Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning omlågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker ochförtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan användaden kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp avGoodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed ochCINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarnaefter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, avvarierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användesPolit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänsterbeträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga ochobesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatetvisade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk förgraviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker isamband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig dålångtidsstudier av hög kvalitet saknas. / The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies.

Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero på ett pressat läge på bostadsmarknaden, som också bedöms förvärras kommande år. Missbruk och psykisk ohälsa är ofta stora bidragande orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvägsinfektioner är vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar också på att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid. I Malmö finns olika vårdinsatser som riktar sig till hemlösa och missbrukare, till dessa hör Stadsmissionshälsan och Sprutbytesprogrammet. Sjuksköterskans och vårdteamets roll är att arbeta tillsammans för att ge en säker vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemlösa personers upplevelser av vårdmöten. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utgjorde studiens metod och studiedeltagarna bestod av sju informanter. Semi-strukturerade frågor användes för datainsamling och analyserades enligt Burnards (1991) analysmodell, vilken av författarna modifierades. Resultat: Av resultatet framkom att bli behandlad som alla andra var bland det viktigaste för de hemlösa. Resultatet påvisade att det fanns upplevelser av goda vårdmöten där bra bemötande och fördomsfrihet ledde till att informanterna kände sig accepterade. Det framkom även mindre goda vårdupplevelser som karaktäriserades av förutfattade meningar vilket ledde till att informanterna upplevde sig avvisade. Slutsats: Att de hemlösa personerna upplever respekt, fördomsfrihet och omtänksamhet främjar vårdmöten till att bli framgångsrika. Oberoende av bostadssituation bör alla patienter bemötas på lika villkor. / Background: In Sweden, there are 34 000 homeless people and in Malmö there are 2 400 people living in homelessness. The widespread homelessness is expected to be partly due to a tight situation in the housing market, which is also presumed to worsen the next years. Substance abuse and mental illness are often large contributing reasons why people fall into homelessness or have difficulty getting out of the situation. Lung diseases, abscess, anemia and respiratory infections are common occurring diseases among homeless people. Previous research also shows that homeless people have increased risk of dying prematurely. In Malmö, there are various health interventions targeted to homeless people and drug addicts, those measures include Stadsmissionshälsan and Sprutbytet. The nurse and care team's role is to work together to provide safe care. Objective: The aim of this study was to investigate homeless peoples experiences with the health care. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used and the study consisted of seven informants. Semi-structured questions were used for data collection and analysed by Burnards (1991) analytical model, which was modified by the authors. Results: The results show that to be treated like any other was among the most important for the homeless. The results showed that the good experiences were characterised by good treatment and open-mindedness, which led to a feeling of acceptance. The less good care encounters were described with feelings that the nurses and health professionals had preconceived ideas which led to a rejected feeling among the informants. Conclusion: To make the health encounters successful, the homeless persons need to experience respect, open-mindedness and thoughtfulness. Regardless of the housing situation, all patients should be treated on equal terms.

