No description available.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test. Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented. Result: Twelve intervention varieties to control patients’ physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations. Adjustment of the patient’s body position was found in 45 % of observations. The patients were considered sufficiently awake for the neurological assessment in 74 % of observations. The level of consciousness at the point of the neurological assessment was different depending on if it took place in the mornings, performed by neurosurgeons or in the afternoon, performed by nurses. The patients were not agitated and 60 % of patients appeared pain-free. Conclusion: The observed patients were given good conditions concerning environmental factors and nursing interventions for a neurological wake-up test with a fair neurological assessment. NWT as a method didn´t generally cause the observed patients discomfort, such as pain or agitation. / Bakgrund: Undersökningar för att avgöra neurologisk funktion och medvetandegrad är vanliga inom neurointensivvården, men hur patienten påverkas av undersökningarna är relativt utforskat. Syfte: Studiens syfte var att beskriva förhållandena kring patienten vid neurologiskt wake-up test med avseende på miljö, åtgärder som utförs och möjligheten patienten ges att bli tillräckligt vaken, samt om dessa förhållanden påverkar utfallet i wake-up-testet. Metod: En kvantitativ observationsstudie genomfördes på en neurointensivvårdsavdelning, där 20 patienter observerades från sederingsstopp till bedömning av neurologisk status, vilken utfördes av neurokirurg eller intensivvårdssjuksköterska. Omvårdnadsåtgärder, miljöfaktorer och fysiologiska parametrar dokumenterades. Resultat: Tolv varianter av omvårdnadsåtgärder användes för att hålla patienternas fysiologiska parametrar inom gränsvärden. Högt CPP > 80 mmHg förekom i 90 % av observationerna och den omvårdnadsåtgärd som noterades vid flest observationer var justering av patientens kroppsposition (45 %). Vid 74 % av bedömningarna av neurologisk status ansågs patienten ha hunnit vakna tillräckligt mycket. Vakenhetsgraden vid bedömning av neurologisk status skilde sig åt beroende på om bedömningen utfördes på morgon av läkare eller på eftermiddag av intensivvårdssjuksköterska. Patienterna var inte agiterade och bedömdes vid 60 % av observationerna inte visa tecken på smärta innan bedömning av neurologisk status. Slutsats: Patienterna i studien gavs goda förutsättningar med avseende på miljö och omvårdnadshandlingar för ett neurologiskt wake-up test med rättvisande bedömning av neurologisk status. För de observerade patienterna var NWT en metod som generellt sett inte verkade orsaka obehag som smärta eller agitation.

Objectives: The objective of this thesis is to identify and understand communication and information exchange events and their influencing factors that are precursors to medical errors. Methods: Palliative Sedation Therapy is used as a case study to understand how communication and information sharing occur on an in-patient palliative care unit. Data sources were non-participant observation and interviews. Directed content analysis was used to analyze the data, with previously published conceptual models of communication acting as the guides for this analysis. Results/Discussion: Results identified several communication issues that have the potential to act as precursors to medical error at different points in the communication act. A model identifying the points where these precursors can impact communication was created. Conclusion: These results can be used to identify how improvements to communication and information exchange can increase the effectiveness of communication and reduce the likelihood of medical errors occurring.

Bakgrund Sedering, delirium, agitation och smärta är viktiga områden inom intensivvård. Studier har visat på goda resultat vid bedömning av sederade patienter med validerade mätinstrument. Intensivvårdssjuksköterskan möter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifrån patientens individuella behov förebygga, behandla, lindra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Den komplexa vården ställer stora krav på kunskap, kompetens och interprofessionellt omhändertagande på individnivå. Syfte Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av teamarbete och bedömning av sederade patienter med validerade mätinstrument. Metod Kvalitativa individuella intervjuer valdes som metod för att besvara studiens syfte. Sju intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien var intensivvårdssjuksköterskor i åldrarna 33-59 år med 1-21 års erfarenhet av intensivvård. Fem av deltagarna var kvinnor och två var män. Resultat Resultatet presenterades under kategorierna: Kunskap om bedömning av den sederade patienten och Teamarbete kring den sederade patienten och styrks av citat. Resultatet i studien visar på en bred kunskap och kompetens inom området. Flera exempel på god vård, teamarbete och professionellt förhållningssätt beskrevs. Det framkom dock en del brister och flera av deltagarna kände frustration över exempelvis teamarbete. Det belystes att kunskapsnivån om validerade mätinstrument var ojämn samt viljan med att använda dem inte alltid fanns. Slutsats Mer utbildning samt en tydligare motivering och uppmuntran till varför alla instrument används önskades. Ett område som återkom var svårigheterna och utmaningarna med ett effektivt teamarbete.

No description available.

