Syftet med denna studie har varit att titta på hallens fysiska miljö i en barngrupp med ett till treåringar, samt dialogen mellan barn och pedagogerna i hallmiljön. Vi har tittat på två olika förskolor i samma kommun och i samma åldersgrupp.Hallens miljö är inte alltid utformad efter barnen och deras behov. Dialogen bör fokusera på att hjälpa barnen i deras utveckling av självkompetens i enlighet med Sterns utvecklingspsykologiska teori gällande det kompetenta barnet och Vygotskijs sociokulturella teori.Vi har använt oss av deltagande observationer genom filminspelning och etnografiska studier för att synliggöra dialogerna och den pedagogiska miljöns inverkan på barnens självkompetens i hallen som ett gränsland.Vi har sett att dialogernas betydelse för en ökad självkompetens hos barnen är den viktigaste aspekten att ta tillvara på. När vi talar om dialoger, så syftar vi på dialogerna som sker mellan barn och pedagog, men även mellan pedagoger och föräldrar. För att barnen ska ges bäst möjliga förutsättning till en ökad självkompetens behövs tillit och lyhördhet för barnens erfarenheter, samt att ge barnen tid för att få uttrycka dessa, att våga släppa på kontrollen som vuxen och inta ett barnperspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma pedagoger inom förskolan ser på och arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation, samt vad som påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där fyra verksammapedagoger i förskolan intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp har använts vid analysen av den insamlade empirin tillsammans med relevantforskning i ämnet. Resultatet visade på att pedagogerna över lag har en positiv syn på arbetet med AKK och dess förtjänster som arbetsmetod och kommunikationshjälpmedel. Det framkommer att synen på AKK till stor del påverkar arbetet med det, och att synen påverkas av den mängd utbildning man fått i ämnet. Bristande utbildning skapade låg självkompetens för de flesta av pedagogerna vilket gjorde att de inte vågade arbeta meddet på egen hand. Dock användes AKK i den vardagliga verksamheten av alla deltagandepedagoger, och ett drivande arbetslag bidrog till ett ökat personligt engagemang att arbeta med AKK.