Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige. / Aims: The aim was to study nurses' experience of working with interpreter conversations inmigrant health.Background: The last years increase in refugees has created rising demands on migranthealth and interpreters in primary healthcare. Lack of communication can hinder nurses' careand knowledge of the experience of interpreter conversations is therefore important,something lacking in research. The National Board of Health and Welfares survey describedproblems of availability of medical interpreters and an unequal situation nationwide.Methods: The study was a qualitative interview study with seven nurses. Interviews wererecorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis.Results: Three main categories were identified: The interpreter’s role affects the conversationdescribed how interpreter professionality could enable or disable the conversation as couldinterpreter sex and culture. The nurses' role affects the conversation described how theprofessionality of the nurse was essential as they needed to find own solutions workwise aswell as the pursuit of a caring conversation with the patient. The organization affects theconversation described a limiting organization with a lack of interpreters, structure andcooperation between healthcare and authorities. Education was stressed as quality-assurance.Conclusions: Nurses need the interpreter as bridge for their voice to enable good care. Thereis need for a systematic way to work with interpreters through education and Nurse-Interpreter training. This would quality-assure healthcare and improve working conditions.Competence in transcultural nursing is important for equal health care in today's multiculturalSweden

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania. Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania. Intervjuerna transkriberade s och analyserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Sjuksköterskans uppfattning av vårdandet och Utmaningar som sjuksköterskan möter i den palliativa vården. I dessa redovisas bland annat; betydelsen av relationer i vården, patientens behov, sjuksköterskans beskrivning av brister och hur tro kan påverka vården samt krav som ställs i mötet med patienter och närstående. Diskussion: Sjuksköterskornas reflektioner på relation och kommunikation di skuteras, tillsammans med synen på god relation och god vård. Sjuksköterskans invändningar på de anhöriga i vården kontra hur deras egen tro påverkar vården, samt reflektioner kring fokuseringen på fysiska symtom i relation till övriga behov gjordes. Studiens utförande diskuterades också. / Background: In Africa, the need for palliative care is high after the prevalence of HIV, cancer and other diseases. The aim of palliative care is to improve quality of life for patients and families, to relieve suffering and to treat pain. World Health Organizati on launched a project to develop palliative care in Africa, a project that wishes to d evelop the perception ofpalliative care, to integrate in treatmentprograms and improve access to medicine and education. The nurse is playing a major part in palliative care therefor their relationship becomes important for the patient. For the nurse the meeting with the palliative patient could be both painful and stressful, and create strong emotions. Purpose: To describe nurses experiences of palliative care in Tanzania. Method: An empirical study and datacollection in the form of semi-structured interviewswere conducted with eight nurses in Tanzania. The interviews were transcribed and then analyzed according to qualitative content analysis. Resultat: The results are presented in two main categories: Nurses perception of caring and Challenges that the nurse is facing in palliative care. These are, among others; the importance of relations, patient needs, nurse description of shortcomings in palliative care and how faith can affect the care, and also demands that is expected in contact with patients a nd relatives. Discussion: In the discussion nurses reflect on relations and communication together with their vision on good care. Nurses thoughts about the relatives and how their own beliefs affect the care, and reflections about focus on physical symto ms in relations to other needs were discussed. The study design was also discussed.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar att tidigt identifiera försämrade patienter på vårdavdelningar och kontakta den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) för konsultation. Studier har visat att patienter med ökat vårdbehov kan vistas på vårdavdelningar som inte har adekvata personal- och övervakningsresurser. Dessa otillräckliga resurser och att vårda flera patienter samtidigt innebär en stressande arbetssituation. Samarbetet i team mellan intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan är avgörande för atten MIG konsultation ska fungera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan vid en MIG konsultation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor på vårdavdelningarintervjuades. Resultat: Analysen utmynnade i fyra underkategorier, två kategorier och ettövergripande tema. Det övergripande temat beskrev en sista utväg som innebar att MIG finnssom ett stöd och en trygghet för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Hur samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan upplevdes berodde på många faktorer som bemötande, förståelseför arbetssituationen och respekt för sjuksköterskans kunskap. Hur samarbetet fungerade med intensivvårdssjuksköterskorna berodde på hur sjuksköterskorna blev bemötta vid MIG-konsultationerna. Slutsats: Oftast är samarbetet i team mellan sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor positivt. Dock kan svårigheter förekomma vilka grundade sig i intensivvårdssjuksköterskornas nedlåtande attityder. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver ha förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och ha rimliga förväntningar på dem. / Background: Nurses have a responsibility to early identify deteriorated patients in the general wards and contact the mobile intensive care group (MIG) for consultation. Studies have shown that patients with increased care needs may be in a ward that does not have the adequate staff and monitoring resources. These insufficient resources and nurses multiple patients at the same time implies a stressful work situation. Collaboration in teams between the intensive care nurse and the nurse is crucial for a MIG consultation to work. Aim: To illuminate the nurse's experience of collaboration with the intensive care nurseduring a MIG consultation. Method: Eight individual, semi-structured interviews with nursesworking at four care wards were analysed using inductive qualitative content analysis.Results: The analysis result was presented in four sub-categories, two categories and one theme. The overall theme a last resort described that MIG was there to support the nurses andit was safe to have the MIG at the hospital. How the collaboration with MIG was experienced depended on intensive care nurses´ attitude towards the nurses, such as their understanding of the nurses´ work situation and respected the nurses´ knowledge. How the collaboration worked with the intensive care nurses depended on how the nurses were treated at the MIG-consultations. Conclusion: Most nurses has a positive experience of working with the intensive care nurse, but there were difficulties with the team collaboration. However, difficulties may arise which are based on the condescending attitudes of the intensive care nurses. The intensive care nurses must understand the nurses' work situation and have reasonable expectations of them.