Aujourd'hui, les systèmes embarqués sont de plus en plus utilisés pour contrôler les systèmes complexes. Dans ce travail de thèse, nous nous intéressons aux systèmes embarqués critiques utilisés pour la commande de systèmes de transport comme les systèmes ferroviaires. Le but de ce travail est de permettre la conception de systèmes tolérants aux fautes pour le contrôle-commande des systèmes de transport. Nous proposons une nouvelle approche de modélisation des systèmes embarqués temporisés pour le diagnostic de leurs fautes. Elle est basée sur une décomposition structurelle du système et sur une extension de la diagnosticabilité modulaire au contexte des systèmes temporisés. On distingue deux approches de base pour le diagnostic de fautes des SED, une approche basée sur les diagnostiqueurs et une approche basée sur les signatures temporelles causales (STC). La principale limite de l’approche diagnostiqueur réside dans la gestion de l’explosion combinatoire. Dans ce travail, notre verrou principal est de combattre cette limite. Nous proposons une nouvelle méthode basée sur l’ingénierie par les modèles pour le diagnostic des systèmes embarqués critiques. D’autre part, la limite majeure de l’approche STC est la garantie de la cohérence d’une base de STC. Un deuxième niveau de difficulté réside dans l’interprétation des événements en entrée du système de diagnostic dans le cadre de l’hypothèse de défaillances multiples. Dans ce travail, nous proposons deux méthodes différentes pour la vérification de la cohérence d’une base de STC et nous proposons un algorithme d’interprétation basé sur le concept de monde qui garantit la correction du diagnostic / Today, embedded systems are increasingly used to control complex systems. In this thesis, we are interested in critical embedded systems used for the control of transport systems such as railway systems. The aim of this work is to enable the design of fault-tolerant systems for the control of transport systems. We propose a new timed embedded systems modeling approach to diagnose their faults. It is based on decomposition of the system and structural extension of diagnosability context of modular timed systems. In DES, there are two basic approaches for diagnosis: diagnoser based approach and chronicles (Causal Temporal Signature (CTS)) based approach. The major limitation of diagnoser approaches rely in the management of the combinatorial explosion related to the formalism of automata. In this work, our main lock is to combat this limit. We propose new engineering models based method for the diagnosis of critical embedded systems. On the other hand, the major limitation of chronicles approach is first to be able to guaranty the consistency of a database. A second level of difficulty is in interpreting some sequences of events at the input of the diagnostic system under the hypothesis of multiple failures. In this work, we propose two different methods to verify the consistency of a set of CTS and we propose an interpretation algorithm based on a concept of worlds which guarantees the correct diagnosis

<p>I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.</p>

<p>• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.</p><p>Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.</p><p>Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:</p><p>Vem? När? Hur? Varför?</p><p>• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.</p><p>• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:</p><p>Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.</p><p>När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.</p><p>Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.</p><p>Varför? För att möta ett behov.</p>

Die Magisterarbeit untersucht die Kirchenpolitik der SED in der ersten Hälfte der sechziger Jahre auf regionaler Ebene. Sie fragt, wie die Staats- und Parteiorgane des Bezirkes Potsdam gegenüber der Evangelischen Kirche Berlin-Brandenburg agierten, wie die zentralen Beschlüsse vor Ort umgesetzt wurden und welche Probleme dabei auftraten. Bei der Durchsetzung des Sozialismus in der DDR und der Sicherung der eigenen Herrschaft, stand der Staatspartei SED die evangelische Kirche als gesellschaftlicher Großverband im Weg. Nach einem harten Repressionskurs in den fünfziger Jahren, änderte die SED um 1960/61 ihre Strategie, um den Einfluss der Kirche auf die Gesellschaft auszuschalten. Die Christen sollten in die Gesellschaft integriert und vom Sozialismus überzeugt werden. Nach der Darstellung der Grundlagen der Kirchenpolitik der SED sowie der Evangelischen Kirche, analysiert die Arbeit die Umsetzung der Überzeugungsstrategie des SED-Staates im Bezirk Potsdam. Kirchenpolitische Strukturen, Akteure sowie Methoden werden anhand von Unterlagen des Rates des Bezirkes Potsdam sowie der SED-Bezirksleitung untersucht. Die Kirchenpolitik in den Bezirken sollte zu Beginn der sechziger Jahre systematischer und kontinuierlicher durchgeführt werden als zuvor. In einem Betreuungssystem wurden alle Pfarrer, kirchliche Mitarbeiter und engagierte Laien erfasst, um sie in regelmäßigen Gesprächen vom Sozialismus zu überzeugen, notfalls mit finanziellen Anreizen. Bei der Umsetzung klafften Anspruch und Realität weit auseinander. Personalmangel, Qualifizierung und mangelnde Bereitschaft der Mitarbeiter, aber auch die Resistenz der Pfarrerschaft ließen den Bezirksorganen meist nur die Beobachtung und Verwaltung kirchlicher Angelegenheiten. Als die Kirche in Berlin-Brandenburg Anfang 1966 den EKD-Ratsvorsitzenden Kurt Scharf zu ihrem Bischof wählte, war offensichtlich, dass die Überzeugungsstrategie erhebliche Mängel aufwies. / The M.A. thesis analyses the church policy of the Socialist Unity Party of Germany on a regional level in the first half of the 1960s. The paper investigates how the administrative body of the state and the party in the Bezirk (district) Potsdam dealt with the Protestant Church in Berlin-Brandenburg, how they implemented central decisions and which problems occurred. With implementation of socialism in the GDR and securing their own power the Socialist Unity Party had its adversary in the Protestant church as one of the biggest social organizations. After hard repressions in the 1950s the Socialist Unity Party changed its strategy around 1960/61 to eliminate the influence of the protestant church on society. Christians from now on were supposed to be integrated in society and to be convinced of socialism. The paper focuses on the principles of church policy of the Socialist Unity Party and the Protestant Church, and investigates the implementation of the new persuasion strategy in the Bezirk Potsdam. Structures of church policy, protagonists and methods will be analysed on basis of documents from the Rat des Bezirkes (council) and the party leadership of the Bezirk. At the beginning of the 1960s the church policy of the regional districts in the GDR was meant to be more systematic and continuous as before. In a “mentoring” system all pastors, church staff and committed laypersons were registered in order to convince them of socialism in regular talks, in case of need with financial incentives. However, concerning implementation demands and reality diverged immensely. Staff shortage, lacking willingness and qualification of the staff, but also due to the pastors’ resistance the administrative body of state and party in the Bezirk Potsdam could only deal with administration and the observation of church matters. That the persuasion system had enormous obstacles became obvious when in 1966 the Protestant Church in Berlin-Brandenburg elected the leader of the EKD, Kurt Scharf, as their bishop.

