Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.   Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet. Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp. Samtidigt som det är viktigt för sjuksköterskan att kunna ta avstånd och inte involveras för mycket i varje barns fall. Det var viktigt för sjuksköterskan att kunna ha en relation till barnet där det lämnades utrymme för barnet att kunna ställa frågor kring sitt tillstånd och få ärliga svar.

Background: War-related amputations are represented by a unique group of patients because of the wounds complexity and scope of several serious injuries. To prevent and avoid care suffering and suffering of the patient, this study focused on the nurse's way to manage and identify the needs of this unique group of patients who have suffered from war-related limb loss. To undergo a traumatic amputation is a big change for the victim, and the nurse has an important role in responding to the patient and their needs Aim: To illuminate nursing care of patients with war-related limb loss. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies. Results: Five themes were identified through the analysis. These where: “Initial treatment”, “The nurses management of pain”, “Identification of secondary complications”, “To treat the patients experiences” and “Rehabilitation”. Conclusions: The nurse has an important role in war-related amputations, from the acute stage to the final stage of rehabilitation. The nurse dispose, response and supports patients through the care process and it results in a well perform of the nurses work of care. The result also shows that more research on war-related patients needed from a nursperspective. / Bakgrund: Krigsrelaterade amputationer respresenteras av en unik grupp av patienter på grund av sårens komplexitet samt omfattning av flera svåra skador. För att förebygga och förhindra vårdlidande och lidande för patienten, så har denna studie riktat in sig på sjuksköterskans omvårdnad till denna unika patientgrupp. Dessutom innebär det att genomgå en traumatisk amputation en stor omställning för den drabbade, vilket gör att sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta patienten och dess behov.Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnad av patienter med krigsrelaterade amputationer.Metod: Vald metod var litteraturöversikt där nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Vid analysen identifierades fem teman. Dessa var: ”Initialt omhändertagande”, ”Sjuksköterskans hantering av smärta”, ”Identifiering av sekundära komplikationer”, ”Bemöta patientens upplevelser” samt ”Rehabilitering”.Konklusioner: Sjuksköterskan har en betydande roll vid omhändertagandet av patienter med krigsrelaterade amputationer, från det akuta skedet till uppföljningen efter patientens hemgång. Sjuksköterskan stöttar patienten hos de olika vårdinrättningarna; sjukhus, vårdcentral, psykiatri och hemsjukvård. Genom att sjuksköterskan omhändertar, bemöter och stöttar patienten genom vårdförloppet visar det på ett bra genomfört omvårdnadsarbete av sjuksköterska hos patienten. Fortsatt forskning om krigsrelaterade patienter behövs från ett sjuksköterskeperspektiv.

Den palliativa vården även kallad vård vid livets slutskede, innebar stora omställningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter använder sig av i palliativ vård. Målet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bäst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vård. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehållande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att känna hopp och tro, samt  behovet av stöd. Några patienter undvek relationer med närstående och vänner, som ett sätt att hantera sin situation. Andra kände hopp med hjälp av positiva tankar och positiv energi från andra människor. Den spirituella delen hade en betydelsefull roll för patienter vid livets slutskede. Sjuksköterskornas stöd var viktigt och patienterna behövde samtalshjälp för att utveckla copingstrategier och hantera de känslor och tankar som uppstod. Resultatet visade också att sjuksköterskorna inte alltid lyckades förstå och hjälpa patienterna på bästa sätt. Vidare forskning i ämnet kan utveckla kunskapen om hur sjuksköterskor bäst kan hjälpa patienter med sina copingstrategier. / Palliative care is also called care at the end of life, meant great changes for the patients, and thereby the interest fell in how patients handled coping strategies in the palliative care. The formulation of the problem was aimed at investigating how patients experienced their coping strategies and how nurse`s could best support patients with their coping strategies. The aim of the present study was to illustrate patients coping strategies in the palliative care. The method was a systematic literature review with 12 scientific articles. The results pointed to the coping strategies: avoidance, to have hope and faith, and the need for support. Studies showed that some patients avoided relationships with the family and friends, it was a way to cope with their situation. Others could feel hope through positive thoughts and positive people and that the spiritual path was shown to have an important role for patients at the end of life. Nursing support was important and patients needed supportive conversations to develop their coping strategies, and manage the emotions and thoughts that arose. The results also showed that nurses did not always managed to understand and help the patients in the best way. Further research on the topic can develop knowledge about how nurses can best help patients with their coping strategies.

<p>Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta. Sjuksköterskans roll är viktig och betydelsefull vid mötet med barn med smärta. För att uppnå optimal omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan själv har ett lugn och ett professionellt förhållningssätt. Grundläggande är även att sjuksköterskan tar barnets smärta på allvar och lyssnar på barnet.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat hur sjuksköterskan inom primärvård idag bemöter barn med smärta samt vilken smärtlindring och vilka smärtlindringsmetoder som används.</p> / <p>The primary task for the nurse is to prevent pain and organize the work around the child and in that way expose the child for minimum amount of pain. Personality and experience are factors that influence the nurse in this task.</p><p>The purpose of the study was to describe the way nurses receive and handle children in pain in the primary health care. The authors found the chosen method adequate and useful. The result is based on ten interviews performed with nurses working in the primary health care. The result shows in which way nurses in primary health care receives and handles children in pain. The occupational role the nurse has is both important and significant in the meeting with children in pain. To achieve optimal care it is of great importance that the nurse has composure by herself and a professional way of working. It is also fundamental that the nurse take the child’s pain seriously and listen to the child.</p><p>Summarized the study shows in which way the nurse in primary health care nowadays receives children in pain, which alleviation of pain and methods that are in use.</p>

