I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.