QC 20110926

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

Sammanfattning Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras. Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten, avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen. Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av det enskilda fallet. / Abstract The protection for the employee’s personal integrity is a current subject where the technology development gives the employer increased possibilities to check upon the employee. Thereby the protection for the employee’s personal integrity is jeopardized. At present there is no special legislation of protection for the personal working life integrity and the Swedish legislation lacks a uniform definition of the concept personal integrity. It is unclear which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use and which protection the employee has for its personal integrity. The purpose with the essay is to find out which legal protections the employee on the Swedish labour market has for its personal integrity, which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use, and what the concept of good labour market practice means. In order to achieve the purpose a law dogmatic method is used, which means that current sources of law i.e. law text, preparation of law text, good practice from labour court and doctrine will be studied. The employer is given the possibility to take integrity sensitive actions, like control of the employee’s Internet- and e-mail use by virtue of the right to direct work, agreement, collective agreement or legislation. However, the possibilities are limited as the action must not go against good labour market practice. In order to decide what stands against good labour market practice the labour court does a weighing of interest. The employee’s interests of protection for its personal integrity are compared with the employer’s interests of control of the employee’s Internet- and e-mail use. Moreover, there must be a reasonable proportion between the objective and means for the control measure, therefore the trespass in the employee’s private life that the measure causes must stand in reasonable proportion to the employer’s aim with the control. In conclusion can be said that which control measures the employer can take and which protection the employee has for its personal integrity is a question that must be decided after assessment of every individual case.

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder. Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv. Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar: Vem? När? Hur? Varför? • Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat. • Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna: Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag. När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov. Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem. Varför? För att möta ett behov.

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan. Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.

<p>Sammanfattning</p><p>Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen</p><p>ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet</p><p>för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt</p><p>specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk</p><p>lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka</p><p>möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning</p><p>samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska</p><p>arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta</p><p>kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god</p><p>sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk</p><p>metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från</p><p>Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.</p><p>Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av</p><p>arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,</p><p>avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får</p><p>stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär</p><p>gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin</p><p>personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens</p><p>Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål</p><p>och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden</p><p>vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen.</p><p>Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd</p><p>arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av</p><p>det enskilda fallet.</p> / <p>Abstract</p><p>The protection for the employee’s personal integrity is a current subject where the technology</p><p>development gives the employer increased possibilities to check upon the employee. Thereby</p><p>the protection for the employee’s personal integrity is jeopardized. At present there is no</p><p>special legislation of protection for the personal working life integrity and the Swedish</p><p>legislation lacks a uniform definition of the concept personal integrity. It is unclear which</p><p>possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail</p><p>use and which protection the employee has for its personal integrity.</p><p>The purpose with the essay is to find out which legal protections the employee on the Swedish</p><p>labour market has for its personal integrity, which possibilities the employer has to take</p><p>control measures of the employee’s Internet- and e-mail use, and what the concept of good</p><p>labour market practice means.</p><p>In order to achieve the purpose a law dogmatic method is used, which means that current</p><p>sources of law i.e. law text, preparation of law text, good practice from labour court and</p><p>doctrine will be studied.</p><p>The employer is given the possibility to take integrity sensitive actions, like control of the</p><p>employee’s Internet- and e-mail use by virtue of the right to direct work, agreement,</p><p>collective agreement or legislation. However, the possibilities are limited as the action must</p><p>not go against good labour market practice. In order to decide what stands against good labour</p><p>market practice the labour court does a weighing of interest. The employee’s interests of</p><p>protection for its personal integrity are compared with the employer’s interests of control of</p><p>the employee’s Internet- and e-mail use. Moreover, there must be a reasonable proportion</p><p>between the objective and means for the control measure, therefore the trespass in the</p><p>employee’s private life that the measure causes must stand in reasonable proportion to the</p><p>employer’s aim with the control.</p><p>In conclusion can be said that which control measures the employer can take and which</p><p>protection the employee has for its personal integrity is a question that must be decided after</p><p>assessment of every individual case.</p>