Bakgrund: Covid-19 uppkom 2019 från Kina och är ett virus som spred sig tillstora delar av världen och klassades därför som en pandemi. Covid-19 har bidragit med stora utmaningar för hälso- och sjukvård där sjuksköterskors arbetsmiljö drastiskt var tvungen att anpassas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av sin arbetsmiljö under covid-19 inom slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie som resulterade i granskning av tio vetenskapliga artiklar som analyserade med en kvalitativ dataanalysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Rädslor och utmaningar med covid-19, En förändrad arbetsmiljö och teamarbete samt Chefernas påverkan på arbetsmiljön. Resultatet visade att arbetsgivaren spelar en stor roll för hur arbetsmiljön upplevs av sjuksköterskor. Resurser i from av skyddsutrustning och tillräcklig bemanning var två faktorer som visade sig betydelsefulla för att en god omvårdnad skulle bevaras trots en förändrad arbetsmiljö. Slutsats: Resultatet från litteraturstudien kan användas för att öka kunskapen om hur en pandemi kan påverka arbetsmiljön för sjuksköterskor. Även vad som ansågs betydelsefullt för sjuksköterskor som befann sig i covid-19 situationen inom slutenvården. Litteraturstudien har kommit fram till vikten av att belysa vad som är en bra arbetsgivare och inte. Detta för att resultatet har visat på att sjuksköterskors upplevelse av sin arbetsmiljö har upplevts olika beroende på hur arbetsgivaren har uppfyllt sin roll. / Background: Covid-19 emerged in 2019 from China and is a virus that spread tolarge parts of the world, therefore classified as a pandemic. Covid-19 has posedsignificant challenges to healthcare, particularly the working environment ofnurses, which had to be drastically adapted. Purpose: The purpose of theliterature study was to investigate the nurse's experience of their workingenvironment during covid-19 in inpatient care. Method: A structured literaturereview resulting in the review of ten scientific articles analyzed with a qualitativedata anlysis model. Results: The analysis resulted in four categories: Differentfears, Various challenges with covid-19, A changed working environment andteamwork and The managers impact on the working environment. The resultsshowed that the employer plays a significant role in how the working environmentis experienced by nurses. Resources such as protective equipment and sufficientstaffing were two factors that proved to be important for maintaining good caredespite a changed working environment. Conclusion: The results of the literaturereveiw can be used to increase knowledge about how a pandemic can affect the working environment for nurses. In addition, what was considered significant forthose in the covid-19 situation in inpatient care. The literature study further showsthe importance of highlighting what a good versus less good employer is.

Bakgrund: Obstipation är ett obehagligt och vanligt förekommande tillstånd. Symtom som bukuppspändhet, buksmärta, kräkningar, fatigue och huvudvärk är vanliga vid obstipation. Tidigare forskning har belyst barriärersom ses hindra patienter att förmedla sitt tillstånd samt brister i omvårdnadsdokumentation och bedömning har uppmärksammats vilket kan påverka omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnaden till patienter med obstipation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar varav tre kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Artiklarnas innehåll analyserades enligt Popenoe et al. (2021) och fyra huvudkategorier utformades. Resultat:Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier: (i) erfarenheter av gynnsam omvårdnad, (ii) erfarenheter av hinder i omvårdnaden, (iii) erfarenheter av utbildning, kunskap och samarbete vid omvårdnaden och (iv) sjuksköterskans erfarenheter av övriga omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av organisatoriska hinder som tidsbrist och att omvårdnaden vid obstipation nedprioriterades samt att det fanns gynnsammaomvårdnadsåtgärder relaterade till livsstilsfaktorer som sjuksköterskan behöver använda i större utsträckning. Det framkom även ett behov av ökad utbildning i obstipation och bedömningsverktyg. Vidare forskning behövs på hur vården kan organiseras för att säkerställa sjuksköterskans förutsättningar att bedriva en personcentrerad vård och minska användandet av laxerande läkemedel. / Background: Constipation is an unpleasant and widespread condition. Symptoms as abdominal distension, abdominal pain, vomiting, fatigue and headache are common with constipation. Previous research shows barriers that prevents patients from communicating their condition, shortcomings in nursing documentation and assessment have been noticed, which negativelyaffect nursing. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of nursing care to patients with constipation. Method: A literature study based on nine scientific articles, three was quantitative, two qualitative and fourmixed methods. The articles were analyzed according to Popenoe et al. (2021) and four main categories was designed. Results: The results were presented in four main categories: (i) experiences of nursing care with positive effect, (ii) experiences of obstacles in the nursing care, (iii) experiences of education, knowledge and cooperation in the nursing care and (iv) experiences of other nursing measures. Conclusion: The results show nurses experiences of organizational obstacles such as lack of time and that nursing care for constipation was de-prioritized and that there also were favorable nursing measures related to lifestyle factors that nurses needto use to a greater extent. There was also a need for increased education in constipation and assessment tools. Further research is needed on how the care can be organized to ensure nurses conditions to provide personcentered care and reduce the use of laxatives.

