Bakgrund Akutmottagningen är en central punkt i hälso- och sjukvården och där sker en ständig samverkan med andra vårdenheter så som ambulansen. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården behöver kompetens som innefattar avancerade kliniska färdigheter, förmåga att skapa ett helhetsgrepp i en akut situation och medicinska kunskaper. Enligt tidigare studier framkommer anhörigas behov av information, kommunikation och bemötande inom akutsjukvården. Sjuksköterskan bör eftersträva ett partnerskap med övriga professioner samt patient och anhöriga inom akutsjukvården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av när anhöriga är delaktiga i det akuta omhändertagandet prehospitalt och på akutmottagning. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturstudien har kvalitativa orginalstudier inkluderats Resultat Från analysen identifieras två tydliga huvudkategorier; sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser av delaktiga anhöriga i det akuta omhändertagandet. Orealistiska förväntningar, kommunikationshinder, exkludering av anhöriga, tidskrävande, en potentiell ojämlik omvårdnad, informationsutbyte och tidssparande, integrerat partnerskap, närvaro av anhöriga skapar en bättre omvårdnad och det känslomässiga utbytet var underkategorier som identifierades. Sjuksköterskor såg det som positivt när anhöriga deltog och kunde förmedla information kring patienten, samtidigt fanns negativa upplevelser kring att anhöriga förmedlade irrelevant information. Slutsats Sjuksköterskors upplevelser av delaktiga anhöriga skiljer sig åt. Både fördelar och nackdelar med anhörigas närvaro beroende på hur den akuta situationen ser ut framkom. Upplevelserna är individuella och skulle kunna bero på olika personlighetstyper hos sjuksköterskor / Background The emergency department is a central point in the health care system and there is a constant collaboration with other units such as the ambulance. Nurses working in emergency care need skills that include advanced clinical skills, the ability to create a holistic approach to an emergency situation and medical knowledge. According to previous studies, relatives need for information, communication and treatment in emergency care emerge. The nurse should strive for a partnership with other professions as well as the patient and relatives in the emergency care. Aim The aim of the literature study is to describe nurses’ experiences of when relatives areinvolved in the acute care prehospitalt and in the emergency department.MethodThe degree project has been carried out as a structured literature study whit elements ofthe methodology used in systematic reviews. Qualitative original studies have beenincluded in the literature study.ResultsFrom the analysis two clear main categories were identified; nurses` positive and negativeexperiences of participating relatives in the emergency care.: Unrealistic expectations,communication barriers, exclusion of relatives, time consuming, a potentially unequalcare, information exchange and time saving, integrated partnership, presence of relatives creates better care and the exchange were subcategories that were identified. Nurses saw it as positive when relatives participated and were able to convey information about the patient, at the same time there were negative experience about relatives conveying irrelevant information. Conclusions Nurses´ experiences of participating relatives differ. Both advantages and disadvantages of the presence of relatives depending on what the emergency situation looks like emerged. The experiences are individual and could depend on different personality types of nurses.

Sammanfattning Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska huvudsakliga uppgift är omvårdnad. Den palliativa omvårdnaden handlar inte om att bota patienten utan att lindra dennes lidande under den sista tiden i livet, genom att främja patientens livskvalité ända till slutet. Patientens upplevelse under den sista tiden är väldigt varierande från person till person. Flera patienter upplever rädsla under den palliativa vården. Rädslan för att lida, dö och att inte bli ihågkommen efter livet slut. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden med patienter som är diagnostiserad med cancer och vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde både betydelsefulla och svåra möten med cancerpatienter inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde maktlöshet och svårigheter med att hantera sina känslor, samtidigt som omvårdnaden med palliativa patienter gav sjuksköterskorna en meningsfullhet. Det framkom även att det fanns ett behov av mer kunskap inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde att de fick mer erfarenhet efter att ha arbetat inom området. Slutsats: Den föreliggande studien visar att sjuksköterskor upplever omvårdnaden med cancerpatienter i palliativ vård som krävande, utvecklande och känslosam. Att möta och hantera känslor och samtidigt vara professionell kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. För att stärka positiva och samtidigt minska negativa upplevelser av att vårda palliativt, krävs studier med fortsatt vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Bakgrund: Våld mot kvinnor innebär en kränkning av mänskliga rättigheter och är ett utbrett hälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor som söker vård inom olika hälso- och sjukvårdsmiljöer relaterat till olika skador, innebär att vårdpersonal inom olika områden kan komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar analyserade med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier: Att nödvändiga förutsättningar saknas, att känslor väcks vilket kräver stöd, att sjuksköterskors könstillhörighet har betydelse, att tecken uppmärksammas olika och att ett specifikt förhållningssätt behövs Slutsats: Genom att synliggöra de upplevelser sjuksköterskor har i mötet och bemöta dessa, kan en bättre vårdmiljö utformas för både sjuksköterskor och kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.

Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.

Denna studie utforskar BVC-sköterskors upplevelse av att använda familjeperspektivet för att belysa barns psykiska hälsa och utveckling. Frågans relevans bottnar i att barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet och utmaning när det gäller både ett preventivt och behandlande arbete med familjer. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem barnsjuksköterskor från tre olika barnavårdscentraler i Stockholm. Insamlad data bearbetades med tematisk analys. Resultaten visar på flera utmaningar som uppstår i arbetet med att möta frågor som rör familjeperspektivet. Det handlar både om upplevelser av bristande kompetens, till en frustration över att inte veta vart man ska vända sig med familjerna när man identifierat brister och ex.vis psykisk ohälsa. Resultaten visar även på betydelsen av att verka i dessa fält, trots svårigheterna, inte minst ur utvecklingspsykologiska aspekter. Resultaten är i linje med teori och aktuell forskning och väcker frågor kring hur väl barnhälsovårdens uppdrag uppfylls. / This study explores the BVC nurses' experience of using the family perspective to highlight children's mental health and development. The relevance stems from the child health care in Sweden has a unique opportunity and challenge in terms of both preventive and therapeutic work with families. The study is based on qualitative interviews with five childcare nurses from three different child healthcare centers in Stockholm. The collected data was processed with thematic analysis. The results show several challenges that arise in the work of meeting family-related issues. It is both experiences of lack of skills, a frustration about not knowing where to turn with families when identifying deficiencies in for example mental health. The results also show the importance of working in these fields, despite the difficulties, not least from developmental psychological aspects. The results are in line with theory and current research and raise questions about how well the child health care mission is fulfilled.