Introduktion/Bakgrund: Ökning av patienter med demenssjukdom leder till ökad belastning på sjukvården,inte minst på särskilda boenden för äldre. Många patienter med demenssjukdom får BPSD, en faktor somförsvårar omvårdnad. Med rätt kunskap om omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan främja patienters hälsavid demenssjukdom och tillgodose deras behov. Detta resulterar i välbefinnande hos patienter samtförbättrad vård över lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter meddemenssjukdom på särskilt boende för äldre. Vilka omvårdnadsåtgärder förekommer? Vilka effekter haromvårdnadsåtgärderna? Metod: Litteraturstudien följer litteratursökning, relevansgranskning,databearbetning samt analys från Henricson (2017). Kvalitetsgranskning följer granskningsmallar frånForsberg och Wengström (2016). Litteraturstudien har en induktiv ansats. Resultatet baseras på 11 artiklar,varav 5 kvalitativa, 2 kvantitativa artiklar och 4 mixad metod. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre temanvilka framkom under databearbetningen: Digitala hjälpmedel, Miljö- och omvårdnadsfaktorer, Dockterapi ochMusik. Under varje tema redovisades de omvårdnadsåtgärder som framkommit samt dess effekter. Slutsats:Litteraturstudiens resultat visade förbättrat välbefinnande och minskad BPSD till följd avomvårdnadsåtgärderna. Omvårdnadsåtgärderna utgör därmed en stadig grund i sjuksköterskans arbete förgod omvårdnad av patienter med demenssjukdom på särskilt boende för äldre. Omvårdnadsåtgärderna börvara individuellt anpassade för att få en god effekt.

Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förändrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmåga till egenvård. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att många sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjälp av egen-vård, däribland kranskärlsjukdom som skördar många liv i Sverige varje år. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kärlsjukdom, inneliggande på en kardiologisk vårdavdelning, till egenvård. Me-tod: Studiens design är en kvalitativ intervjustudie. Sju allmänsjuksköterskor som arbetade på en kardiologisk vårdavdelning intervjuades. Materialet transkribera-des och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys utifrån Häll-gren- Graneheim och Lundman (2008). Resultat/Slutsats: Sjuksköterskorna upp-lever stärkande och hindrande omständigheter i sitt arbete med att motivera pati-enter till egenvård. Det finns möjligheter att så ett frö hos patienterna innan de skrivs ut dock kräver det att sjuksköterskan har förmågan att känna av patienten samt litar på andra i samarbetet kring patienten. För att sjuksköterskan ska kunna motivera patienterna till egenvård krävs också att hänsyn tas till olika bakomlig-gande faktorer som kan påverka en persons beteende och därigenom möjligheter-na att nå fram till patienten. För att sjuksköterskan ska känna att han/hon räcker till i arbetet med att motivera patienter med kranskärlsjukdom till egenvård be-hövs mer utbildning samt att mer tid avsätts för detta arbete. / The nurse should be able to motivate patients to change their lifestyle and assess the patient's ability to self-care. However, there is no standardized practice to do this despite the fact that many diseases could be prevented through self-care, inc-luding coronary heart disease that claims many lives in Sweden each year. Even those who are already ill have much to gain through self-care. Purpose: The pur-pose of this study was to describe nurses' experiences of motivating patients with coronary artery disease, hospitalized on a cardiology ward, to self-care. Method: The study design is a qualitative interview. Seven general nurses working in a cardiology ward were interviewed. The material were transcribed and analyzed using qualitative content analysis according Hällgren- Graneheim and Lundman (2008). Results/Conclusion: The nurses experienced invigorating and hindering factors in their efforts to motivate patients to self care. There are possibilities to plant a seed in the patients mind before they are discharged, however, that requi-res that the nurse has the ability to read the patient, and trust others in the work around the patient. In order that the nurse should be able to motivate patients to self-care is also required to take into account the different underlying factors that can affect a person's behavior and thereby the possibilities to reach the patient. To make the nurse feel that he/she is sufficient for the work to motivate patients with coronary artery disease to self-care is needed more education and that more time is allocated for this work.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomar som beror på blodproppar eller blödning i hjärnan och det är ett akuttillstånd som kräver omedelbara åtgärder och uppmärksamhet av vårdpersonal. En komplikation som kommer till följd av stroke är afasi. När patienten har drabbats av afasi så påverkas detta deras kommunikationsförmåga negativt. Då patienten inte längre kan kommunicera som innan insjuknandet, leder detta ofta till en negativ känsla för patienten. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur det är att vårda patienter med en nedsatt kommunikationsförmåga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar, som använde kvalitativa och kvantitativa metoder samt artiklar som hade mixad metod. Artiklarna hämtades från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Resultat: Utifrån den valda analysmetoden så kunde det ge upphov till tre huvudkategorier, och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelsen av att använda kommunikationsverktyg, vårdmiljön och hinder för en god kommunikation. Slutsats: Kommunikationssvårigheter är ett stort bekymmer vid vårdandet av afasipatienter. Det visar sig att det finns mycket forskning om afasi men att det finns lite forskning om olika former av kommunikationsstrategier som kan underlätta kontakten mellan sjuksköterskan och patienten. Det anses av författarna att vidare forskning inom kommunikationsverktyg, strategier och kunskap behövs för att underlätta kommunikation med afasipatienter.

