Bakgrund : Delaktighet och personcentrerad vård är centrala begrepp i den vård som bedrivs idag. För att patienten ska vara delaktig krävs det att patienten är mer involverad i de dagliga händelserna som till exempel skiftrapportering. Vid varje skiftbyte sker överrapportering från en sjuksköterska till en annan, överrapporteringarna saknar ofta patientmedverkan. En rapporteringsmodell är bedsiderapportering vilket innebär att rapporteringen sker i patientens närvaro. Syfte : Syftet var att beskriva patientens delaktighet i vården vid bedsiderapportering. Metod : En litteraturöversikt. Resultat : Bedsiderapportering fick patienterna att känna sig delaktiga i vården, vilket delvis berodde på att de kände sig som värdefulla deltagare. Patienterna betraktades i första hand som en person. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att rapporteringssättet var avgörande för patientens delaktighet i vården. De flesta patienter uppskattade att få vara med i rapporteringen och få viktig information som de ansåg sig ha rätt till. Dock ville inte alla patienter delta, vilket bland annat berodde på att rapporten ansågs vara till för sjuksköterskor. Slutsats : Bedsiderapportering ökade patientens delaktighet i vården enligt både patienten och sjuksköterskan. Dock ville inte alla patienter delta i rapporteringen och graden av delaktighet var beroende av på vilket sätt rapporten gavs. / Background : Participation and person-centered care are key concepts in the care that are being given today. In order for the patient to participate, they must be involved in the daily work such as shift reporting. At each shift, reporting occurs from one nurse to another which often lacks patient involvement. A reporting model is bedside report, which means reporting takes place in the patient's presence. Aim : The aim of this study was to describe patient’s participation in care during bedside report. Method : A literature review. Results : Bedside report made patients feel more involved in their care, partly because they felt valued as a participant in the report. The patients were considered a person in the first hand. Both patients and nurses felt that the reporting method was crucial for the participation. Most patients appreciated being included in the reporting and that they received valuable information that they considered justifiable. However, not all patients wanted to participate, which was due, among other things, to the fact that the report was considered for the nurses. Conclusion : Bedside report increased patient involvement in care, according to both the patient and the nurse. However, not all patients wanted to participate and the reporting method were important for the level of participation.

The Use of a Standardized System of Communication to Change the Perception of Handoff Communication in a Psychiatric Setting by Alicia Renee' Plunkett MSN, Walden University 2007 MSHA, University of St. Francis, 2005 BSN, University of Memphis, 1995 Project Submitted in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Nursing Practice Walden University December 2014 The Joint Commission's review of sentinel events indicated that communication errors were the cause of over 65% of the sentinel events occurring in healthcare. The nursing profession has the responsibility of providing 24-hour care in an acute care setting and nurses are thus the primary participants in the handoff communication process. The purpose of this project was to assess the nursing staff's perception of handoff and to create a process for handoff communication. The most common framework for correcting communication errors in the literature is the Situation, Background, Assessment, and Recommendation framework, which was used as a guide for developing a process and form for handoff in this facility. The "Clinical Handover Staff Survey" developed by O'Connell, MacDonald, and Kelly (2008) was modified for use in this study. This survey was distributed to nurses and mental health technicians in 2 acute care units within a standalone acute care psychiatric hospital (n = 140). The quantitative survey identified 3 common barriers to the process in this facility that included: (a) interruptions, (b) subjective terminology used to describe patients, and (c) the lack of confidence in the information presented. After the implementation of a new process and form, the staff members were resurveyed to measure their post implementation perceptions of the handoff process. In each of the 3 areas measured, the implementation of a new process and form allowed the facility to see changes in the staffs' perceptions of the handoff process. The changes seen in this facility further indicate the need for education, standardization, and a continued focus on improving and mastering the important task of handoff communication. Improving handoff communication prevents errors in patient care from occurring, therefore decreasing mortality and morbidity rates.

Skiftbytesrapportering är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det existerar ett antal metoder för rapportering och gemensamt för dessa är att de syftar till att överföra patientinformation mellan olika arbetsskift. Den information som kommuniceras genom skiftbytesrapporten ska ligga till grund för planering av den fortsatta omvårdnaden av patienten och är av stor betydelse för patientsäkerheten. Föreliggande studie syftar till att beskriva de olika rapporteringsmetoder som används på vårdavdelningarna vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö, samt vilka olika för- och nackdelar som sjuksköterskorna upplever med olika metoder. Studien genomfördes i två steg. Det första steget innebar en kartläggning av de olika rapporteringsmetoder som används vid UMAS och resultatet av denna visar att muntlig rapportering samt olika blandformer av muntlig rapportering och läsrapport är de metoder som förekommer. Det andra steget i studien var en enkätundersökning som syftade till att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av olika rapporteringsmetoder. Resultatet visar att den muntliga rapporteringsmetoden ger utrymme för något som inte kan förmedlas i skriftlig form – det lilla extra – samtidigt som annan information går förlorad. De sjuksköterskor som använder olika blandformer av muntlig rapportering och läsrapport upplever att metoden är tidskrävande men att den har en värdefull bredd. / Shift report is an important part of the nurse’s daily work. There is a variety of shift report methods and these have in common the purpose of transfering patient information between different shifts. The information communicated through shift report is to underlie the planning of continuing patient care and is of great importance to patient safety. The purpose of the current study is to describe the different shift report methods utilized in the hospital wards at the University hospital MAS (UMAS) in Malmö, Sweden, and the advantages and disadvantages to different methods, as experiences by nurses. The study was carried out in two steps. The first step was a survey of the different shift report methods utilized at UMAS and the result shows that oral report and different combinations of oral and written reports are the occuring methods. The second step taken was a questionnaire study on nurses’ experiences from different shift report methods. The results show that the oral report gives scope for something that cannot be mediated in writing – the extra something – at the same time as other information is lost. The nurses who utilize different combinations of oral and written reports feel that this method is time consuming but that it comes with a valuable width.