Bei einer MRT in Sedierung steht der potentielle Wärmeverlust über die Körperoberfläche einem Temperaturanstieg durch die Absorption von Energie aus dem Hochfrequenzfeld der Sendespule gegenüber. Bei Schädel-MRT-Untersuchungen in bereits vorliegenden Studien (1,5T, 3T) konnte mittels Ohrtemperaturmessung vor und nach der MRT ein Temperaturanstieg von 0,5 ° C bei Säuglingen und Kleinkindern gemessen werden. In der vorliegenden Arbeit sollte untersucht werden, ob bei 3T-MRT-Untersuchungen unterschiedlicher Körperregionen und Dauer in Propofol-Sedierung bei Säuglingen und Kleinkindern eine Zu- oder Abnahme der Körpertemperatur stattfi ndet und ob eine kontinuierliche Temperaturüberwachung auf der Haut eine verlässliche Messmethode ist. In der klinischen Observationsstudie wurden 50 Kinder im Alter bis zu 6 Jahren eingeschlossen und eine 3T-MRT in Propofol-Sedierung durchgeführt (ASA 1 und 2). Erstmalig erfolgte die Temperaturüberwachung kontinuierlich axillär mit einem Fiber TEMPTM Reusable Fiber-optic Surface Temperature Sensor (Invivo, Orlando/Florida, USA). Zur Kontrolle wurde die Ohrtemperatur vor und nach der MRT mit einem Infrarotthermometer First Temp Genius (Covidien Deutschland GmbH) gemessen und vegetative Reaktionen dokumentiert. Es zeigte sich ein mit der Literatur vergleichbarer signi fikanter mittlerer Temperaturanstieg auf der Haut von 36,4 ± 0,5 °C auf 36,9 ± 0,5 ° C auch bei unterschiedlichen Untersuchungszeiten und -regionen. Die nachgewiesene Erwärmung ist bei gesunden Kindern nur von geringer klinischer Relevanz. Es sind bei einer 3T-MRT-Untersuchung weder eine verstärkte Wärmezufuhr noch eine Kühlung notwendig, um Säuglinge und Kleinkinder normotherm zu halten. Ist bei speziellen Indikationen eine kontinuierliche Temperaturüberwachung notwendig, liefert ein faseroptischer Temperatursensor korrekte Daten. / In case of MRI in infants and children during propofol sedation the potential loss of body temperature confronts the temperature increase due to the absorption of energy from the high-frequency field of the transmitter coil. Therefore the physician must be aware of both effects when caring for sedated children. Objective of the present study is the effect of 3T-MRI of different body regions and scan duration on body temperature measured continuously in propofol sedated infants and children, which was not performed previously. 50 children in the age up to 6 years have been included in the observational study carried out between October 2008 and March 2009 at the Department of Pediatric Radiology, University of Leipzig. They underwent an elective 3T-MRI while sedated with propofol. The temperature monitoring has been carried out continuously axillary with a new fiber-optic sensor. For control, the tympanic temperature has been measured prior and after the MRI-examination with an infrared thermometer. A significant (p<0,05) medial temperature increase from 36,4 ± 0,5 °C to 36,9 ± 0,5 °C was evident measured axillarly with the fiber-optic sensor. Heart rate and oxygen saturation were stable throughout the MRI scan. In healthy children, the measured increase of temperature during 3T-MRI is only of minor clinical relevance. If a continuous temperature monitoring is necessary in cases with special indications e.g. critical ill children, a fiber-optical temperature sensor generates reliable data.

Mode of access: World Wide Web. / Thesis (Ph. D.)--University of Hawaii at Manoa, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 86-97). / Electronic reproduction. / Also available by subscription via World Wide Web / xv, 97 leaves, bound ill. 29 cm

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor. / Nurses’ role in the palliative care is to promote autonomy, quality of life and relieve suffering. Palliative sedation is a treatment method that aims to reduce unbearable suffering, but leads to a reduced level of consciousness and limitation of autonomy which the nurse contributes to. The aim of the study was to examine nurses' experiences of palliative sedation. The study was conducted as a general literature study, guided by content analysis based on an inductive approach. The results of the literature study reveals that nurses’ experience an ambivalence in the participation of palliative sedation. Nurses' experience ethical dilemmas when the desire to do what seems best for the patient, is inadequate to depriving patient autonomy and fear of hastening death. Guidelines nor the knowledge of palliative sedation are seen enough to provide nurses’ with comfort in their work with palliative sedation. An establishment of regulations and national guidelines are therefor of value to promote good care on equal terms.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om lindrande vård, när sjukdomen eller tillståndet inte längre går att bota. Palliativ sedering är ett begrepp som används inom palliativ vård, och innebär att patientens medvetande sänks i livets slutskede, för att lindra outhärdliga symtom, och där målet är att patienten ska få en fridfull död. Sjuksköterskor har en viktig roll i teamarbetet kring palliativa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod är genomförd. En induktiv ansats där tio artiklar granskades med hjälp av ett granskningsprotokoll. Dataanalysen kom fram till två kategorier och fem underkategorier. Resultat: Kategorierna professionalitet och teamsamverkan täcker de huvudfynd gjorda i översikten. Sjuksköterskor brottas med etiska frågeställningar och saknar ofta kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga vid palliativ sedering. En god teamsamverkan ger en trygghet i uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser kring palliativ sedering skiljer sig åt beroende på erfarenhet och kunskap, därför behövs mer forskning och kunskap för att tillgodose en likvärdig vård för alla. / Background:Palliative care is introduced when the condition or illness no longer can be cured. Palliative sedation is a term used in palliative care, which means that the patient's consciousness is lowered at the end of life to alleviate refractory symptoms, and where the mission is for the patient to have a peaceful death. Nurses have an important role in teamwork around palliative patients. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences surrounding palliative sedation. Method:A literature review with qualitative method has been completed. An inductive approach was used, where ten articles were examined using a review protocol. The data analysis found two categories and five subcategories. Results: The categories of professionalism and teamwork cover the main findings that were made in the overview. Nurses are grappling with ethical issues and often lack the knowledge and experience to feel safe about palliative sedation. A good teamwork gives a sense of security in the task. Conclusion:Nursing experience surrounding palliative sedation differs depending on experience and knowledge, and therefore more research and knowledge is needed to provide equal care for all.