No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sjuksköterskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och än idag finns det kvar en föreställning om att män inte lämpar sig för yrket. Manliga sjuksköterskor utmanar därför samhällets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksköterskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom det att manliga sjuksköterskor ansåg att yrkets passade dem, förmågan att bry sig om andra människor kunde blandas med kunskaper om teknik, kemi samt biologi. Manliga sjuksköterskor såg sin fysiska styrka som en fördel jämfört med deras kvinnliga kollegor. Manliga sjuksköterskor ville dock bli accepterade av sina kvinnliga kollegor för sina professionella omvårdnadskunskaper och inte enbart för sin fysiska styrka. Resultatet visade även att manliga sjuksköterskor kunde uppleva ett motstånd för sitt yrkesval. Många manliga sjuksköterskor hade även blivit avrådda att utföra basal omvårdnad på kvinnliga patienter då det ansågs finnas en risk att det skulle uppfattas som sexuella närmanden. Mer forskning och ett aktivt arbete inom hälso- och sjukvården behövs för att göra det mer accepterat för män att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Inom utbildningen bör det även finnas ett genusperspektiv som inkluderar män.

I en värld där vi människor lever allt längre på grund av bättre kunskap om allt från kost och hygien till avancerad sjukvård befinner sig sjukvården i ständig brist på resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvården, mer resultatbaserad ersättning till vårdutföraren och olika styrmodeller från den privata sektorn har under ett flertal år etablerats inom sjukvården. De nya reformerna kan dock stöta på motstånd mot förändringen.Primärvården i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersätter primärvården mer och mer igenom prestationsbaserad ersättning. Hög vårdproduktion i kombination med bra vårdkvalitén premieras. Patienten får numera själv välja vårdcentral och kan fritt byta vårdcentral om man inte är nöjd. Detta sätter press på vårdcentralen att ge patienten vård av hög kvalité och ett bra bemötande. Denna uppsats har gjort en undersökning om hur nya reformer har påverkat sjuksköterskan på en vårdcentral. Med hjälp av nio intervjuer med på två vårdcentraler i Landstinget i Uppsala Län har vi försökt att bilda oss en uppfattning om hur det prestationsbaserade ersättningssystemet till primärvården påverkar sjuksköterskan.Vår studie visar att ersättningssystemet för vårdcentraler till viss del påverkar sjuksköterskors sätt att arbeta. Det finns en medvetenhet om ersättningssystemets olika incitament men det påverkar inte sjuksköterskans syn på patienten. Sjuksköterskorna verkar till viss del svarat upp på förändringen på vårdcentralen. Däremot frikopplar sig sjuksköterskorna från de nya arbetssätt, rutiner och marknadsprinciper, som går emot deras uppfattning om god etik i mötet med patienten.

Andelen äldre har under 1900-talet blivit allt fler och år 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Fler äldre och sjuka människor lever betydligt längre, vilket leder till att sjukligheten bland de äldre kan komma att öka totalt sett. På samma gång har de äldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bättre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmänhet lägre krav på god hälsa än yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvårdnadssituationer. Genom att bland annat främja goda kontakter mellan patient och personal kan hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Ur ett bemötandeperspektiv ska sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera med patienter på ett sätt som omfattas av respekt, lyhördhet och empati då det visar på fokus på personen. Bemötande, som term, gjorde sitt inträdande i vården för drygt 30 år sedan men det var först i mitten av 1990-talet som termen blev vanligt förekommande. Ett gott bemötande innefattar värdighet, självbestämmande och trygghet.

Alzheimer's disease is the most common form of dementia. The individual who fall ill can be in an age between 40-65 years old. When dementia affects individuals at this age, many relatives take their responsibility for taking care of them at home for a long time. The aim of this study was to illustrate emotions relatives experienced when a close family member's suffering from Alzheimer's disease. The study was intended to show relatives emotions, and therefor four self-biographies were chosen to read. The method used to analyze was a narrative literature review. The emotions that emerged among the relatives who cared for their close family member were grief, tiredness, impotency, fear and frustration, sense of duty and hope. These were divided into six categories with zero to three subcategories. When a close family member suffers from Alzheimer's disease, life changes even for the relative. The nurse role is important in this context to support and provide tools for the relative to be able to handle the situation.