<p>Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.</p><p>1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av sex stycken personliga intervjuer i tre kommuner i Värmland.</p><p>De intervjuer som genomförts visar att respondenterna förstått motiven och syftet med redovisningskravet och att man vidtagit åtgärder på flera plan för att till slut kunna presentera lägre sjukfrånvarosiffror i årsredovisningen. Åtgärderna har utvecklats och blivit mer kraftfulla och det syns en tydligare koppling mellan det interna arbetet och redovisningen av detta i förhållande till den externa redovisningen av sjukfrånvaron.</p><p>Redovisningskravet resulterade i de effekter man ville uppnå genom att arbetet med sjukfrånvaroproblematiken blivit mer tydligt och inställningen har blivit mer långsiktig. Sjukfrånvaron i kommunerna har minskat sedan redovisningskravet infördes 2003, målet om halvering av sjukfrånvaron fram till 2008 har dock inte riktigt uppnåtts men man är trots allt på god väg.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi om det går att utläsa någon särskild trend i sjukskrivningarna i Sverige under sportlovet. Eftersom sportlovet infaller under olika veckor i olika kommuner finns det möjlighet att räkna bort specifika trender över tiden som till exempel arbetslöshetsnivåer och konjunktursvängningar. Dessutom kontrollerar vi om ”sportlovseffekten” motverkas av sänkta ersättningsnivåer. Resultaten visar att medellängden av sjukskrivningarna i genomsnitt ökar signifikant under sportlovet i förhållande till veckorna före och innan lovet. Vi får dock inga signifikanta resultat på att Sportlovseffekten skulle dämpas till följd av införandet av lägre ersättningsnivåer.</p>

<p>Syfte:</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro?</p><p>Metod:</p><p>För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt.</p><p>Resultat:</p><p>Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta.</p><p>Slutsats:</p><p>Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än.</p> / <p>Aim:</p><p>The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence?</p><p>Method:</p><p>To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally.</p><p>Results:</p><p>The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this.</p><p>Conclusions:</p><p>The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.</p>

