• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 24
  • 12
  • Tagged with
  • 36
  • 23
  • 14
  • 13
  • 10
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad i vården : En litteraturstudie / Nurses’ experience of transcultural nursing in care : A literature review

Mohamed, Najma, Zaki, Zahra January 2024 (has links)
Bakgrund: Med transkulturell omvårdnad och globaliseringen av hälso- och sjukvård så är sjuksköterskor utmanade till att lära sig om andra kulturer lokalt och världsomfattande. En utveckling av utbildningen inom transkulturell omvårdnad där sjuksköterskor identifierar en transkulturell interaktion där gemensam kultur inte delas med patienten är därför behövlig. Att förstå och bedöma patientens kulturella bakgrund och värdesystem är avgörande för att förbättra utfallen för vården och effektivt hantera hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa hur sjuksköterskor upplever den transkulturella omvårdnaden i vården. Metod: Metoden var en strukturerad litteraturstudie med utgångspunkt i 12 artiklar som analyserades utifrån kvalitativ analysmodell. Resultat: Under dataanalysen kunde 3 teman samt 5 underkategorier växa fram efter tolkning: kommunikationsutmaningar, svårigheter att förstå och tillgodose behov, upplevelse relaterad till anhöriga, mer tid och ansträngning, kulturella och religiösa skillnader, känslor av oro och rädsla i bemötandet av patienter samt behov av utbildning och upplevd kompetensbrist. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter, särskilt språkbarriärer, var betydande och hade en påverkan på vårdplaneringen och försvårade möjligheten att tillgodose patientens behov. För att bemöta dessa hinder förlitade sig sjuksköterskor på olika resurser, trots detta behövdes mer tid och ansträngning. Vikten av utbildning och kunskap om andra kulturer betonades för att resultera i mer kvalitetssäkrad vård inom transkulturell omvårdnad. Konklusion: I vården möter sjuksköterskor utmaningar som språkbarriärer och kulturella skillnader, vilket kräver övervinnande av kommunikationshinder och ökad förståelse för olika kulturer. För att erbjuda effektiv transkulturell omvårdnad behövs stöd, resurser och utbildning för att säkerställa att patienternas behov möts på ett respektfullt och anpassat sätt. Vidare forskning och utbildning inom detta ämne är behövligt.
12

Heteronormativity in a nursing context : attitudes toward homosexuality and experiences of lesbians and gay men /

Röndahl, Gerd, January 2005 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.
13

Sjuksköterskors upplevelse av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta : En kvalitativ intervjustudie

Hillgren, Malin, Nisukangas, Thina January 2014 (has links)
Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.
14

Förväntningar och realitet för sjuksköterskor verksamma på äldreboenden /

Karlsson, Inger, January 2007 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.
15

Psychosocial working conditions among general practitioners and district nurses : organisational, professional and gender aspects /

Wilhelmsson, Susan, January 1900 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.
16

The moral enterprise in intensive care nursing /

Cronqvist, Agneta, January 2004 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.
17

Möten mellan människor och teknologi : berättelser från intensivvårdssjuksköterskor och personer som ventilatorbehandlas i hemmet /

Lindahl, Berit, January 2005 (has links)
Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.
18

Decision making and communication in nursing practice : aspects of nursing competence /

Hedberg, Berith, January 2005 (has links)
Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.
19

Searching for the meaning of support in nursing : a study on support in family care of frail aged persons with examples from palliative care at home /

Stoltz, Peter, January 2006 (has links)
Diss. Malmö : Malmö Högskola, 2006. / Härtill 4 uppsatser.
20

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE I SLUTEN PSYKIATRISK VÅRD. EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE

Nordgren, Gabrielle, Stroganova, Elizaveta January 2018 (has links)
Bakgrund: Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt än någonsin tidigare. Många av dessa flyktingar kommer från länder med förföljelse och krig. Studien handlar om sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av flyktingar inom sluten psykiatrisk vård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård.: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade frågor. Metod: Nio sjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård i södra Sverige intervjuades. Data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet. Vidare angavs brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av intervjuerna. Slutsats: Genom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas.Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas inte enbart vid läkarsamtal, utan i hög grad vid samtal mellan patient och sjuksköterska.Nyckelord: Psykiatrisk omvårdnad, flyktingar, asylsökande, sjuksköterskor, erfarenheter, sluten psykiatrisk vård. / Background: Since 2015, Sweden has received more people who have been forced to flee than ever before. Many of these refugees originates from countries where persecution and war are to be found.This study investigates the experiences working with refugees by nurses working in institutional psychiatric care. Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working within institutional psychiatric care, whom are taking care of refugees and asylum seekers, Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semistructured questions. Nine nurses working within institutional psychiatric care in the town of Malmö, were interviewed, after that, the data was analysed by using a qualitative content analysis. Result: The nurses taking part in this study described the insufficient possibility of communication as the biggest obstacle of giving a good care, and that the help of translators available, where almost only available for the appointment with the doctors. The quality of the translations where also considered to be of substantial variations. Furthermore it was considered to be a lack of plan for caregiving, and also lack of treatments which was adapted to refugees, and their specific needs. The importance of a good moral climate, where discussions are allowed, and which further can lead to a greater engagement in the caregiving involving this group, was also shown in the interviews. Conclusion: Due to the massive rise in the number of asylum seekers during the period of 2015 lasting to the end of 2017, the total number of refugees in Sweden has increased substantial. According to earlier studies and statistics, this will lead to an increase in psychiatric disorders within this group in society, even taking a lesser amount of people seeking asylum in the future in consideration. Therefore the awareness and the knowledge of this group by nurses working in institutional psychiatric care, will have to be increased.Even with the difficulties shown using translators, the authors believe that in the short term this is the only possibility to safeguard a good caregiving to this group. The amount of helpfrom translators should, if possible increase. A larger number of translators would therefore have to be educated, to give the possibility to be used not only in the communication with the doctor, but in the communication between the patient and the nurse.Keywords: Psychiatric caregiving, refugees, asylum seekers, nurses, experiences, institutional psychiatric care.

Page generated in 0.1091 seconds