Literacy Practices in Upper Secondary School. The Writing of Construction and Health CarePupilsThe aim of the dissertation is to demonstrate and explain the place and function writing has in allsubjects in two vocational classes in a Swedish upper secondary school. The material has beencollected through ethnographic field studies in construction and health care classes over one schoolyear. The material consists of literacy events, where pupils write, and the context of situation andtext are noted.In theoretical terms the study takes a discourse analysis perspective, where writing is seen fromwithin different frames. Writing is analysed based on an ideological view of literacy inspired byNew Literacy Studies using the context of situation and text with the aim of describing differentliteracy practices in both classes.The material was classified into three different situation types, two school-initiated and one nonschool-initiated. The first school-initiated situation type is orally-governed, the second writinggoverned,while it is less clear how the non-school-initiated type is inspired.In the writing situations we investigate the writing activities that are used, while texts areanalysed based on text acitivites. Writing and text activities are used together to explain the writingcompetences that are used in the writing situations.The conclusions are that writing gets little space and attention in both classes. The healthcare class writes in more situations and also writes longer texts than the construction class.Literacy practices differ between the classes. The health care class demonstrates one schoolgovernedwriting practice, while the construction class moves between two different schoolgovernedpractices. The literacy practices in the construction class are similar to the writing usagethat can be found at a building site. Writing is used in both classes mainly to structure and storeknowledge.The non-school-governed material also shows differences between the classes. Here too morewriting takes place in the health care class. The function of the non-school-governed writing is tocommunicate and inform through writing.

Syftet med studien är att undersöka vad läs- och skrivsvårigheter innebär för gymnasieelevers studiesituation, självbild och motivation. Studien vill också beslysa skolans ansvar för studieinsatser, vad stödet innehåller och om det upplevs meningsfullt. En mer övergripande fråga har varit skolans och elevens ansvar för studiesituation och måluppfyllelse. En analys har gjorts med utgångspunkt från intervjuer med gymnasieelever, specialpedagoger och en utvecklingschef i en kommun. Resultaten bekräftar skolverkets rapport (2010) om att gymnasieskolan måste ta ansvar och erbjuda gymnasieelever det stöd de har rätt till. En förutsättning är, enligt denna studie, att kartlägga och erbjuda gymnasieelever i specifika läs- och skrivsvårigheter relevanta insatser inom ett åtgärdsprogram. Vidare visar studien att stödets utformning, skolpersonalens bemötande och lärares kompetens att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers självbild och motivation att ta del av skolans insatser. Det framgår av studien att gymnasieelevers grundförutsättningar att läsa och skriva kan påverka valet av program, studieintresse, självbild och måluppfyllelse. Studien gör även gällande att läs- och skrivsvårigheter inverkar på gymnasieelevers möjlighet att studera självständigt, att tillägna sig kunskap och redovisa denna. Gymnasieskolan har därmed ett viktigt uppdrag i att bedriva en verksamhet som tar hänsyn till elevers läs- och skrivsvårigheter, men också utvecklar elevers läs- och skrivkompetens för att stimulera lusten att lära - inte minst ur samhällsperspektivet - ett livslångt lärande.

Mot bakgrund av debatten om bristande skrivkompetens i skola och högskola syftar föreliggande kunskapsöversikt till att belysa vad som kännetecknar gymnasieskolans skrivundervisning i svenska. I anslutning till det undersöks vilken påverkan skrivundervisningen har på elevernas skrivutveckling.   Via systematisk informationssökning i universitetets databaser togs tio empiriska forskningsstudier kring skrivdidaktik och metoder för skrivande fram, varav åtta inhemska och två internationella. Frågeställningen lyder: ”Vad kännetecknar skrivundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och hur påverkar undervisningen elevernas skrivande?”   Resultatet visar på omfattande brister i skrivundervisningen avseende avsaknad av explicit undervisning, oklara instruktioner, svagt metaspråk, outtalade skrivtekniker och skrivstrategier, produktinriktad och betygsorienterad undervisning, bristande stöttning, låga förväntningar och tidsbrist, för att nämna några.   Utifrån dessa omständigheter dras slutsatsen att skrivprocessen inte får det utrymme i svenskundervisningen som motsvarar styrdokumenten och som krävs för att tillgodose elevernas behov för att utvecklas som skribenter. Att lärandet om skrivandets hantverk brister får därmed negativa konsekvenser för elevernas skrivutveckling.

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>

Sammandrag Författare: Annelie Johansson År: Vt 2006 Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program. Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet Sidor: (56) Innehåll: I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått. De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna. Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.

This essay analyzes the written narrative competence of some pupils in the sixth year of Swedish primary school. Using an assessment tool rooted in the genre pedagogy that stems from systemic functionals linguistics view on language, the author provides a situated picture of the current narrative competence of the previously mentioned pupils through a genre pedagogic perspective. Through a qualitative text analysis, the study focuses on the genre pedagogic register in which field, tenor and mode are examined in each pupil’s written work. Furthermore, by combining the qualitative text analysis with a comparative method the study compares the pupils written narrative competence to a model text that fulfill all requirement for the highest possible grade in the Swedish school system.The conclusions of the study found that the included texts spans from a higher to a lower quality. Some showcased a wide range of lexical resources in creating the narrative register while others hardly use any lexical resources at all. The most eye-opening conclusion does not stem from the qualitative analysis, but rather from the lapse of potential texts due to the pupil’s ineptitude in writing stories that contains a complication as well as a resolution. Considering these findings, the author of the essay argues that there is a more fundamental flaw in the genre specific structure of a narrative text.Considering the findings associated with this essay a study that examines a wider range of pupils is proposed. This in order to determine if the fundamental flaws in genre specific structure and language that the pupils in this study showcase is just a local phenomenon of if it is a more common flaw in the sixth year of the Swedish primary school.

Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.