I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden.  Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården.  Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården.  Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris.  Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten.  Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv.  Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.

Background: It is valuable that the patients experience a good encounter with the nurse at the emergency department. There are several factors that can influence the encounter and the patients' perception of the nurses and the surroundings at the emergency department. To not be seen as the person you are or not treated well, is a common reason why patients feel health suffering. It is the patients' experience of the circumstances which determines whether situations cause health suffering or not. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. Method: The method used in this study was a literature review, based on qualitative studies. Ten articles were analyzed according to Friberg's (2012) qualitative content analyze in five steps. Results: The researchers found five themes that specifically stood out when studies were researched. The themes were feelings of: participation, being seen, abandonment, being dependent and vulnerability. Conclusion: The experience of the encounter with the nurse at the emergency department differ from each patient. All patients want to meet a nurse who characterises kindness and warmth. The nurses are the ones who can control the outcome of the encounter at the emergency department.

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet. / Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values ​​of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Bakgrund: Ensamhet är ett vanligt och växande problem först och främst hos äldre patienter då de oftare hamnar i riskfaktorer för ensamhet än personer i andra åldersgrupper. Ensamhet kan orsaka både fysisk och psykisk ohälsa. En specialistsjuksköterska behöver etablera en vårdande relation med dessa patienter för att stödja och hjälpa dem. Genom att undersöka hur dessa patienter upplever ensamhet kan ny kunskap skapas för att lindra upplevelsen. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever ensamhet och hur en vårdande relation då kan etableras. Metod: Litteraturstudie med integrativ metod med systematisk sökning. Artiklarnahämtades från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys av artiklarna enligt whitemor & Knalfs integrativ reviw metod i fyra analyssteg Inklusionskriterier begränsar sökning till artiklar inom tidsintervallet 2013 till 2023. Resultat: En vårdande relation i kombination med patientens eget initiativ att bryta ensamheten liksom närvaro av yttre faktur så som anhöriga och nya vänner kundeminska de negativa konsekvenserna av ensamhet. När patienten trots närvaro av människor i dennes sällskap känner sig ensam kunde känslan av sammanhang vara en positiv faktor att hantera ensamheteten. En del av den vårdande relationen handlar just om att förstärka känsla av sammanhang, aktivera patientens egna resurser och utöka hens delaktighet. Två kategorier framkom i analysen; Skapa en vårdande relation och Skapar utanförskap. Dessa faktorer söktes utifrån ett internt förhållande dem emellan. Minskad ensamhet kan uppnås med goda relationer och aktiviteter. Patienten och anhöriga har en viktig roll i att bryta utanförskapet och den bakomliggande ensamheten Slutsats: Resultaten redovisas i två huvudteman: Skapar vårdande relation och Skapar utanförskap. Resultaten visar att ensamhet hos människor är ett komplext ämne som kräver flera och individuellt anpassade åtgärder på olika nivåer. Det kräver ett stort engagemang och en aktiv och vårdande relation hos sjuksköterskan för att identifiera, åtgärda och motverka negativa effekter av ensamhet för att dessa individer ska få en möjlighet att känna välbefinnande. Anhöriga och de sociala kontakter som patienten kan bygga på nytt har också stor betydelse i att lindra känsla av ensamhet och utöka patientens livskvalité.Nyckelord: Ensamhet, Ensam, Social isolering, Interaktion mellan sjuksköterskor och patient, Sjuksköterska patientrelation

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Bakgrund: Människans sårbarhet är särskilt utsatt då man drabbats av en sjukdom som kan kräva intensivvård, där det handlar om att överleva. Kommunikation är ett av de mest grundläggande mänskliga verktyg som vi använder oss av, dessutom handlar kommunikationen om mer än endast den verbala kommunikationen. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och utforska och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet, när denna vårdas vaken i respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie där 15 kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Tre teman framkom. Sårbarhet orsakad av beroendet av vårdpersonal och brist på kontroll i intensivvårdsmiljö, anhörigas betydelse för att lindra sårbarheten och kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet.  Slutsats: Trots tidigare teoretiker, etiska koder, värdegrunder, lagar och forskning om korrekt bemötande prioriteras inte bemötandet med patienten och är ett fortsatt problem. Det finns ett samband mellan att vistas i en intensivvårdsmiljö, bristen på återhämtning, förlorad sekretess och symtom som ångest, stress, panik och rädsla. Minst forskning verkar göras på den patientgrupp som är allra mest sårbar, patienter som vårdas i ett land, där de inte behärskar språket eller har det aktuella språket som modersmål.  När patienten känner sig trygg förbättras kommunikationen och sårbarheten lindras. / Background: A humans vulnerability is particularly exposed when dealing with an illness in need of intensive care, when the focus is to survive. Communication is one of the most essential human tools that we can use in interaction with others. Communication is more than just a verbal way of expressing oneself. The aim with the communication is to get to know the patient and explore his or her needs to be able to fulfill them. Aim: the purpose with this study was to describe the importance of communication for a patients feeling of vulnerability, when cared for in ICU and awake on a respirator. Method: Literature study, where 15 qualitative articles was reviewed. Results: three themes developed. The vulnerability caused by dependence on medical staff and lack of control in the critical care environment, next of kins importance to minimize the patients vulnerability and the importance of communication for the patient's perceived vulnerability. Conclusion: although earlier theorist, ethical codes, values, laws and research, about the correct treatment exist, are the meeting with the patient often not prioritized and therefore remain a concern. There is a clear connection between the ICU environment, lack of recovery, loss of dignity, and symptoms as anxiety, stress, panic and fear. It seems that the least research is done on the patient groups that are the most vulnerable, patients receiving care in a country where they do not speak the language or have that language as their mother tongue.  The communication improves and vulnerability eases when the patient feel safe.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.