Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser. / Background: Endometriosis is the presence of endometrial glands and stroma outside the endometrial cavity. The ectopic tissue follows the menstrual cycle and therefor bleeds during menstruation. This might lead to inflammation and painful adhensions in the pelvic cavity. The women may have to endure a great deal of suffering because of this. The nurses’ communication skill is an important part in the striving to alleviate the suffering. Aim: The aim of this study was to investigate womens experiences of living with endometriosis and how they experience the healthcare staffs treatment. Method: The study was made as a literature review. Following databases were used to search scientific articles: CINAHL, PubMED and Psyc INFO. Ten scientific articles were of qualitative approach and three scientific articles were of quantitative approach. Result: Three categories were identified from the articles: The disease´s impact on life, The healthcare staffs treatment and Positive aspects in relation to the disease. The womens symptoms were rarely taken seriously. The women assumed that their symptoms and pain were ”normal”. The endometriosis affected their lives negative, both love relationships and also work and economics were affected by the disease. A lot of women used selfmanagement to handle their disease, however some women felt stressed out when they didn’t manage to live up to the lifestyle changes. The women described that they often felt dismissed by healthcare staff when they sought treatment. Many were disbelieved and their symptoms were classified as psychological. Conclusion: The women felt that the treatment they´ve got from the healthcare staff were inadequate and that their symptoms were normalized. Nurses need to become aware of the womens situation to be able to acknowledge their experience.

Bakgrund: Hemlöshet är ett växande problem i Sverige och idag lever cirka 34 000 personer som hemlösa. Det finns olika faktorer som bidrar till att en person lever i hemlöshet där ett sämre hälsotillstånd med fysiska hälsoproblem är vanligt förekommande. Hemlösa personer lever i närhet till smittsamma sjukdomar med en lägre hygienstandard. Detta leder till att hälsan påverkas negativt och att hemlösa har ett större behov av sjukvård. Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är en utmaning att vårda personer som lever i hemlöshet på grund av att de anser att det är svårt att inte ha en dömande inställning grundat i förutfattade meningar. Syfte: Syftet var att belysa hemlösa personers erfarenheter av vårdande och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar valdes. Tio artiklar visade sig vara baserad på forskning av kvalitativ design och en artikel använde sig av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Resultat: Hemlösa personer hade erfarenheter av att de fick ett annorlunda bemötande jämfört med andra patienter när de sökte sjukvård. De hade erfarenheter av att bli åsidosatta och vara lägre prioriterade än andra patienter i sjukvården. Majoriteten av de hemlösa personerna väntar med att söka sjukvård tills smärtan är outhärdlig på grund av att sjukvårdpersonalen bemöter dem på ett respektlöst sätt. Det fanns också hemlösa personer som hade positiva erfarenheter av vårdande där sjukvårdspersonalen visade engagemang och var vänliga och hjälpsamma mot dem. Diskussion: I detta avsnitt kommer en metoddiskussion att presenteras som utvärderar styrkor och svagheter samt en resultatdiskussion som kommer att diskuteras med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt nytillkomna artiklar. Nyckelord: Hemlösa personer, erfarenheter, vårdande, sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och år 2014 var suicid dödsorsaken för 790 000 personer över hela världen. I Sverige, år 2014, var det över 1500 personer som begick suicid. Över 9 000 patienter i Sverige vårdas på sjukhus till följd av självskador, där suicidförsök räknas in. Sjuksköterskans attityd påverkar vårdandet av patienter.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utforska sjuksköterskans attityd i förhållande till suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikten utformades enligt Fribergs modell för allmän litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades för att bilda resultatet i litteraturöversikten. Resultat: Sjuksköterskans attityd i förhållande till suicidnära patienter var generellt mer negativ än positiv. Flera förklaringar fanns som orsak till den negativa attityden; sjuksköterskans egna värderingssystem, sjuksköterskans ålder, sjuksköterskans erfarenhet av att vårda suicidnära patienter och sjuksköterskans utbildningsbakgrund. Ju längre utbildning sjuksköterskan hade desto mer positiv attityd hade hen i förhållande till suicidnära patienter. Om sjuksköterskan var yngre än 45 år hade hen en mer positiv attityd. