Studiens syfte är att undersöka klassiska sångpedagogers upplevelser av distansundervisning i enskilda lektioner i klassisk sång. Fyra pedagoger som är verksamma vid gymnasieskolor i Stockholm har intervjuats. Den sociokulturella teorin har använts i studien som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att undervisningen på distans inte kan bedrivas på samma sätt som traditionell undervisning i klassrum. Musikaliskt samspel mellan pedagog och elev är svårt med de verktyg som används i dag vid distansundervisning. Den kontinuitet som undervisningen på distans har möjliggjort under Covid-19-pandemin har varit en positiv aspekt då pedagogerna utforskat andra sätt att arbeta med eleverna under distansundervisningen. Andra studier visar också på svårigheter med samspel mellan pedagog och elev och belyser vikten av fortsatt forskning inom området. Det behövs mer forskning inom området för att utveckla de arbetssätt och verktyg som används vid musikundervisning på distans. / The purpose of this study is to explore classical singing teacher’s experiences of remote teaching in one-to-one lessons in classical singing. Four singing teachers who are active pedagogues at high schools in Stockholm have been interviewed. The sociocultural theory has been applied to this study as the theoretic perspective. The result of the study shows that teaching classical singing in remote cannot be taught as it’s taught on location. This is due to the difficulty for musical interaction during distance teaching when using today’s technology. The continuity which remote teaching has allowed during the Covid-19 pandemic is seen as a positive aspect due to teachers exploring other ways of teaching their students remotely. More research on this subject is needed to develop the work procedure and the tools that are used in remote teaching. Other studies also highlight the difficulties of musical interaction between teachers and students during remote teaching and stress the need of further research within the field.

The diploma thesis focuses on teaching of solo singing at primary art schools according to the Framework Educational Programme. The aim of the work is to prove the need to synthesize professional and practical point of view on this field of study and provide a clear comprehensive material for future teachers of singing. Stating the records of attended lessons of singing and of my own taught lessons we show that the linking of the two views is for singing teaching practice experience required. The theoretical basis of the work are chapters that deal with interpretation of professional sub-folders singing with the methodological notes with respect to the expected outcomes from the Framework Educational Programme. In annex we present musical material that is the subject of training repertoire recorded singing lessons. The thesis contains a written record of the interview with the teacher of solo singing MgA. Daniela Šimůnková-Štěpánová.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ”bra” som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga. Ett annat tydligt tema som trädde fram i intervjuerna var sånglärarens påverkan på informanternas motivation, vilket presenteras i avsnittet Genuin lärar- elevrelation. I avsnittet Individualiserad lektionsform belyses informanternas åsikter kring vikten av individanpassade sånglektioner för att motivation ska kunna uppstå hos dem. Att arbeta mot mål tar upp informanternas samlade tankar om hur mål kan bidra till motivation. I diskussionsavsnittet diskuteras vad som motiverar sångelever under sånglektioner utifrån motivationspsykologiska aspekter med fokus på Att förklara framgång med förmåga, Positiv respons, Autonomi, och Individualiserande kommunikation. Avslutningsvis reflekterar jag över om en god lärar- elevrelation förenklar individualisering av sånglektioner och på så sätt ökar sångelevers motivation. / The purpose of this study is to investigate what motivates a small group of student singers during singing lessons in an Art High School programme. The method used is qualitative semi-structured interviews. High school students were interviewed individually about their motivation, in specific relation to the singing lessons they attended at their schools. The data is analysed from a motivational psychology perspective. In the result chapter the theme To “feel good” is presented, which summarizes the participant stories about the increasing motivation they experience when they feel good when singing. Another clear theme that emerged in the semi-structured interviews was singing teacher’s impact on the motivation of the participants, which is presented in the section Genuine teacher- student relationship. The results also give an insight into the importance of Individualised lessons and Working towards goals as a key influence on student motivation. The discussion focus on what motivates singing student during the singing lessons in relation to motivational psychology aspects, with a focus on Explaining success with capacity, Positive feedback, Autonomy and Individualizing communication. Finally this study analyses the correlation between student/teacher relationship, individualised singing lessons and student motivation.

Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers syn på och arbete med musikteori i sångundervisning. Studiens forskningsfrågor handlar om hur sångpedagoger konstruerar sin syn på lärandeobjektet musikteori inom ramen för sångundervisning och hur sångpedagoger konstruerar sitt sätt att arbeta med musikteori inom ramen för sångundervisning. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika sångpedagoger på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori med viss inspiration från diskurspsykologi. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I resultatet beskrivs de sex diskurser som identifierades och som parvis strider mot varandra: musikteori som nödvändigt verktyg för att arbeta med sång kontra musikteori som icke nödvändigt verktyg för att arbeta med sång, musikteori som sångpedagogens ansvar kontra musikteori som andra lärares ansvar samt musikteori som icke beroende av ett ytterligare instrument kontra musikteori som beroende av ett ytterligare instrument. Resultatet visar också att olika diskurser kan existera parallellt med varandra i ett och samma samtal med en pedagog. Vidare visar resultatet hur respondenterna, utifrån dessa diskurser, arbetar med musikteori under sina lektioner och att de ger musikteoretiska hemläxor till sina elever. I diskussionen diskuteras de diskursiva kamperna som presenterats i resultatet i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ views on and work with music theory in singing lessons. The study’s research questions concern how voice teachers construct their views on the subject music theory within the framework of the singing lesson and how voice teachers construct their work with music theory within the framework of the singing lesson. To examine this semi structured interviews were held with four singing teachers working in high school. The theoretical framework of the study is discourse theory with some inspiration from discourse psychology. The interviews were recorded via audio recording and were then transcribed and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the result the six discourses found are presented, also presented is the fact that they conflict with each other in pairs of two: music theory as a necessary tool for singing versus music theory as an unnecessary tool for singing, music theory as the voice teacher’s responsibility versus music theory as other teacher’s responsibility and music theory as not dependent on another instrument versus music theory as dependent on another instrument. The result also shows that different discourses can exist collaterally within the same conversation with a singing teacher. Furthermore, the result shows how the respondents, on the basis of the discourses, work with music theory during their lessons and how they give home assignments in music theory. In the discussion the discoursive battles presented in the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previous literature and research.