Bakgrund: Palliativ vård är vård som ges när bot inte är möjlig och där inriktningen blir stödjande med fokus på helhetsvård enligt de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, närståendestöd och kommunikation. Demens är ett samlingsnamn för diagnoser som orsakas av hjärnskador. Demens delas vanligen in i tre faser. Den tredje fasen beskrivs som svår och den sjuke närmar sig livets slutfas varför palliativ vård bör vara den inriktning vården ska ha för att lindra symtom och öka livskvalitet för denna patientgrupp. Vården av personer med demenssjukdom bör ske med ett personcentrerat förhållningssätt där livsberättelsen hjälper sjuksköterska och omsorgspersonal att göra omvårdnaden mer personlig. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors roll och erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom i livets sista tid. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Nio sjuksköterskor intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågestruktur och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i två kategorier. sjuksköterskan har en stödjande roll och sjuksköterskan och teamarbetet och redovisades utförligt genom åtta sub-kategorier där sjuksköterskornas erfarenheter beskriver att de ser sig som stödjande och uppfinningsrika. Men också att det är roligt, ansvarsfullt och svårt. Diskussion: Delar av resultatet har diskuterats utifrån aktuell forskning och McCormack & McCance´s (2006) mid-range theory för personcentrerad omvårdnad. I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda utgår mycket ifrån ett personcentrerat arbetssätt. / Background: Palliative care is a care provided when cure is not possible and the focus will be supportive, focusing on holistic care according to the four cornerstones, symptom relief, teamwork, support to caregivers and communication. Dementia is a collective name and a diagnosis of a number of symptoms caused by brain damage. Dementia is usually divided into three phases where the third is described as severe and when the sick approaches the final phase of life, and palliative care should be the obvious focus on care to relieve symptoms and increase the quality of life for this patient group. The care of the dementia should be done with a person-centered approach where the life story help nurses and caregivers to make nursing more personal. Aim: The purpose of the study was to investigate and describe nurses' role and experiences of caring for persons with dementia in the last days of life. Method: The method chosen was a qualitative interview study with descriptive design. Nine nurses were interviewed using a semi-structured questionnaire and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The outcome of the interviews resulted in two categories of The nurse has a supporting role and the nurse and teamwork, and were detailed in eight sub-categories where the nurses experience describes that they regard themselves as supportive and inventive. But also that it is fun, responsibly and difficult. Discussion: Parts of the result has been discussed based on current research and McCormack & McCance's (2006) mid-range theory for person-centred nursing. The result was that the nurses' experiences of caring are based on a person-centred approach.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället och tidigare forskning visar att det kan medföra en rad olika följdsjukdomar. Det är också ett känsligt ämne att prata om vilket kan leda till att patienter känner sig stigmatiserade. Motiverande samtal är en metod som används för att hjälpa patienter genomgå en livsstilsförändring vid övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av motiverande samtal vid övervikt och fetma. Metod: Studien var en litteraturstudie som baserade sig på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Artiklarna analyserades och granskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys. Resultat: Patienterna upplevde det motiverande samtalet som en bra metod då de blev bemötta med respekt och fick vara delaktiga i vården. De upplevde också att de inte blev skuldbelagda eller pressade till förändring. Sjuksköterskorna upplevde att det motiverande samtalet tydliggjorde deras hälsofrämjande yrkesroll samt gav dem nya lärdomar i samarbetet med patienterna. Vidare upplevde sjuksköterskorna att yttre faktorer som stress, tid och vanor gjorde det svårare att använda sig av denna samtalsmetod. Slutsats: Studien visar på att motiverande samtal är en bra metod att använda sig av hos patienter med övervikt och fetma då de kände sig väl bemötta. För att förbättra vården för patienter med övervikt och fetma samt andra tillstånd där motiverande samtal kan vara lämpligt kan det vara betydelsefullt att utöka sjuksköterskors kompetens inom denna samtalsmetod.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa. Sjuksköterskan är ofta den första inom hälso- och sjukvården som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården. Metoden som användes för litteraturstudien var Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt svarade tio artiklar mot studiens syfte och ligger till grund för resultatet. De kvalitetsgranskades genom Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera kategorier. Resultatet baseras på sju kategorier: trygghet, information om utsatthet central, frustration, skuld och skam, ignorans, rädsla och frågan om utsatthet inte är självklar. Slutsatsen är att kvinnorna var rädda för att bli identifierade som våldsutsatta samtidigt som de hade en önskan om att bli tillfrågade om våldet. De upplevde att de blev ignorerade. Sjuksköterskan främjade en trygg vårdupplevelse om kvinnorna blev behandlade med respekt, empati samt om de fick stöd i deras utsatta situationer.

Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget. / Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.