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori där ”jag-du-relationen” är en del av deras teori. Teorin bygger på det mänskliga mötet mellan två individer och belyser hur viktigt det är att inte se nedvärderande på patienten. Att det behöver finnas en öppen dialog där patienten får utrymme att berätta om sin livsvärld, och uttrycka sina känslor, önskningar och vilja. / Background: Suicide is a global public health problem and in year 2014 it was 790 000 individuals that committed suicide. Suicide is one of the twenty most common reasons that citizens in the world die of. In Sweden, 2014, fifteen hundred individuals committed suicide. Over nine thousand patients in Sweden is hospitalized every year for deliberated self-harm, in which attempted suicide are included. Patients has experienced that nurses’ attitudes have an impact on their care when hospitalized after an attempted suicide.  Aim: The aim was to explore nurses’ attitudes towards suicidal patients within somatic care. Method: This literature review was conducted in accordance to Friberg. Ten scientific articles were included and has been analyzed to constitute the result. Results: Nurses’ attitudes towards suicidal patients was in general mostly negative. Several explanations were found for nurses’ attitudes; nurses’ valuation system, nurses’ age, experience of caring for suicidal patients and nurses’ educational background. The longer education nurses’ had the more positive were they in their attitude towards suicidal patients. Absence of experience contributed to a more negative attitude. Attitudes of nurses were more negative if they were older than 45 years. Discussion: The result of this literature review has been discussed from Paterson and Zderads’ humanistic nursing theory which includes the "Me-you relationship." Based on the human encounter between two individuals and that highlights how important it is not to see the inquisition of the patient.  The nurse-patient relationship requires an open dialogue in which the patient is given space to talk about their life-world and express their feelings, desires and will.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Background: Abortion continues to be stigmatized in Ghana even though Ghana has one of the most liberal abortion laws in West Africa. This stigmatization discourages women from having safe abortion and discourages the health care professionals to provide services for abortion. The recruitment of healthcare providers is therefore marginalized, isolated and difficult. Aim: The aim of the study is to describe the healthcare professionals’ experiences of working with the abortion care in Ghana. Method: Five qualitative, semi-structured interviews were conducted with healthcare professionals working at two different governmentally owned hospitals in Ghana. The findings were analysed with qualitative content analysis. Results: Four main themes emerged in this study describing healthcare professionals’ experiences of working with abortion care in Ghana; Context, Nursing care, Challenges and Saving lives. The healthcare professionals work is stigmatized and challenging but the best part of their profession was helping adolescents, families and saving lives. Conclusion: To save lives, enhance the working situation for the healthcare professionals and to reduce stigma, education and better working environment is necessary. / Bakgrund: Abort fortsätter att vara stigmatiserat i Ghana trots att Ghana har en av de mest liberala abortlagarna i Väst Afrika. Stigman avskräcker kvinnor från säker abort och hindrar hälso- sjukvårdspersonalen att tillhandahålla tjänsten för abort. Anställingen av hälso-sjukvårdspersonalen är därför marginaliserad, begränsad och svår. Syfte: Att beskriva hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter av att arbeta med abortvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med hälso-sjukvårdspersonal från två olika sjukhus i Ghana. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter och åsikter om att arbeta med abortvård beskrevs med fem huvudteman: Kontext, Omvårdnad, Utmaningar och Rädda liv. Hälso-sjukvårdspersonalens arbete är stigmatiserat och utmanande men den bästa delen av deras profession var att hjälpa ungdomar, familjer och att rädda liv. Slutsats: För att kunna rädda liv, förbättra arbetssituationen för hälsosjukvårdspersonalen och för att minska stigman är utbildning och bättre arbetsmiljö nödvändigt.