Det finns inte mycket forskning kring hur patienternas inställning är till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och vad det har för betydelse i sjuksköterskans planering av var patienterna ska placeras för sin vård. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas inställning till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet. Metoden som användes var en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik. Ett eget utvecklat frågeformulär framställdes och delades ut av sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningen till patienterna som ville delta i studien. Resultatet var att patienterna, oavsett ålder, ställde sig positiva till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och upp till tre medpatienter på salen. Det fanns enstaka patienter som ställde sig helt negativa och ville ligga på ett enkelrum och detta ligger på sjuksköterskans ansvar att vara lyhörd till. Det fanns även en patientgrupp som var födda mellan åren 1970-1995 som uttryckte en oro över att kroppsligt blottas men kunde åtgärdas genom god användning av draperierna på salen. Eftersom denna studie hade en tidsbegränsning och endast hade 46 deltagande patienter är det svårt att generalisera resultatet och mer forskning krävs inom ramen för detta ämne. / There is not much research on how patients' attitude is to be cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex and how its significanct in the nurse scheduling of were to place patients in their caretime. The purpose of this study was to examine patients' attitudes to be cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex. The method that was used was a quantitative approach with descriptive statistics. An own developed questionnaire was prepared and distributed by the nurses in the emergency department for patients who wanted to participate in the study. The result was that patients, regardless of age, were in favor of being cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex and up to three other patients in the ward. There were some patients who stood completely negative and wanted to sleep in a single room and this is the nurse's responsibility to be sensitive for. There was also a group of patients who were born between 1970-1995 who expressed a concern that physically be exposed but could be addressed through good use of curtains in the room. Because this study had a time limit and only had 46 participating patients, it is difficult to generalize the results, and more research is required in connection with this topic.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställshögre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonaleni deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genomen litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom ochhälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vårdenutifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är demest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsaoch sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för enoptimal omvårdnad.Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patientermed annan kulturell bakgrund. / Immigration today is happening in Sweden to a great extent and this requires ahigher level of demands within the transcultural nursing. The care staffsconstantly face new demands in their work. Our literary review is based on factsto make it possible to achieve the aim of the study. The purpose of the study wasto focus on immigrants’ experiences of disease and health, and what can be doneto improve the care related to their cultural background. The method is a literaturereview, which is based on critical analysis of scientific articles. The result showsthat the cultural values are the most important factors, which affect theimmigrant’s expression about health and disease. Cultural values need to be basedon knowledge and understanding, in order to ensure optimal caring..Keywords: Transcultural, nursing, care, culture, respect, immigrants

Under de senaste decennierna har migrationen ökat globalt och Sverige har blivit alltmer mångkulturellt land. Till följd av detta ställs ökade krav på hälso- och sjukvården. I bakgrunden definieras kultur, mångkulturella samhället och dess påverkan på vården, samt transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Vidare beskrivs sjuksköterskans roll och ett vårdande förhållningsätt där livsvärld, personcentrerad vård ses utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte med denna litteraturbaserade studie var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. För att besvara syftet har en litteraturbaserad metod med kvalitativa ansats valts för att öka förståelsen och skapa en övergripande bild av tidigare forskning av det studerade området. Efter att artiklarna genomgått kvalitetsgranskningen och etiska ställningstagande kvarstår 11 artiklar som utgör grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer fyra teman. Att anpassa sin kommunikation, att möta det okända, anhöriga som både resurs och hinder och att inse behov av mer kunskap. Huvudfynd i resultatet diskuterades i diskussionen med ytterligare nya artiklar och vårdvetenskapliga perspektiv. Slutsatsen av detta litteraturarbete är att sjuksköterskan bör betrakta patienten som helhet och därmed anpassa vården efter den unika individen. Genom att lyfta fram sjuksköterskan perspektiv på att tillhandahålla transkulturell vård, främjas en fördjupad förståelse för hur vården kan anpassas för att möta de unika behoven.

