Spelling suggestions: "subject:"sjukskö̈skolsköterskor"" "subject:"sjuksköẗskolsköterskor""
1 |
First-line nurse managers' preconditions for practise : The important interplay between person and organization /Skytt, Bernice, January 2007 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.
|
2 |
"Tarzan och Jane" : hur män som sjuksköterskor formar sin identitet /Ekstrand, Per, January 2005 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.
|
3 |
Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. : -En litteraturstudieTideman, Daniel, Johansson, Alexander January 2017 (has links)
Bakgrund: Idag lever cirka 37 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. HIV smittar inte genom att röra en annan person, men kan smitta via bröstmjölk, blod eller vid samlag. Personer som lever med HIV/AIDS riskerar att möta en stigmatisering i vården. Att arbeta inom vården innebär att ge alla samma respekt och bemötande trots vilken sjukdom eller bakgrund personen har. Syfte: Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna hade kvantitativ ansats. En integrerad innehållsanalys användes i analysen. Resultat: Visade varierande attityder. Negativa attityder baserades på rädsla att bli smittad som ledde till utebliven vård och onödiga skyddsåtgärder. Även positiva attityder framkom då det genererade i vilja att ge vård till patienter med HIV/AIDS Slutsats: Kunskap är den mest avgörande faktorn för sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenternas attityd. Detta leder till hur attityden avspeglas till patienter med HIV/AIDS. Så ju mer kunskap sjuksköterskan hade om HIV/AIDS, desto mindre negativa attityder fanns det om patienten.
|
4 |
Omvårdnadsåtgärder som har betydelse för spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i patientnära arbeteBäckström, Linnea, Larsson Bond, Emma January 2013 (has links)
Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.
|
5 |
Support of mothers and their infants by the child health nurse : expectations and experiences /Fägerskiöld, Astrid January 2002 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.
|
6 |
Nursing interventions in radiation therapy : studies on women with breast cancer /Wengström, Yvonne, January 1900 (has links)
Diss. (sammanfattning)b Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.
|
7 |
Registered nurse-led emergency department triage : organisation, allocation of acuity ratings and triage decision making /Göransson, Katarina, January 2006 (has links)
Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.
|
8 |
Vård i livets slutskede: En litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektivHansson, Max, Kadouri, Sara January 2020 (has links)
Bakgrund: Patienter vårdas i livets slutskede på vårdavdelningar, i hemmet, i primärvården eller på hospices. Sjuksköterskors syfte är att lindra patienters lidande när det inte går att bota sjukdomen längre. Vårdandet innebär att vårda patienter och dess närstående till en sådan värdig och trygg död som möjligt. Sjuksköterskor upplevs inte alltid kunna tillgodose patienterna på grund av deras förutsättningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två stycken teman: Sjuksköterskors yttre hinder och Utmaningar i sjuksköterskans professionella roll. I det första temat framkom två stycken subteman: Organisatoriska utmaningar och Närståendes påverkan. I det andra temat framkom två stycken subteman: Bristande kunskap och Känslomässigt berörd. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede är påfrestande och utmanade upplever sjuksköterskor. Att se patienter bli sämre både fysiskt och psykiskt för varje dag och se närstående förkrossade upplevs påfrestande för sjuksköterskorna. Att möta patienter och närstående i livets slutskede innebär att sjuksköterskor upplever att de varken har tid eller kunskap att ge den vård som krävs. Sjuksköterskor upplever att vård i livets slutskede som utmanande. Att inte kunna ge svar på patienters existentiella frågor är väldigt påfrestande.
|
9 |
Sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession : En litteraturöversikt med fokus på global omvårdnad / Nurses experience of racism in nursing care : A literature review with a global nursing perspectiveDahlbäck, Amelie, Håkansson, Monika January 2021 (has links)
Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär. Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.
|
10 |
LIVETS SLUTSKEDE I HEMMET : Sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård - En litteraturöversiktFallsdalen, Denice, Esping, Josefine January 2023 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara. Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet
|
Page generated in 0.0404 seconds