51 |
Patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön : En litteraturstudieOlsson, Johanna, Berggren, Sara January 2010 (has links)
<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin <em>naturen utanför</em>. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna <em>estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer </em>samt <em>sjuksköterskan – en del av vårdmiljön</em>. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna <em>ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar</em> samt <em>aktiviteter</em>. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt.</p> / <p>The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category <em>nature</em> was included. In the psychosocial environment the categories <em>aesthetics</em> <em>- reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, </em>and<em> the nurse - a part of the care environment</em> was included. Under the physical environment the categories <em>lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms </em>and<em> activities</em> were included. The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.</p>
|
52 |
Sjuksköterskans erfarenhet av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. : En litteraturstudieMajorek, Magdalena, Ludvigsson, Sofie January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund</strong><strong>: </strong>Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. <strong>Metod:</strong> I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. <strong>Slutsats: </strong>Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.</p>
|
53 |
Sjuksköterskans möte med barn med smärta inom primärvården : en empirisk studie / Nurse's meeting with children with pain within primary health care : an empirical studyJonsson, Viktoria, Lans, Åsa January 2008 (has links)
Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta. Sjuksköterskans roll är viktig och betydelsefull vid mötet med barn med smärta. För att uppnå optimal omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan själv har ett lugn och ett professionellt förhållningssätt. Grundläggande är även att sjuksköterskan tar barnets smärta på allvar och lyssnar på barnet. Sammanfattningsvis har studien visat hur sjuksköterskan inom primärvård idag bemöter barn med smärta samt vilken smärtlindring och vilka smärtlindringsmetoder som används. / The primary task for the nurse is to prevent pain and organize the work around the child and in that way expose the child for minimum amount of pain. Personality and experience are factors that influence the nurse in this task. The purpose of the study was to describe the way nurses receive and handle children in pain in the primary health care. The authors found the chosen method adequate and useful. The result is based on ten interviews performed with nurses working in the primary health care. The result shows in which way nurses in primary health care receives and handles children in pain. The occupational role the nurse has is both important and significant in the meeting with children in pain. To achieve optimal care it is of great importance that the nurse has composure by herself and a professional way of working. It is also fundamental that the nurse take the child’s pain seriously and listen to the child. Summarized the study shows in which way the nurse in primary health care nowadays receives children in pain, which alleviation of pain and methods that are in use.
|
54 |
Barn och ungdomar med övervikt och fetma : En litteratursturdie ur ett sjuksköterske-, familje- och barn- och ungdomsperspektivBrändström, Linnéa, Westman, Sofie January 2009 (has links)
Bakgrund: Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten. Diskussion: Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. Slutsats: Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).
|
55 |
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes : En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor i norra Tanzania / Nurses perceptions of caring for patients with diabetes : A qualitative interview study with nurses in northern TanzaniaStofkoper, Kiowa, Hedman, Eliana January 2012 (has links)
Bakgrund: Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen och ökar i snabb takt. I Afrika förväntas prevalensen öka med nästan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter på många problem i sin sjukdomshantering och egenvård. Dessa kan relateras till en dålig tillgång på insulin och material för blodsockerkontroller samt en dålig levnadsstandard och låg utbildningsnivå. Den som drabbas av diabetes genomgår olika transitionsfaser där sjuksköterskan har en nyckelroll. Lite forskning finns gällande sjuksköterskor i Afrikas upplevelser av att vårda patienter med diabetes. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes på ett sjukhus i norra Tanzania. Metod: Den kvalitativa forskningsdesignen användes i studien. Semistrukturerade intervjuer hölls med sju sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fem teman framkom ur analysen: Upplevelsen av att möta hinder i vårdandet, Sjuksköterskans strategier för att hantera hinder, Upplevelsen av bekräftelse i vårdandet, Upplevelsen av att möta och dela lidande samt Upplevelsen av att möta förväntningar. Diskussion: I diskussionen belyses på vilket sätt många av de hinder sjuksköterskan möter leder till bristande följsamhet, hur sjuksköterskans arbetsbörda hindrar vårdrelationen samt sjuksköterskans strategier för att hanterar dessa hinder. Diskussionen berör också medlidandets roll i vårdandet, sjuksköterskans professionella roll samt sjuksköterskornas ständiga strävan efter positiv bekräftelse. / Background: Diabetes is one of the most common non-communicable diseases around the world and is rapidly increasing. In Africa the prevalence is expected to increase by almost 90% by 2030. People with diabetes in Tanzania face many problems in their disease management and self-care. This can be related to a lack of access to insulin and materials for blood sugar monitoring and also a poor life standard and low education. People who suffer from diabetes undergo various transition phases where nurses have a key role. Limited research exists regarding African nurses experiences of caring for patients with diabetes. Aim: The aim is to describe nurses’ perceptions of caring for patients with diabetes. Methods: A qualitative research design was used in the study. Semi-structured interviews were held with seven nurses. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) content analysis. Results: Five themes emerged from the analysis: Experiencing obstacles in the caring, Nurses strategies to deal with obstacles, Experiencing affirmations in the caring, The experience of facing and sharing suffering and The experience of meeting expectations. Discussion: The discussion addresses how many of the obstacles nurses encounter lead to non-compliance, how the nurse´s workload prevents a caring relationship and the nurse´s strategies for dealing with these obstacles. The discussion also comments on the role of compassion in caring, the professional nurse's role in caring and the constant strive for positive affirmation.
|
56 |
Sjuksköterskans erfarenhet av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. : En litteraturstudieMajorek, Magdalena, Ludvigsson, Sofie January 2009 (has links)
Bakgrund: Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. Metod: I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. Slutsats: Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.
|
57 |
ATT SAMTALA MED NÄRSTÅENDE : Sjuksköterskans upplevelser av att samtala med närstående till patienter i livets slutskede i hemsjukvårdenJohnsson, Natali, Andersson, Camilla January 2009 (has links)
No description available.
|
58 |
Patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön : En litteraturstudieOlsson, Johanna, Berggren, Sara January 2010 (has links)
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt. / The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included. The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.
|
59 |
Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälleLagergren, Jessica, Norström, Sofie January 2009 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.
|
60 |
ATT SAMTALA MED NÄRSTÅENDE : Sjuksköterskans upplevelser av att samtala med närstående till patienter i livets slutskede i hemsjukvårdenJohnsson, Natali, Andersson, Camilla January 2009 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.053 seconds