Bakgrund: Andelen personer som lever med diabetes mellitus och hjärt- och kärlsjukdomar ökar markant. Egenvård är avgörande för dessa personer och sjuksköterskans bedömning av personers egenvårdsförmåga utgör en betydande roll för att hjälpa personer med diabetes mellitus och hjärt-och kärlsjukdomar att vidmakthålla hälsa. Sjuksköterskans förståelse av personens förmåga att utföra egenvård är av vikt vid en egenvårdsbedömning.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedömning av egenvårdsförmågan hos personer med diabetes mellitus och hjärt- och kärlsjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på kvalitativa studier genomfördes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Analysmetoden var metasyntes av elva artiklar.Resultat: Denna litteraturstudie resulterade i två tredje nivåns teman: Sjuksköterskors erfarenhet av personens påverkan på egenvårdsförmåga och Sjuksköterskors erfarenhet av vårdrelaterade aspekter vid bedömning av personens egenvårdsförmåga. Erfarenhet av att ha ett samarbetsinriktat förhållningssätt och samverkan för att främja personens egenvårdsförmåga och kommunikation som grundläggande för en bedömning vara en viktig del enligt undersökta studier.Slutsats: Sjuksköterskans bedömning av personens egenvårdsförmåga anses som en komplex process där alla delar av processen är likvärdiga för att bedömningen ska bli framgångsrik.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem eftersom det kan leda till att kvinnor som utsätts för våld inte känner sig trygga inom vården och därför inte upptäcks. Många av de kvinnor som utsätts för våld hamnar på sjukhuset och får vård av sjuksköterskor. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, eftersom det är en del av deras yrkesroll att hantera situationer där våld påverkar patienternas hälsa och välbefinnande. Ändå känner sjuksköterskor ofta att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna bemöta och identifiera dessa kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt där 7 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats enligt Fribergs analysmodell med ett induktivt tillvägagångssätt.   Resultat: Resultatet bildade två huvudkategorier och subkategorier vilka var; Brister i verksamheten (Bristande utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, förutsättningar och samarbeta med andra yrkesgrupper). Blandade känslor (Maktlöshet, stödjande förhållningssätt, Frustration och oro, rädsla och obehag samt osäkerhet). Slutsats: Genom att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer i vården kan sjuksköterskor spela en avgörande roll i att identifiera och stötta kvinnor som är utsatta. Vårdpersonalen och socialtjänsten rekommenderas att vara uppmärksamma på kvinnans behov och ha kunskap om hur man kan erbjuda stöd och skydd. Det är viktigt att anpassa bemötandet efter kvinnans individuella situation och kulturella bakgrund.

Bakgrund: Inom de närmaste åren och i många länder kommer demenssjukdom att fördubblas, vilket betyder att sjuksköterskans kompetens när det gäller smärtbedömning hos personer med demenssjukdom måste öka. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan vet vilka bedömningsinstrument som fungerar att använda hos personer med demenssjukdom och vilka uttryck som är viktigt att uppmärksamma, för att kunna minska lidandet och öka livskvalitén för patienten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hur sjuksköterskan kan identifiera smärta hos individer med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studien har kvalitativa-, kvantitativa- och mixade artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Web of Science och CINAHL. Resultat: Resultatet visar att det finns många olika smärtskattningsinstrument och smärtuttryck som sjuksköterskan kan använda och observera för att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Några mätinstrument som visade sig vara användbara var observationsskalorna Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC och MOBID-2. De smärtuttryck som observerades mest var ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar. Slutsats: Det är lättare att se beteendeförändringar hos patienten om sjuksköterskan känner patienten sedan tidigare. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vad demenssjukdom är och innebär för att lättare kunna identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. / Background: Within the next few years and in many countries, dementia will double, which means that the nurse's competence in assessing pain on people with dementia will increase. Therefore, it is of great importance that the nurse knows which assessment tools are useful for people with dementia and what expressions are important to pay attention to in order to reduce suffering and increase the quality of life for the patient. Aim: The aim of this study was to compile research-based knowledge about how the nurse can identify pain in individuals with dementia. Method: The study is a literature review of which 15 scientific articles were included. The study included qualitative, quantitative and mixed articles. The articles were searched in the PubMed, Web of Science and CINAHL databases. Results: The results show that there are many different pain assessment tools and pain expressions that the nurse can use and observe to identify pain in people with dementia. Some measuring instruments that proved useful for people with dementia were Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC and MOBID-2. The most painful expressions were facial expressions, body language and behavioral changes. Conclusion: It is easier to see behavioral changes on the patient if the nurse is aware of the patient earlier. It is important that the nurse has a good knowledge of what dementia is and means to more easily identify pain in people with dementia.