AbstraktBakgrundKvinnlig könsstympning är, en djupt rotad tradition som drabbar över 200 miljoner kvinnor världen över idag. Detta är en olaglig handling i många länder i världen och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Studier har visat att dessa kvinnor upplever allvarliga hälsorisker och komplikationer både fysiskt och psykiskt. Kvinnor som är könsstympade känner sig sårbara och utlämnade i mötet med sjukvården, på grund av brist på förståelse hos sjukvårdspersonalen. Kvinnlig könsstympning är svårt att prata om. Könsstympade kvinnor riskerar att få fel diagnos vilket i sin tur leder till fortsatt ohälsa och diskriminering.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda kvinnor som är könsstympade.MetodDetta var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013) av 3 kvalitativa och 5 kvantitativa studier.SlutsatsStudien visar att det är svårt att ge vård på lika villkor till kvinnor som är könsstympade om inte sjukvårdspersonalen ges rätt förutsättningar för att göra det. Sjukvårdspersonal känner sig utlämnade, inkompetenta, rädda och oroliga när de vårdar den könsstympade kvinnan. Studien visar att sjukvårdpersonalens avsikt och önskan att ge en jämlik och personcentrerad vård till dessa kvinnor, inte möjliggörs på de olika vårdinrättningar där de arbetar. Studien visar att det behövs tillgängliga och tydligare riktlinjer och behov av mer träning och utbildning.Nyckelord - Healthcare professional, experience, female genital mutilation.Stort tack till Emil Danehorn för hans stöd och uppmuntran genom hela detta arbete.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus och i likhet med många andra retrovirus har HIV ett eget enzym. HIV utvecklas till AIDS om inte antiretrovirala läkemedel sätts in. I dagsläget uppskattas 36,7 miljoner av världens befolkning leva med sjukdomen och den övervägande spridningen sker via oskyddat sexuellt umgänge. Personer som får beskedet om att de är HIV-positiva upplever ofta en krisreaktion. Det är viktigt att den som är smittad möts av förståelse och empati, samt får extra stöd från vårdpersonalen. Det är vanligt att vården av HIV-infekterade personer blir lidande på grund av de rädslor personalen har över att bli smittade. Syfte: Att beskriva hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna har utförts i Cinahl och PubMed. Två av artiklarna hittades via sekundärsökning. Resultat: Denna litteraturöversikt beskriver hur personer med HIV och/eller AIDS upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet presenteras i sex stycken huvudkategorier: behov av stöd i samband med diagnos, fördomar, diskriminering och stigmatisering, bemötande, konfidentialitet, förtroende för vårdgivare samt delaktighet. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot personer som lever med HIV och/eller AIDS är bristfällig. De får ofta utstå fördomar, stigmatisering och diskriminering, vilket bidrar till onödigt vårdlidande för dessa personer. Det krävs mer kunskap och utbildning hos hälso- och sjukvårdspersonalen för att de ska kunna förbättra sitt bemötande och ge en trygg och likvärdig vård. / Background: HIV is a retrovirus and, like many other retroviruses, HIV has its own enzyme. HIV develops to AIDS unless antiretroviral medicinal products are used. At present, it is estimated that 36.7 million of the population in the world is living with the disease and the predominant way to get infected is through unprotected sexual intercourse. Persons who are told they are HIV positive often react/experience a personal crisis. It is essential to meet the infected person with understanding and empathy, as well as receiving additional support from the healthcare professional. It is common that the care for HIV-infected people to suffer because of fear healthcare professionals have to get infected. Aim: Describe how people with HIV and AIDS experience the care from healthcare professionals. Method: The study has been carried out as a literature review and the result has been based on 15 scientific articles. The searches have been performed in Cinahl and PubMed. Two of the articles were found through secondary search. Result: This literature review describes how people with HIV and AIDS experience the care from healthcare professionals. The result is presented in six main categories: The need for support in connection with diagnosis, prejudice, discrimination and stigmatization, treatment, confidentiality, trust for caregiver and participation. Conclusion: The healthcare professionals' response to people living with HIV and / or AIDS is inadequate. They often suffer prejudice, stigmatization and discrimination, which contributes to unnecessary care for these people. More knowledge and education is necessary for healthcare professionals to improve their treatment and provide safe and equal care.

Hälso- och sjukvårdspersonal påträffar personer som lever i olika former av utsatthet i sitt arbete. Hemlösa personer är en utsatt grupp som kämpar mot unika svårigheter och har därmed även unika vårdbehov. Hemlösa personer är därför en utmanande samhällsgrupp att vårda. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever en osäkerhet i att vårda hemlösa personer och behöver en ökad kunskap kring deras komplicerad hälsoproblem. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hemlösa personers upplevelser av hälso- och sjukvård. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes eftersom inifrånperspektiv med fokus på människors upplevelser studerades. Tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultatet visade att det var svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård samt följa rekommendationer. Hemlösa personer kände sig stigmatiserade och blev behandlade som om de inte vore en människa samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde skapa en vårdmiljö som gav stöd och trygghet genom ett respektfullt bemötande. Hälso- och sjukvårdssystem behöver utvecklas för att hemlösa personer ska få tillgång till god individanpassad vård. Dagens hälso- och sjukvårdssystem är inte utformad för denna utsatta samhällsgrupp. I klinisk praxis behöver hälso- och sjukvårdspersonal reflektera över normer och värderingar samt ökad kunskap och utbildning om denna utsatta samhällsgrupp för att kunna arbeta med de unika utmaningar som medföljer.