Bakgrund: Uppskattningsvis klassar sig 0.03-0.05% av världens befolkning som transpersoner. Att vara transperson innebär att ifrågasätta det könet man tilldelats vid födseln. Som sjuksköterska är det viktigt att aldrig applicera personliga värderingar och alltid förhålla sig professionell i mötet med olika individer i yrket samt att alltid kunna erbjuda patienter en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters egenskattade kunskap om begreppet transperson inför mötet med dessa personer inom den personcentrerade hälso- och sjukvården. Metod: En enkätundersökning genomfördes på sjuksköterskestudenter i termin 5 vid Blekinge tekniska högskola. Enkäten var kvantitativ och innehöll frågor om sjuksköterskestudenternas egenskattade kunskap. I studien tillfrågades 85 personer att deltaga, 57 personer valde att deltaga.  Resultat: Av studiens deltagande var det 89% som ansåg att de hade tidigare kunskaper om vad begreppet transperson innebär. Majoriteten av de deltagande svarade även att de inte ansåg sig besitta tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda transpersoner en personcentrerad vård. Slutsats: Resultatet av studien visar att majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever att de inte har tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda en god personcentrerad vård gentemot transpersoner. Studiens resultat visar även att majoriteten uppfattar att det är svårt att inte kränka dessa individer inom hälso-och sjukvård trots att studenterna påtalar att de besitter en tidigare kunskap om vad begreppet transperson innebär.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa. Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts. Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.

Depression är en psykisk sjukdom som blir allt mer vanligt förekommande och som orsakar problem hos personer som lider av den, vilket gör att fler personer söker sig till vården för hjälp. Syftet med denna uppsats var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd hos patienter med depression. I litteraturöversikten granskas tio artiklar, med kvalitativ design, där totala antalet deltagare är 227 personer med åldrarna 14–69 år. Både män och kvinnor inkluderas i studien. Artiklarnas studier analyserades utifrån Fribergs fem-stegsmodell. Vid analys av artiklarnas studier så framkom temana: Planerad fysisk aktivitet är positivt, Socialt stöd är av betydelse, Påverkar psykisk och fysisk hälsa och Individanpassning är avgörande. Vårdpersonal behöver ha kunskap om de positiva upplevelser som fysisk aktivitet har på depressiva patienter för att kunna använda det som en omvårdnadsåtgärd. Mer kunskap om de positiva effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, kan minska användandet av antidepressiva läkemedel. Detta kan innebära en ekonomisk vinning för både patient och sjukvård. / Depression is a growing mental illness that causes problems in people suffering from it, which causes more people to seek care for help. The purpose of this study is to describe the experience of physical activity as a nursing intervention in patients with depression. This subject is relevant in today's society and not well-researched, which means that there is insufficient knowledge in the field, therefore further research in the field would be desirable. The literature review examines ten articles with qualitative design where the total number of participants is 227 people with the age 14 to 69 years. Both men and women are included in the study. Based on Friberg's five-step model, the results of the articles were analyzed. The results of the articles show that physical activity is perceived as a positive nursing intervention in people suffering from depression. In some cases, negative experiences were expressed. Healthcare professionals need knowledge of the positive experiences that physical activity has on depressed patients to use it as a nursing intervention. More knowledge about the positive effects of physical activity as a nursing intervention may reduce the use of antidepressant drugs and the side effects that may accompany them. This can mean an economic gain for both patient and healthcare.

Suicid är ett världsomfattande problem och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Sjuksköterskan kan i sin profession komma att möta patienter med suicidtankar oavsett arbetsplats. För patienten innebär ett ifrågasättande av den egna existensen en stor påfrestning vilket innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskans attityder i mötet med patienten påverkar vården där positiva attityder kan förmedla stöd och omtanke och negativa attityder kan bidra till upplevelsen av att känna sig undviken och dömd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans attityder och upplevelser vid vård av patienter med tankar på suicid. Litteraturstudien utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna granskades med användning och stöd av Axelssons (2012) beskrivning av hur en litteraturstudie genomförs och Fribergs (2017) mall för granskning av artiklar. Sökmotorerna som användes för att söka fram artiklarna var Cinahl och Pubmed. I resultatet framkommer fyra kategorier: Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och utbildning, sjuksköterskans upplevelse av plikt och ansvar, sjuksköterskans upplevelser och känslor och brist på tid och resurser. Sjuksköterskans attityder i mötet med en patient som har tankar på suicid visade sig variera. Negativa och värderande attityder gentemot patienten visade sig kunna bero på att sjuksköterskan kände sig osäker och upplevde brist på kunskap. I diskussionen lyfts att då sjuksköterskan inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet visade sig detta kunna göra att patienten upplevde ökade känslor av lidande och hopplöshet. Genom ökad kunskap är det möjligt att minska patientens lidande.

No description available.

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>