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro

The health care sector Öster has the highest average absence due to short-time sickness in Örebro. It is the short-term absence that has the highest costs for the organisation, not just in money, but also in quality disturbances and administrative work. Health care sector Öster is divided into four areas with a manager for each. We have chosen to conduct our research within the special housings in area one and four, since these two had the lowest and highest short-term absences. The purpose with the research is to examine short-term absences among the health care personnel in the health care sector Öster, see what the absences depend on, and what can be done to solve the issue. We will compare the absences in the area with the highest respectively lowest short-term absences in order to see if there are any prominent differences between the two. The research question is as follows: what does the high short-term absence within health care sector Öster, Örebro, depend on, and what can be done to minimise this absence? We have started with existing theories within the subject management. These theories have then been the foundation for the information we have collected, what answer we have asked, and how the answers have been interpreted. We have then applied these theories on the empirical data we collected in order to see what the reasons could be for Öster's high short-term absences, and we used existing models while finding precautions to implement. The research consists of questionnaires with open questions that we disbursed among the personnel, as well as qualitative interviews with the affected area managers. The housings encompassed in area one: Jeremiasgården and Askenäshemmet, and in area four: Tullhuset, Sirishof, and Skebäcksgården. Through our research we have come to the conclusion that in many situations there are separate opinions within the organisation, first and most between the personnel and the managers. They have in many respects different apprehensions about the organisation. The fact that they are different can be due to lacking communication among them. Concerning the six dimensions, that we had as a foundation when we did our analysis, there is not a clear definition that the organisation is either way, but often a mix. In many occasions it can depend on from which point of view it is looked at, the managers or the personnel. In our discussion we talk about the usage of the Cape-model, a working model that has been developed by Carina Persson. It consists of four parts that are to decrease the absence and make the profession more attractive. / Vård och Omsorg Öster har den högsta genomsnittliga korttidssjukfrånvaron i Örebro kommun. Just korttidssjukfrånvaro är den frånvaro som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i kvalitetsstörningar och administrativa merarbeten. Vi har valt att genomföra vår studie i de särskilda boendena i område ett och fyra då dessa två hade i genomsnitt lägst respektive högst korttidssjukfrånvaro. Syftet med uppsatsen är att undersöka korttidsfrånvaron bland omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg öster, se vad frånvaron beror på och vad som kan göras åt problemet. Vi kommer att jämföra frånvaron hos det område med högst respektive lägst korttidsfrånvaro för att se om det finns några markanta skillnader mellan dem båda. Uppsatsens frågeställning är vad den höga korttidssjukfrånvaron på vård och omsorgsavdelningen Öster i Örebro kan bero på samt vad som skulle kunna göras för att minska korttidssjukfrånvaron? Vi har utgått ifrån befintliga teorier inom ämnet management. Dessa teorier har sedan legat till grund för hur data har samlats in, vilka frågor vi har ställt under våra intervjuer och hur svaren har tolkats. Vi har sedan applicerat teorierna på den empiri vi samlat in för att se vad som skulle kunna vara orsakerna till Östers höga korttidssjukfrånvaro och använt oss av redan befintliga modeller när vi tagit fram åtgärder som skulle kunna göras. Undersökningen består av enkätintervjuer med öppna frågor som vi delat ut till vårdpersonalen, samt kvalitativa intervjuer med de berörda områdescheferna. Boenden som omfattades var i område ett: Jeremiasgården och Askenäshemmet, och område fyra: Tullhuset, Sirishof och Skebäcksgården. Genom vår studie har vi kommit fram till att det i många fall råder delade meningar i organisationen, främst mellan vårdpersonalen och cheferna. De har i många avseenden olika uppfattning om organisationen. Att de skiljer sig kan bero på en bristande kommunikation dem emellan. Kring teorin om de sex dimensioner som vi utgått ifrån när vi genomförde vår analys så går det inte att påstå att organisationen är det ena eller det andra utan är oftast en blandning. I många fall kan det skilja sig beroende av från vilken sida det synas från, chefernas eller personalens. Organisationen är vid första anblicken mekanisk då alla sysslor är förutbestämda, det finns en tydlig ledning och en strävan mot effektivitet. De har chefer på olika nivåer där informationsflödet redan är bestämt. Organisationen har svårt att anpassa sig till förändringar vilket kan vara ett resultat av personalen kan känna att de inte kan påverka. I vår teori tar vi upp användandet av Cape -modellen. Det är en arbetstidsmodell som utvecklats av Carina Persson. Den består av fyra delar som skall minska sjukfrånvaron och göra yrket mer attraktivt.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor. 1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av sex stycken personliga intervjuer i tre kommuner i Värmland. De intervjuer som genomförts visar att respondenterna förstått motiven och syftet med redovisningskravet och att man vidtagit åtgärder på flera plan för att till slut kunna presentera lägre sjukfrånvarosiffror i årsredovisningen. Åtgärderna har utvecklats och blivit mer kraftfulla och det syns en tydligare koppling mellan det interna arbetet och redovisningen av detta i förhållande till den externa redovisningen av sjukfrånvaron. Redovisningskravet resulterade i de effekter man ville uppnå genom att arbetet med sjukfrånvaroproblematiken blivit mer tydligt och inställningen har blivit mer långsiktig. Sjukfrånvaron i kommunerna har minskat sedan redovisningskravet infördes 2003, målet om halvering av sjukfrånvaron fram till 2008 har dock inte riktigt uppnåtts men man är trots allt på god väg.

I uppsatsen undersöker vi om det går att utläsa någon särskild trend i sjukskrivningarna i Sverige under sportlovet. Eftersom sportlovet infaller under olika veckor i olika kommuner finns det möjlighet att räkna bort specifika trender över tiden som till exempel arbetslöshetsnivåer och konjunktursvängningar. Dessutom kontrollerar vi om ”sportlovseffekten” motverkas av sänkta ersättningsnivåer. Resultaten visar att medellängden av sjukskrivningarna i genomsnitt ökar signifikant under sportlovet i förhållande till veckorna före och innan lovet. Vi får dock inga signifikanta resultat på att Sportlovseffekten skulle dämpas till följd av införandet av lägre ersättningsnivåer.

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder. Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag. För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser. Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005. Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare. Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer. Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %. Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden. Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.