the diagnoses and treatment of dementia primaria. I also wanted to find out if the treatment of dementia primaria differentiated from the general care of psychiatric patients in the early 1900s, which other studies had focused on. The study was based on five records of patients with dementia primaria. The records came from six hospitals in total. All five patients experienced acute psychosis the time before the admission. In the hospital they shifted between calm, anxious and apathetic episodes. All five patients also had a habit of talking and laughing to themselves. There were some individual differences, but not enough to point to a non-coordinated psychiatric care. Similarly the treatment of dementia primaria differenced very little between hospitals, pointing to a strongly cordinated psychiatric care system. Some differences between previous research, concerning the treatment of psychiatric patients in general, and my study were found. Mainly where the patients whose records I studied medicated with a higher rate of barbiturates than previous research mentioned.