<p>The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that <em>signs as a support</em> is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that <em>signs as a support</em> increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, <em>tecken som stöd</em> är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, <em>tecken som stöd,</em> för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.</p>

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that signs as a support is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that signs as a support increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, tecken som stöd är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, tecken som stöd, för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.

Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns. / Today, more and more research results show the language development gains of all children when activities are conducted with ACC as a supplement. ACC is an umbrella concept that includes image support and signs as support, where different ACC systems visualize the language. The purpose of this study has been to examine preschool teachers' attitudes towards using ACC, as well as what conditions they consider to have to be able to naturally use ACC in teaching. Through qualitative interviews, we have been able to see similarities and differences in the preschool teachers' knowledge and ways of using AKK, as well as their thoughts on the subject. The results of the study show that preschool teachers generally have a good attitude towards ACC and its working methods, but that the organization's work usually only includes work with image support. Today's preschool teachers have very different conditions for being able to teach with ACC included, which can have consequences. The study points to the importance of competence-enhancing continuing education opportunities for our pedagogues, and previous research shows that pedagogues who are good at ACC have an easier time paying attention to needs and adapting learning environments in a way that includes all children. The study also shows how the constellation of both the children's group and the work team affects how the work with AKK takes place, while the results show the preschool teachers' insight into the advantages of ACC regardless of the stated needs.