Sjukfrånvaro till följd av sociala och organisatoriska orsaker ökar, varje år kostar den arbetsrelaterade ohälsan Sverige 70 miljarder kronor i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Trots att ledarskap antas spela en central roll i anställdas sjukfrånvaromönster är tidigare forskning på området begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka det longitudinella sambandet mellan behovsfrämjande ledarskap och sjukfrånvaro, samt om tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet medierar relationen mellan ledarskap och sjukfrånvaro. Enkätdata insamlades med självskattningsformulären Need Support at Work scale och Need Satisfaction at Work scale från anställda inom en kommun i norra Sverige (N = 589, 58% kvinnor, åldersspann = 19-66 år) och relaterades till sjukfrånvaro. Resultaten visar att ett behovsfrämjande ledarskap har en indirekt effekt på anställdas sjukfrånvaro genom behovstillfredsställelse samt en direkt effekt på anställda som är sjukskrivna längre än 40 dagar. Dessa resultat bidrar med en teoretisk förståelse för hur chefer påverkar anställdas sjukfrånvaromönster och kan ligga till grund för organisatoriska interventioner. / Sickness absenteeism due to social and organisational reasons is increasing and the total cost of work-related illnesses in Sweden amounts to 70 billion krona each year in form of loss of production and health care expenses. Though leadership is assumed to play a central role in follower’s absenteeism-patterns, research exploring this relationship is scarce. The purpose of this study was to explore the longitudinal relationship between need-supportive leadership and sick leave, and to explore whether satisfaction of the basic psychological needs is related to and mediate the association between leadership and sickness absenteeism. Self-assessment data was collected with Need Support at Work scale and Need Satisfaction at Work scale from municipal employees (N = 589, 58% women, age span = 19-66 years) in a town in northern Sweden and was related to records of absence. The results show that need-supportive leadership is indirectly related to absenteeism through the satisfaction of the basic psychological needs. They also indicate a direct negative effect of need-supportive leadership on absence-spells over 40 days. These findings contribute with a theoretical understanding on how leaders affect follower’s absenteeism-patterns and can be used to guide organisational interventions.

<p>Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling </p> / <p>Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.</p><p> </p>

<p>Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Hälsobokslut görs i alla kommunala organisationer och så även på Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun på södra Öland. I ett hälsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrånvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och män. Genom att göra hälsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrånvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun har i sitt hälsobokslutsarbete valt gå lite djupare genom att även bryta ner sjukfrånvaron per yrkesgrupp. När de gjorde detta visade det sig att förskollärarna varit mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006. I och med att förskollärarna har högre utbildning och högre lön än barnskötarna tyckte de att detta var förvånande då bland annat utbildnings- och lönenivå anses påverka personers sjukfrånvaro. Detta innebär att barnskötarna, som har lägre utbildningsnivå och lägre lön, i sådana fall skulle ha varit mer sjukfrånvarande än förskollärarna och det var inte fallet i Mörbylånga kommun. Sjukfrånvarande personal medför att företag och organisationer får stora kostnader och det är en av anledningarna till att Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun ville undersöka om det finns faktorer som förklarar förskollärarnas högre sjukfrånvaro år 2006. En annan anledning var att kunna se vilka åtgärder som skulle kunna sättas in för att minska sjukfrånvaron.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka om det finns faktorer som kan förklara anledningen till varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna i Mörbylånga kommun år 2006.</p><p>Metod</p><p>I denna uppsats har vi använt oss av den induktiva forskningsstrategin. Vi har vidare använt en kvantitativ empiriinsamlingsmetod i och med att vi gjorde en enkät som e-postades till totalt 98 förskollärare och barnskötare i Mörbylånga kommun. Analysmetoden i uppsatsen är kvalitativ då vi valt att sammanställa enkätsvaren i diagram och tabeller.</p><p>Referensram</p><p>Referensramen är byggd på litteratur som bland annat behandlar vilka faktorer som påverkar hälsan. Avgränsningen i ämnesområdena som vi ansåg vara nödvändig är framför allt gjord utifrån de sjukfrånvaroorsaker Paula Liukkonen nämner i sin bok ”Hälsobokslut – förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor”. Referensramen tar förutom faktorerna som påverkar hälsan även upp ämnen så som sjukersättning, hälsobokslut och en beskrivning av förskolans verksamhet.</p><p>Empiri och analys</p><p>I empirikapitlet redovisas, i tabeller och diagram, ett flertal av de enkätsvar vi fick från respondenterna och i analyskapitlet analyseras och diskuteras dessa enkätsvar. Faktorer som till exempel ålder, familjeförhållanden, sjukfrånvaro, motivation samt krav-kontroll-stöd analyseras för att se om någon eller några av dessa faktorer kan ha varit så framträdande att de är en uppenbar faktor som kan förklara varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån de enkätsvar vi fick har vi inte kunnat peka på någon specifik faktor som skulle kunna förklara skillnaderna i förskollärarnas och barnskötarnas sjukfrånvaro år 2006. Däremot har de svar som barnskötarna lämnat visat att de har en mer positiv syn både när det gäller privat- och arbetslivet än vad förskollärarna har. Utifrån vår undersökning kan vi dock inte dra några generella slutsatser om just detta skulle kunna vara anledningen till sjukfrånvaroskillnaderna.</p>

<p>Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.</p><p>Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder – kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig. En orsak är enligt vissa forskare att de ansvariga har accepterat myten om att personalaktiviteter inte kan värderas i kvantitativa termer. Det är här, i bakvattnet av den personalekonomiska forskningen, som syftet med uppsatsen ligger. Syftet har varit att påvisa Omsorgsförvaltningens kostnader för ohälsa, kopplad till en undersköterska inom en enhet vid Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Min intention med uppsatsen har varit att synliggöra hur en ekonomisk argumentation kan föras kring ohälsa bland en undersköterska inom enheten. I ett vidare perspektiv är min vision att öka kunskapen och medvetenheten om hur personella resurser kan hanteras mer effektivt inom kommunens organisation. Uppsatsen har grundat sig på en kvalitativ inriktning med en abduktiv forskningsansats. Undersökningarna har genomförts genom personliga intervjuer och genom en enkätundersökning med berörd personal inom Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Kostnader som diskuterats i uppsatsen kan främst ses kopplade till tre huvudområden. För det första, den ohälsa som leder till att personal är sjuknärvarande på arbetsplatsen. För det andra, den ohälsa som leder till att personalen är sjukfrånvarande och för det tredje, den ohälsa som leder till att någon form av rehabiliteringsåtgärd måste initieras. Uppsatsen mynnar ut i en figur som sammanställer de kostnader som analyserats och beräknats i uppsatsen.    </p>

<p>During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks.</p><p>Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking.</p><p>The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers.</p><p>A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life & health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160.</p><p>The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence.</p> / <p>Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter.</p><p>Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång.</p><p>Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare.</p><p>En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv & hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160.</p><p>Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.</p>

<p>Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på</p><p>sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från</p><p>Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär</p><p>210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång</p><p>sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för</p><p>konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att</p><p>arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten</p><p>i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på</p><p>att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna.</p><p>Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och</p><p>långtidsfrånvaron.</p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:</p><p>Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?</p><p>Metod</p><p>Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen.</p><p>Slutsats</p><p>En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.</p>

<p>Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.</p>

Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.