Introduktion/Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i Kina, klassificerades som pandemi våren 2021. Ett halvår senare hade närmare sex miljoner människor avlidit. Hälso-och sjukvården har varit belastad. Medicinska och icke-medicinska åtgärder behövde implementeras och prioriteras för att förhindra smitta och minimera spridningen. Sjuksköterskan var mest involverad vid vårdandet av patienter. Arbetsuppgifter och arbetsmiljön har påverkats under pandemin. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit & Beck (2021) nio steg för systematiskt utförande. Cinahl och PubMed var relevanta databaser utefter litteraturstudiens syfte, de är inriktade på forskning inom omvårdnad och medicin. Kvalitetsgranskning utfördes utefter Polit & Beck (2021) granskningsmall där 10 kvalitativa artiklar kvarstod. Databearbetningen utfördes utifrån induktiv förhållningssätt och analyserades tematiskt. Resultat: Fem teman utformades, dessa var: ”att bli känslomässigt berörd”, ”att ställas inför nya utmaningar”, ”att förhålla sig till och bära skyddsutrustning i kliniskt arbete”, ”att uppleva ökad arbetsbelastning ” och ”att uppleva stigmatisering”. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskor hade identiska upplevelser i kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Emotionella känslor som oro, rädsla och ångest kunde identifieras. Effekterna av skyddsutrustningen som fanns att tillgå orsakade fysiska besvär, förändrad arbetsmiljö och försämrad vårdkvalitet.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Introduktion: Sjuksköterskor träffar allt fler patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att kunna ge en bra omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Becks (2021) flödesschema. Databaserna som användes var Cinahl och PsychInfo. Artiklarna har granskats och 12 artiklar utgjorde resultatet på resultatdelen. Tre kategorier har identifierats. Resultat: De tre kategorierna som har identifierats var: bemötande och påföljder vid hantering av patienter med psykisk ohälsa, kompetens inom psykisk ohälsa samt stigmatiseringens påverkan. Slutsats: Övergripande förmedlade sjuksköterskorna en brist på kompetens somorsakades av otillräcklig utbildning, handledning, stigmatisering samt en brist på tid imötet med patienter med psykisk ohälsa. Det behövs mer utbildning och vidare forskning gällande ämnet för att öka kunskapen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

För patienter med organsvikt är organtransplantation den enda möjliga behandlingen när den medicinska behandlingen inte längre räcker till. Transplantationsprocessen kan vara en långdragen tid för patienterna med många tankar och känslor. Väntetiden kan medföra förändringar och begränsningar i patienternas vardag och påverkar livskvalitén. Sjuksköterskor har som ansvar att stödja patienter i och tillgodose deras behov av vård och stöd i alla vårdmiljöer och för att kunna erbjuda rätt stöd för patienter i väntan på ett organ är det viktigt att ha förståelse för patienters upplevelser under väntetiden. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på ett nytt organ. Som metod valdes en litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderar 12 artiklar genomförda med kvalitativ metod. Resultatet presenteras i två huvudteman; I väntan på organtransplantation och i kontakt med hälso-och sjukvården, med fem medföljande subteman. Litteraturöversiktens resultat visade att patienterna upplevde många begränsningar i sin vardag som medförde fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt påvisade att patienterna i väntan på transplantation var i behov av stöd och information från sjuksköterskan. I diskussionen förs resonemang kring väntetidens inverkan på livet, den vårdande relationens betydelse och att främja hälsa och hållbarhet under väntetiden samt kring litteraturöversiktens valda metod.

Bakgrund: Statistik visar att antalet äldre patienter som besöker akutmottagningar utgör ungefär 40 procent av alla besök totalt varje år och i många fall blir många av de äldre inlagda på sjukhuset. Sjuksköterskans roll syftar till att vårda, utbilda och undervisa de äldre patienterna på akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens resultat kom fram till fyra kategorier Vikten av sjuksköterskans bemötande, Brist på information, Den yttre miljöns påverkan på den inre miljön och Emotionella reaktioner. Slutsats: Äldre patienter hade olika upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Bra bemötande, rätt information och en anpassad miljö medför till att de äldre upplever en delaktighet i sin vård och främjar personcentrerad vård.

Afasi och dysartri är båda kommunikationssvårigheter som kan uppkomma till följd av en förvärvad hjärnskada eller andra neurologiska skador. Hopplöshet och ensamhet är känslor som ofta drabbar personer med kommunikationssvårigheter. I det vårdande mötet ligger ansvaret på sjuksköterskan, att vårda på lika villkor oavsett funktionsnedsättning och med hänsyn till patientens livsvärld. Forskning och områdesbundna organisationer visar att afasipatienter behöver tid och lugn vid omvårdnad och kommunikation för att känna sig förstådda och sedda samt för att sjuksköterskan ska förstå patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas kommunikation med patienter med afasi. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Datainsamlingen är gjord i Cinahl och Medline, allt material är kvalitetsgranskat och etiskt godkänt. Resultatet som bygger på sju artiklar visas en mängd olika kommunikationsstrategier finns för att underlätta kommunikationen med afasipatienter så som att ge patienten tid, utrymme och bekräftelse. Beröring visar sig vara en användbar icke-verbal kommunikationsstrategi. Sjuksköterskorna upplever det stundtals utmattande att kommunicera med dessa patienter. Diskussionen lyfter att de aktuella kommunikationsstrategierna även kan applicera vid demenssjukdom. Forskningen på afasi är begränsad och författarna ser ett behov av forskning gällande sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelse av att vårda denna patientgrupp. Med denna studie hoppas författarna kunna bidra med förståelse om hur viktigt det är att ta sig tid för alla patienter för att upprätthålla patienternas rättigheter i vården och för att våden ska bli hållbar.