Bakgrund: Kroniskt sjuka patienter är en stor grupp inom svensk sjukvård. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar ur ett personcentrerat perspektiv för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp som ständigt har sjukdom närvarande. Syfte: Examensarbetets syfte är att finna arbetsstrategier som kan användas av sjuksköterskan för att höja livskvaliteten hos kroniskt sjuka patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Tio artiklar valdes med fokus på livskvalitet hos patienter med antingen kronisk hjärtsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom. Resultat: Det framkom att patienter med kronisk sjukdom hanterar sin livssituation på olika sätt där flera faktorer påverkar livskvaliteten. I resultatet uppkommer olika vinklar ur personcentrerad vård där coping-strategier, sjukdomsinsikt, patientens egna resurser och egenvård är huvudfokus som samtliga korrelerar med varandra för att livskvalitet ska bli slutprodukten. Konklusion: Det finns hanteringsstrategier som sjuksköterskan kan ta till för att underlätta, exempelvis genom utdelande av information, förstärka patientens egna resurser, lära ut coping-strategier och rådgivning både via fysisk kontakt men även via telefon för att klara av och acceptera det vardagliga livet. Att arbeta utifrån det holistiska arbetssättet anses vara fördelaktigt i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna stödja patientgruppen för att uppnå en god livskvalitet. / Background: Chronically ill patients are a large group in the swedish healthcare. Therefore it is of great importance that nurses work from a person-centered perspective to increase the quality of life in this patient group who constantly have their disease present. Aim: The purpose of this degree project was identifiying nursing work strategies to improve the quality of life in chronically ill patients. Methods: A literature study with quantitative approach. Databases CINAHL and PubMed were used. Ten articles were selected with focus on quality of life in patients with either chronic heart disease, lung disease or kidney disease. Results: It emerged that patients with chronic diseases deal with their life situation in different ways where several factors affect the quality of life. In the result there occurs different angles within person-centered care which is of great importance where coping strategies, illness perception, patient's own resources and self-care are the main topics that all correlate with each other in order to achieve quality of life. Conclusion: There are nursing management strategies that can facilitate, for example; distributing information, strengthening the patient's own resources, teaching and supporting coping strategies and counseling both through face to face meetings but also via telephone to cope with and accept everyday life. The holistic work method is considered to be beneficial in the care of chronically ill patients. The nurse has an important role in supporting this patient group in order to achieve a good quality of life.

Bakgrund: Bröstcancer står för nästan 30 procent av alla cancerfall i Sverige år 2016. För dem som drabbas är behandlingen mycket påfrestande och påverkar inte bara kvinnan utan även hennes partner, familj och anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av stöd vid bröstcancerbehandling ur ett patientperspektiv. Metod: Metoden för studien är en litteraturstudie, baserad på fyra självbiografier. Analysen utgjordes av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att stöd behövs och flera olika former av stöd förekommer. Främst stöd ifrån sjukvården i form av information, bekräftelse, bli sedd och lyssnad på. Sjuksköterskans roll för stöd från sjukvården är främst att finnas till hand. Stödet från kvinnan själv innebär att fokusera på glädjen i vardagen och beslutsamhet att kämpa och besegra sjukdomen. Stödet från familj och vänner utgör majoriteten av stöd då anhöriga inger trygghet. Slutsats: Stöd upplevs inom bröstcancerbehandling, i flera olika former. Det viktiga är att lyssna och bekräfta kvinnans egna upplevelse och låta henne få stöd ifrån sina anhöriga under sin sjukdomsperiod. / Background: In 2016, breast cancer accounted for approximately 30 percent of all cancer cases in Sweden. For those affected, the treatment is very stressful and affects not only the woman but also her partner, family and relatives. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences and support in breast cancer treatment from a patient perspective. Method: The method for this study is a literature study, based on four autobiographies. The analysis consisted of qualitative content analysis. Result: The results show that support is needed and that several different types of support occur. Mainly support from healthcare in the form of information, confirmation, being seen and listened to. The nurse´s roles for support from the healthcare system are primarily to be at hand. The support from the woman herself meant focusing on the joy of everyday life and the determination to fight and defeat the disease. The support from family and friends constituted the majority of support when relatives provided security. Conclusion: Support is experienced in breast cancer treatment, in several different forms. The important thing is to listen and confirm the woman´s own experience and let her receive support from her relatives during the period of illness.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar till följd av åldrandet och ökande sjukdomar hos hela befolkningen. Palliativ vård är till för att främja livskvalité hos patienterna. Sjuksköterskorna inom palliativ vård har som ansvar att ge de döende patienterna samt anhöriga en upplevelse av värdighet, mening, hopp och tröst. Vårdteorin ska vägleda sjuksköterskorna i ett caritativ vårdande som har patienterna i fokus. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar analyserades och framfördes i examensarbetets resultat. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en känslomässig påverkan som kunde orsakas av patienterna och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i sin yrkesroll relaterad till deras bristande kompetens. Sjuksköterskorna upplevde även positiva och negativa upplevelser i samband med teamarbetet. Slutsatser: Det var viktigt att sjuksköterskorna inom palliativ vård delade med sig av sina upplevelser med arbetskollegor. Det hade påvisats att ett gott samarbete ledde till förbättrade upplevelser hos sjuksköterskorna, med tanken på det känslomässigt krävande arbetet som sjuksköterskorna utförde. Patienternas och anhörigas upplevelser samspelade och påverkade sjuksköterskornas upplevelser. / Background: The need for palliative care is increasing because of aging and the increasing diseases in the entire population. Palliative care is designed to promote the quality of life of patients. The nurses in palliative care have the responsibility to give the dying patients and relatives an experience of dignity, meaning, hope and comfort. The care theory would guide the nurses in a caritative caring that had the patients in focus. Aim: The aim is to describe the nurses' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis. Ten qualitative articles were analyzed and presented in the results of the thesis. Results: The results showed that the nurses experienced an emotional impact that could be caused by the patients and relatives. The nurses experienced an uncertainty in their professional role related to their lack of competence. The nurses also experienced positive and negative experiences in connection with teamwork. Conclusions: It was important that the nurses in palliative care shared their experiences with work colleagues. It had been shown that a good collaboration led to improved experiences with the nurses, with the thought of the emotionally demanding work that the nurses performed. The patients' and relatives' experiences interacted and influenced the nurses' experiences.

No description available.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.

No description available.