Varje år sker omkring sextusen hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Endast tio procent beräknas överleva. Ambulanssjuksköterskan har riktlinjer för hur hon ska påbörja, genomföra och eventuellt avsluta en hjärtlungräddning prehospitalt. Frågan om att avbryta en hjärtlungräddning är studerad i begränsad omfattning. Beslutet fattas under ansträngda förhållanden med etiska konflikter involverade, vilket kan påverka ambulanssjuksköterskan psykiska välbefinnande och hennes förmåga att vidare utföra sitt arbete. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att avbryta hjärtlungräddning hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården och hur upplevelsen eventuellt påverkas av olika faktorer (förbättringspotentialer) kopplade såväl till ambulansorganisationen, vårdaren och omständigheterna kring hjärtstoppet. En kvalitativ intervjustudie har gjorts för att besvara studiens syfte. Tolv intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor från tre ambulansstationer i Västsverige. En öppen fråga med hänvisning till studiens syfte besvarades av informanterna. Resultatet indikerar att ambulanssjuksköterskan, vid den vanligaste varianten av hjärtstopp, inte upplever avbrytandet som särskilt problematiskt. Vidare visar studien på att omgivande faktorer i samband med avbrytandet har en påverkan på ambulanssjuksköterskan. Det som informanterna beskrev som viktigt i sammanhanget var samtalet med kollegan samt tid för återhämtning och reflektion efter en emotionellt påfrestande situation. Ambulanssjuksköterskan värnar om sin yrkesroll och för att bevara denna behöver de vissa förutsättningar i sin omgivning. Det är viktigt att organisationen kring ambulanssjuksköterskan tillser att dessa behov tillgodoses för att de på ett tillfredställande sätt ska kunna utföra sitt arbete och samtidigt inte påverkas allt för mycket på ett personligt plan. Ett nytt spår i utbildningen av hjärtlungräddning där ambulanssjuksköterskan får ökad kunskap i att hantera människor i sorg och kris samt att organisatoriskt beakta behovet av tid för samtal och reflektion, främst tillsammans med närmast kollegan, kan vara av värde i framtiden. / Every year, about six thousand cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Only ten percent are estimated to survive. The ambulance nurse has guidelines for how she should start, carry out and possibly terminate a cardiopulmonary resuscitation in the prehospital setting. The problems surrounding termination of a cardiopulmonary resuscitation has been scarcely studied. The decision is made under strained conditions with ethical conflicts involved, which can affect the ambulance nurse's mental well-being and her ability to further carry out her work. The purpose of the study is to describe the experiences of interrupting cardiopulmonary resuscitation among nurses in ambulance care and how these experiences may be influenced by different factors (some of which may be amenable for improvement) and linked to the ambulance organization, the healthcare provider and circumstances at the event. A qualitative interview study has been performed to address the purpose of the study. Twelve interviews were conducted with ambulance nurses from three ambulance stations in western Sweden. An open-ended question with reference to the purpose of the study was answered by the informants. The result indicates that the ambulance nurse, during the most common type of cardiac arrest, does not experience the interruption as particularly problematic. Furthermore, the study shows that surrounding factors in connection with the interruption have an impact on the ambulance nurse. What the informants described as important in the context was the conversation with the colleague and time for recovery and reflection after an emotionally stressful situation. The ambulance nurse safeguards her professional role and in order to maintain this, they need certain conditions in the environment. It is important that the organization around the ambulance nurse ensures that these requirements are met so that she or he can carry out the work in a satisfactory manner and at the same time not be affected too much on a personal level. A new track in the training of cardiopulmonary resuscitation where the ambulance nurse gains increased knowledge in dealing with people in grief and crisis and to organizationally consider the need for time for conversation and reflection, mainly together with the closest colleague, may be of value in the future.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

Bakgrund: Ungefär en av fem kvinnor drabbas av psykisk ohälsa postpartum (PP). Trots detta är det inte alla som får hjälp. Det är därför viktigt att distriktssköterskan har goda kunskaper i att upptäcka och behandla psykisk ohälsa PP, och på så vis kunna mildra konsekvenserna för mor och barn. Det är sedan tidigare känt att kvinnor med psykisk ohälsa postpartum har sämre förutsättningar till en bra anknytning till barnet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans roll mot nyblivna mammor som visar tecken på psykisk ohälsa. Metod: Tidigare publicerad forskning har analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultatet presenterades utifrån de fyra kategorier som framkom ur de kvalitativa artiklarna. Resultat: Distriktssköterskor har en viktig roll på barnavårdscentralen (BVC), för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa postpartum. / Background: Approximately one out of five women suffers from mental illness in the postpartum stage. In spite that, several women suffer without any help. It is therefore important that the district nurse has a good knowledge in how to discover and treat mental illness in the postpartum stage. Aim: The aim was to describe the district nurse’s role towards new mothers with signs of mental illness. Method: Previous research have been analyzed and complied in a literature review. The result was presented from the four different categories, that was revealed in the analysis of the qualitative articles. Result: The districtnurses have an important role in the child care unit, in order to discover and treat mental illness in the postpartum stage. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun &amp; Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun &amp; Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun &amp; Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun &amp; Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

När ett barn föds sjukt eller för tidigt och är i behov av neonatalvård är det en omtumlande och traumatisk tid för föräldrarna. För att underlätta för föräldrarna i deras svåra situation utgör sjuksköterskan ett stort stöd som kan främja välbefinnandet och hälsan. Syftet var att belysa föräldrarnas upplevelse av sjuksköterskans stöd på neonatalvårds avdelning. Litteraturöversikten utgår ifrån 12 olika artiklar varav 7 kvantitativa och 5 kvalitativa som har granskats och analyserat. Artiklarna är tagna från olika länder (Sverige, Australien, Nederländerna, USA, Sydkorea, England, Iran, Nya Zeeland och Spanien). Resultatet delades upp i 3 teman med 5 tillhörande subteman. Sammanfattningsvis uppgav föräldrar i samtliga artiklar att sjuksköterskornas stöd var en stor faktor för en bättre tid på neonatalvårdsavdelningen. Genom att känna sig sedda, delaktiga i sitt barns vård, vara väl informerade och väl bemötta av personalen. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de var tillfreds med sjuksköterskans stöd, de uppskattade regelbunden information och närhet från sjuksköterskan. Brist på kommunikation och information från sjuksköterskan uppgav en del föräldrar som bristande i stödet. Det kan tyda på att det finns utvecklingspotential inom området på neonatalvården. / When a child is born sick or prematurely and requires neonatal care, it is a tumultuous and traumatic time for the parents. To ease the parents' difficult situation, the nurse provides significant support that can promote well-being and health. The purpose was to highlight the parents' experiences of the nurse's support in the neonatal care unit. The literature review is based on 12 different articles, of which 7 are quantitative and 5 are qualitative, that have been reviewed and analyzed. The articles are from various countries (Sweden, Australia, the Netherlands, the USA, South Korea, England, Iran, New Zealand, and Spain). The results were divided into 3 themes with 5 corresponding subthemes. In summary, parents in all the articles reported that the nurses' support was a major factor for a better experience in the neonatal care unit. They felt seen, involved in their child's care, well-informed, and well-treated by the staff. The majority of parents were satisfied with the nurse's support, appreciating regular information and proximity from the nurse. Some parents reported a lack of communication and information from the nurse as a shortcoming in the support. This suggests that there is potential for improvement in the neonatal care area.