Denna reflektion inom konstnärligt examensarbete handlar om den svenska organisten och kompositören Otto Olsson (1879–1965). Hans kompositioner kan höras runt om i Sveriges kyrkor då bland annat hans körverk Advent sjungs flitigt under adventstid. Syftet med examensarbetet var att som organist inhämta fördjupad kunskapsutveckling om Otto Olssons liv och tonspråk för att därigenom kunna spela en stiltrogen tolkning av första satsen ”Introduktion och Allegro” ur hans Symfoni nr. 1, Eb-dur, op. 15 (1902). Metodologiskt ingick lektioner med konstnärlig handledare, instudering och analys av partitur, litteraturstudier samt lyssning av befintliga inspelningar. Studiens resultat påvisar att: i) analys av första satsens form har underlättat förståelsen av hur Olsson använde sig av olika teman och hur de konstruerades, ii) inhämtad kunskapsutveckling om de senromantiska orglarnas egenskaper och disponering av register har underlättat tolkningen, iii) det musikaliska uttrycket och legatospelet har förbättrats genom en kombination av speltekniska problemlösningar och musikaliska konstnärliga val, såsom manualbyten samt stumma fingerbyten, tumlegato/tumglissando och omfördelning av stämmor i händerna.

Richard Strauss (1864–1949) var en av de mest tongivande kompositörerna och dirigenterna under sin mycket långa och framgångsrika karriär. Hans oboekonsert, skriven 1945–1946, var ett av de sista stycken han komponerade och har sedan blivit ett mycket viktigt verk i oboerepertoaren. Kompositionen är både vacker och utmanande och spelas ofta både på konserter och i sökningssammanhang. Syftet med detta examensarbete var att genom analys av första satsen och analys av en inspelning av ett tidigare eget framförande få en bättre förståelse för stycket för att kunna förbättra framtida framföranden av det. Resultatet blev en djupare insikt i verkets uppbyggnad, en förståelse för vad som kan utvecklas i ett framförande av konserten och hur detta kan åstadkommas. / <p>Medverkande:</p><p>Victor Sjögren, Oboe</p><p>Asuka Nakamura, Piano</p>

Oskar Lindberg (1887-1955) var kyrkomusiker och kompositör verksam under 1900-talets första hälft. Hans Orgelsonat i g-moll är ett ofta framfört verk som många svenska organister har på sin repertoar. Detta till trots har stycket många interpretationstekniska svårigheter. Detta arbete går därför ut på att finna lösningar på dessa problem och göra en egen tolkning genom att djupdyka i källor kring Lindbergs liv och verk och sedan applicera den kunskapen på tolkningen. Undersökningen visar att Lindberg influerats av folkmusik och att han i grund och botten var en orkestertonsättare. Det är kunskap som hjälper interpreten i sitt arbete och således främjar uppförandepraxis och då en bit av orgelkonsten.

Detta arbete belyser tonsättaren, organisten och pedagogen Hans Fährmann, en för många okänd och i glömska gömd orgelpersonlighet inom den tyska senromantiken. Arbetets syfte är att utröna hur man stilistiskt kan beskriva dennes orgelmusik, och på så vis också dra slutsatser kring hur man som organist och interpret kan tolka och uppföra densamme på ett sätt som är förenligt med tonsättarens avsikter.