No description available.

Den 27 december 2016 trädde konkurrensskadelagen i kraft. Lagen är ett resultat av Sveriges implementering av Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/104/EU. Direktivet antogs till följd av att ovanligheten att driva skadeståndstalan vid överträdelse av konkurrensreglerna är något som uppmärksammats och diskuterats på EU-nivå under en längre tid. Direktivets syfte är att harmonisera medlemsstaternas reglering avseende konkurrensrättsligt skadestånd. Det har utfärdats för att alla som lidit skada av konkurrensrättsliga överträdelser, exempelvis en kartell, effektivt ska kunna utöva sin rätt att kräva ersättning. I Sverige har det under lång tid funnits möjlighet att driva skadeståndstalan på konkurrensrättslig grund. Det har emellertid varit en ovanlig företeelse att utnyttja denna rätt, varför effektiviteten kring våra nationella regler går att ifrågasätta. Uppsatsen fokuserar på att redogöra för den nya konkurrensskadelagens huvuddrag och analysera de sannolika positiva och negativa följder lagen kan tänkas medföra för skadelidande part i skadeståndsprocessen. Vi kan konstatera att införandet av konkurrensskadelagen skapar goda förutsättningar för skadelidande och kan väntas medföra ökade incitament att driva skadeståndstalan vid konkurrensrättsliga överträdelser. Frågan är om det är nog för att medföra en följd i form av ett ökat antal processer på området. Oavsett anser vi att införandet av konkurrensskadelagen är ett steg i rätt riktning för att uppnå målet om ett effektivt system för den som lidit skada av en konkurrensrättslig överträdelse.

No description available.

No description available.

Disputes over illegally cut down trees are common in Swedish courts and the question of how the damage should be assessed and compensated is the subject to many different solutions. Through NJA 2015 p. 199 (“Tallarna”) the Swedish Supreme Court established a method on how to evaluate damages in cases of illegally felled trees. The purpose of this thesis is to critically assess this method and to suggest a possible development that addresses some of the problems identified in the criticism.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att reda ut det allmännas möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär enligt gällande rätt. Fokuset har legat på möjligheter att få ut skadestånd för de ideella värdena. Arbetets frågeställningar har också kretsat kring det nyss nämnda men även ifall det behövs lagstiftning för att reda ut rättsläget och vad syftet med att kräva ersättning för något som primärt inte har något monetärt värde är. Några komparationer har även gjorts med kulturvärden och rekreationsvärden. Utgångspunkt har tagits i Järvmålet från 1995 samt ”Ideella värden i fastighetsrätten” av Bertil Bengtsson, där ämnet behandlas. Metoden har varit rättsdogmatisk för att reda ut förutsättningar till att få ersättning för skadade miljövärden. Möjligheten för myndigheter att använda sig av naturvårdsavtal för att skydda biologisk mångfald har utretts och jämförts med möjligheten till skadeståndsersättning. Stor vikt har också lagts vid att ta reda på vilket sätt staten kan ses som skadelidande för något ekologiskt värde.  Det finns ingen direkt lag som reglerar ersättning för ideella miljövärden och därför får rättsläget betraktas som oklart. Resultaten av utredningen visar på att lagstiftning eller vägledande prejudikat behövs för att ge ökad klarhet av rättsläget. Det framgår även att det i dagsläget inte finns någon möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär i utomobligatoriska förhållanden. Naturvårdsavtal skulle därför kunna vara ett instrument för staten att främja den biologiska mångfalden innan skada har skett.

No description available.

No description available.

No description available.