Bakgrund: Rapporten är ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och används dagligen. Rapporteringen kan ske både muntligt och skriftligt. Det finns strukturerade kommunikationsverktyg, såsom SBAR. Både WHO och Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska använda SBAR. Rapporteringen är ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv och det finns visst eller stort förbättringsbehov. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Metod: Litteraturstudien inkluderar elva kvalitativa studier. Databassökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och PsycInfo. Artiklarna har lästs, kvalitetsgranskats med en modifierad granskningsmall och analyserats. I innehållsanalysen framkom 127 koder som placerades i kategorier och slutligen i teman. Resultat: Två teman och åtta kategorier togs fram. Under temat organisation och struktur framkom det att kommunikationsstruktur efterfrågades vid rapportering, organisationen prioriterar inte rapporteringen och hög arbetsbelastning och stress påverkade rapporteringen negativt. Under temat relationer och störande moment framkom det att skillnader fanns mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskans rapport, avbrott och andra störande moment såsom frågor mitt i rapporteringen påverkade rapporten negativt samt att tillit var en bidragande faktor för en lyckad rapport. Konklusion: Rapporteringen var värderad eftersom den hjälpte sjuksköterskorna att prioritera och planera arbetsdagen. Det framkom att det fanns risker för patientsäkerheten vid rapporteringen. Det kom även fram vad sjuksköterskorna karaktäriserar som en bra rapportering. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god omvårdnad. / Background: The shift report is a valuable tool for nurses and other health care professionals, which is used on a daily basis. The handover can be delivered both verbally and in writing. There are structured communication tools, such as SBAR, which are recommended for use by health care professionals by WHO and Socialstyrelsen. The shift report is a risky element from a patient safety perspective and there is some or considerable need for improvement. Aim: To enlighten nurses’ experiences of handover. Method: The literature review includes eleven qualitative studies. The search was done in the databases PubMed, Cinahl, Scopus and PsycInfo. The articles have been read, quality controlled and analysed. In the content analysis 127 codes were found and placed into categories and themes. Result: Two themes and eight categories emerged. The theme organisation and structure showed that a communication structure was requested, the organisation did not prioritise handover, and high workload as well as stress had a negative effect on the handover. The theme relationships and disturbing elements showed that there were differences in the handover between an experienced and an unexperienced nurse, interruptions and other disturbing elements, such as questions in the middle of the shift report, had a negative effect on the handover, and, finally, that trust was a contributing factor for a successful shift report. Conclusion: The handover was valued since it helped the nurses to prioritise and to plan their day. It showed that there were risks for the patient safety with the shift report. It also showed what the nurses’ characterise as a good handover. When deficiencies emerged, the patient safety was jeopardised and so was the possibility for good nursing.

Bakgrund: Kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation (SBAR) har visat sig drastiskt sänka rapporteringstid, ökat rapporteringseffektiviteten och förbättrat patientsäkerheten. I dagsläget rekommenderas SBAR av myndigheter, organisationer och forskare. Trots användningsbarheten av SBAR finns det bristande forskning kring vårdpersonalens erfarenheter av verktyget. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att rapportera enligt SBAR. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie och analysmetoden är en allmän litteraturöversikt. Tre kvalitativa, fyra kvantitativa och tre mixade studier har analyserats i detta arbete. Resultat: Fyra teman identifierades under analysprocessen. Dessa teman var: Förståelse för SBAR-strukturen, Prioriteringar i omvårdnaden, Kommunikationsstruktur samt Arbetstillfredsställelse. Slutsats: SBAR ger vårdpersonalen ett gemensamt språk genom att alla utgår från samma rapporteringsstruktur. Vårdpersonalen ansåg att SBAR ökar patientsäkerheten samt ökade känslan av självsäkerhet. Överväldigande positiva attityder mot SBAR men skillnader förekom. Skillnader i förståelse för SBAR och hur tidskrävande SBAR ansågs vara. / Background: The Situation, Background, Assessment and Recommendation (SBAR) communication tool has shown to drastically lower report-time, improve report efficiency and improve patient safety. Today, the use of SBAR is recommended by authorities, organizations, and researchers. Despite the usefulness of SBAR, little research has been done about the experiences of medical staff in the use of this tool. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of medical staff in reporting according to the SBAR communication tool. Method: This exam is a literature review. Analysing three qualitative, four quantitative and three mixed studies. Results: Four themes were discovered during the analysing process. These themes were: Understanding of the SBAR-structure, Prioritization in nursing, Communication structure, Work satisfaction. Conclusion: SBAR provides a common language for medical staff by equipping them with a shared end-of-shift reporting structure. Medical staff perceived SBAR to increase patient safety and also increased self-confidence amongst staff. Overwhelmingly positive attitudes towards SBAR were found, although differences in attitudes did occur. Differences in the understanding of the SBAR structure occurred as well as variances in the perceived time consumption of the SBAR tool.