Students’ evaluations of teaching (SETs) have been used as a primary means of evaluating the teaching quality at postsecondary institutions for a number of years. The research in this area has been consistently expanding in an effort to validate its use and efficacy. To date, there has been little consensus regarding the validity of these evaluations, especially with regards to the possible impact of extraneous factors. Researchers have previously found evidence of a link between the self-serving bias and grade expectations. The present study used an experimental design to examine the validity of SETs in the context of the self-serving bias. According to the self-serving bias, individuals will be more likely to attribute success internally but attribute failure externally. Specifically, the present study examined whether there were differences in the presence of the self-serving bias in relation to self-reported narcissism and shyness. Students at a large university aged 17 - 46 (N = 563) were asked to write a short essay on euthanasia and were randomly assigned to one of two conditions. In the first condition, students were assigned a low grade; in the second condition, they were assigned a high grade. When they were given their essay grade back, students had an opportunity to rate their evaluator. Results indicated that students were more likely to externalize their essay grade when in the negative condition whereby they attributed their grade to reasons outside their control versus the positive condition, irrespective of their level of self-reported narcissism or shyness. These results suggest that the self-serving bias does exist within SETs and calls into question the validity of these evaluations. The findings from this study highlight the need for further research into the role that student characteristics play with regards to SETs.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.   Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.

<p>Människor tenderar att attribuera framgångar till sig själva och misslyckanden till externa källor, fenomenet kallas för Self-serving bias. Hur individer attribuerar kan enligt forskning påverkas av bland annat graden av självkontroll samt självkänsla. Enligt forskning kan intentioner eller beteendemål aktiveras automatiskt och omedvetet av en utlösande signal, så kallad priming, och därmed aktivt guida en persons självreglering. Denna studie har genom ett experiment, med 56 högskolestudenter, undersökt om priming av självkontroll och självförtroende kan påverka hur en individ attribuerar vid framgång och misslyckande. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan priminggrupperna. Humör visade sig ha betydelse för hur deltagarna attribuerade. En ojämn gruppfördelning och en för bred variationsvidd på beroendemåttet diskuteras om det hade någon påverkan på resultatet.</p>

The study looked at how misperceptions of randomness (the gambler’s fallacy or the hot-hand fallacy) would show differences in self-serving-bias through different levels of perceived control. In order to investigate this relationship between misperceptions of randomness, self-serving bias, and perceived control, the study manipulated perceived control by varying who threw the coin (experimenter/participant) and by showing a skill prime to some participants. Thus, in the experiment, participants either saw a skill prime or not by random assignment. Afterwards, the participants predicted an outcome, rated the confidence of the prediction, then the participants would throw a coin for half of the trials while the experimenter would for the other trials. Due to little variability of the self-serving bias, the analysis could not test the hypothesis. However, the study found that other variable such as confidence was able to predict the misperception of randomness when the participants threw the coin.

Människor tenderar att attribuera framgångar till sig själva och misslyckanden till externa källor, fenomenet kallas för Self-serving bias. Hur individer attribuerar kan enligt forskning påverkas av bland annat graden av självkontroll samt självkänsla. Enligt forskning kan intentioner eller beteendemål aktiveras automatiskt och omedvetet av en utlösande signal, så kallad priming, och därmed aktivt guida en persons självreglering. Denna studie har genom ett experiment, med 56 högskolestudenter, undersökt om priming av självkontroll och självförtroende kan påverka hur en individ attribuerar vid framgång och misslyckande. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan priminggrupperna. Humör visade sig ha betydelse för hur deltagarna attribuerade. En ojämn gruppfördelning och en för bred variationsvidd på beroendemåttet diskuteras om det hade någon påverkan på resultatet.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet. Enkäten har spridits på sociala medier med hjälp av ett snöbollsurval som avser spegla diverse varianser i populationen. Teorierna Social Exchange Theory och Self-Serving Bias har använts för att beskriva turism och turisters aktioner. Resultaten har analyserats statistiskt i programmet SPSS, genom att göra T-Test. Resultatet visar att turisterna anser att den ekonomiska påverkan från den allmänna turismen är positiv, medan den ekologiska påverkan är negativ och på det sociokulturella planet finns en bred spridning mellan positivt och negativt. De uppfattar också sin egen resa som positivt ekonomiskt och sociokulturellt men den ekologiska sfären anses inte påverkas speciellt mycket av deras egen resa. Vidare redovisas mycket svaga skillnader mellan olika turisttypers svar om destinationspåverkan, däremot tydliga skillnader i uppfattning om sin egen resa i förhållande till den allmänna turismen.

No description available.

No description available.

<p>Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv. Betydelsen av detta och implikationer för framtida forskning diskuterades.</p>