<p>Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV.</p><p>Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.</p><p>Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner.</p><p>Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.</p>

Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV. Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner. Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.

Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad. Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov. Att bli sedd och hörd; informanterna upplevde att deras problem och symtom blev tagna på allvar samt att vårdgivarna hade deras tillit. Slutsatser: Studien visar att vuxna personer med utländsk bakgrunds upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen varierar mellan individer. Att vårdpersonal hade ett holisitsikt synsätt, att de tog sig tid och visade respekt och engagemang identiferades som mest betydelsefullt för att åstakomma ett gott möte.

Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen. Närståendevårdare upplever ett stöd i att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, de vill gärna utföra en vis del av omvårdnaden. De kände även ett stöd i att kunna kontakta professionell hälso- sjukvårds personal när det behövdes som mest. Om detta stöd inte fanns att tillgå så kände sig närståendevårdaren orolig, rädd och ensam i vårdandet. Diskussion: Närståendevårdaren bör ges en möjlighet i att vara delaktig i vårdandet men delaktigheten får inte ske på den närståendes bekostnad. Närståendevårdare vill även få en möjlighet att fortsätta leva sina egna liv, för att göra detta ville de först försäkra sig om att den sjuke personen hade det bra även i deras frånvaro. Slutsats: Då närståendevårdare är i behov av ett professionellt stöd är det av vikt att professionell personal är medvetna om att de behöver ett individanpassat stöd baserat på vad de efterfrågar och har behov av.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV. Studier visar att bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för hanteringen av sjukdomen. Stigmatisering ochdiskriminering har visats sig haft starkt samband med HIV. Det kan orsaka hinder förprevention, behandling samt påverkan av välbefinnandet för hivpositiva personer. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer med HIV, i Sverige, intervjuades med hjälp aven semistrukturerad intervjuguide. Olika intervjumetoder användes; två ansikte mot ansikteintervjuer och fem telefonintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts. Resultat Studiens resultat visade varierande upplevelser angående bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Kunskapen om HIV visade sig vara bristfällig, främst på vårdcentraleroch akutmottagningar. Sämre bemötande efter diagnos var också något som framkom. Detbästa bemötandet ansågs vara på infektionskliniker, där kunskapen ansågs vara tillräcklig. Slutsats Bemötande hade ett starkt samband med kunskap. I och med den bristfälliga kunskap omHIV som finns bland hälso- och sjukvårdspersonal, bör utbildningen om sjukdomenutökas. Förhoppningsvis leder det till att bemötandet av HIV-positiva personer förbättras.Det är viktigt att ta tillvara på denna kunskap som finns idag och implimerar den i vårdenför att bemötandet ska bli bättre.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas. Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna. Mer kunskap gav sjukvårdspersonalen mer självförtroende att ge viktminskningsråd. De blir frustrerade och mindre optimistiska att hjälpa till när patienterna misslyckas med att gå ner i vikt. Familjen ansågs som ett viktigt stöd för att patienter ska lyckas med sin viktminskning. Slutsats: Sjukvårdspersonal värderade kunskap om att behandla obesitas högt och mer kunskap ledde till färre negativa attityder mot patienter med obesitas. Klinisk betydelse: Att beskriva hur sjukvårdspersonal ser på patienter med obesitas och vilka erfarenheter de har av vården med dem, kan medvetandegöra attityder, vilket kan leda till ett bättre bemötande. Färre negativa attityder kan ge en bättre atmosfär i vården. / Background: Obesity has increased by nearly 50 percent since 1980 and today there is an estimated 500 million adults living with obesity. According to research in the western society, people hold negative perceptions about obesity which can lead to discrimination and stigmatization. In health care, patients with obesity often need more care than normal-weight patients and special health care equipment is needed to equip larger sizes. Aim: The aim of this study was to describe health care professionals’ experiences of caring patients with obesity. Method: A literature review of 11 studies of qualitative and quantitative approach. Results: Four themes emerged from the results. Responsibility, Knowledge in treatment of obesity, Attitudes and Nursing. All health care professional agreed that obesity should be treated and that they have a responsibility to help the patients. More knowledge gave health care professionals better confidence when giving advice in reducing weight. Frustration also was experienced by health care professionals when patients failed to lose weight. The family was seen as an important support for patients to succeed with their weight loss. Conclusion: Health care professional highly valued knowledge about treating obesity. Increased knowledge leads to less negative attitudes towards patients with obesity. Clinical significance: To describe health care professionals’ attitudes towards patients with obesity and their experiences of care, may lead to higher awareness of their own attitudes, which can result in better treatment. Less negative attitudes might provide a better atmosphere in care.

Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.

Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård. I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut. Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.