Bakgrund: I dagens samhälle uppsöker många människor akutsjukvård. Det kan vara att personen genomgått ett stort trauma eller har ett kritiskt sjukdomstillstånd. Vid varje besök med vården upplever patienten ett bemötande. Varje unik individ har även förväntningar om hur bemötandet kommer att vara på akutmottagningen.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjukvårdspersonals bemötande på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet från 12 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Den teoretiska referensram som arbetet baseras på är Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet visar att det fanns brister inom bemötandet. En faktor som var av betydelse berodde på vilket trauma patienten hade genomgått eller vad de hade för sjukdomstillstånd. Majoriteten av alla patienter hade upplevt ett sämre bemötande på olika sätt.  Det kunde vara att de kände sig bortglömda, negligerade av personalen och bristande information om sjukdomstillstånd eller hur lång väntan skulle bli. Ett gott bemötande grundar sig ofta på att patienten blir respektfullt behandlad, att patienten erhåller information och att de känner sig sedda av personalen. Slutsats: Upplevelserna av bemötande varierar från patient till patient, då varje patient och situation är unik. Sjuksköterskan skall vara flexibel i sitt bemötande och kunna variera det beroende på patientens behov. Utifrån att många av dessa patienter är försatta i en sårbar och svår situation är kommunikationen en stor och central del i akutsjukvården. Den bör vara individanpassad, utifrån varje patient och situation.  Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, omvårdnad, patienters upplevelse, sjukvårdspersonal. / Background: In today's society, many people seek emergency care. It may be that the person has undergone a major trauma or has a critical illness condition. At each visit with the patient, the patient experiences an encounter. Each unique individual also has expectations of how the reception will be at the emergency room.  Purpose: The aim was to describe patients 'experience of healthcare professionals' response to emergency care.  Methods: A literature study has been done with qualitative approach where the results from 12 scientific articles have been analyzed according to Forsberg and Wengström’s (2016) content analysis. The theoretical frame on which the work is based is Katie Eriksson`s nursing theory.  Result: The result show differences in how patients experience the encounter. Other factors that mattered depended on the type of trauma the patient had undergone or their condition. They majority of all patients had experienced inferior treatment in different ways. It could be that they felt forgotten, neglected by the staff and lack of information about illnesses or how long the wait would be. A good encounter is often based on the patient being treated respectfully, that the patient receives information and that they feel seen by the staff. Conclusion: The experiences of responding vary from patient to patient. Then every patient and the situation are unique. The nurse must be flexible in her treatment and be able to vary it depending on the patient's need for treatment. Communication is a major and central part of emergency care and should be individualized so that each unique patient has the opportunity to understand the information provided. Then these patients are vulnerable and put in a strange situation.  Keywords: Emergency clinic, medical staff, nursing, patients' experience, reception.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga.<strong> Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. <strong>Metod: </strong>Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. <strong>Slutsats: </strong>För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan.</p><p> </p> / <p><strong>Background</strong>: Overweight is a public health problem in the Western world, and the disease can cause severe suffering. Usually, the nurse has the most contact on a frequent basis with overweight patients. The nurse’s task is to treat patients in a dignified manner regardless of age, appearance, function or capacity. <strong>Aim: </strong>The aim with this literature study was to enlighten the encountering with<strong> </strong>overweight patients in the health care system. <strong>Method:</strong> This study was carried out as a literature study based on nine scientific articles. <strong>Result: </strong>The result is presented from the patient’s perspective as well as from the health care professionals’ perspective. The study shows that the encountering with overweight patients is experienced both negatively and positively. The patients could feel that they established a good relationship to the health care professionals. Other patients experienced that they were judged directly by their overweight. The health care professionals experienced that overweight were a sensitive area to work within. <strong>Conclusion:</strong> For a caring relation where the encountering is experienced as positive, the health care professionals should be aware of their attitudes in the caring relation and consider the different aspects of the human they treat.</p><p> </p>