Bakgrund: Folkhälsa innebär en god hälsa som ska vara jämnt fördelad bland de olika samhällsgrupperna. Folksjukdomar förekommer i en utsträckning som har stor inverkan på folkhälsan. De påverkar samhällets funktioner och ekonomi på grund av många individers nedsatta arbetsförmåga och stora insatser från hälso- och sjukvården. Primärvården och distriktssköterskan spelar här en viktig roll genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, och i detta har egenvård en central funktion. Behov finns att hitta hållbara, lättillgängliga och kostnadseffektiva sätt för att öka välmående och aktivering. Syfte: Syftet är att undersöka vilka hälsorelaterade effekter skogsbad kan bidra till, och utifrån resultatet reflektera kring distriktssköterskans möjlighet att ge egenvårdsråd. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Positiva resultat som direkt kan kopplas till folkhälsa och folksjukdomar lyftes fram, bland annat en ökad återhämtning, avslappning och kraftkänsla samt minskade tendenser till trötthet, ångest och depressivitet. Fysiologiska faktorer som lägre blodtryck och puls, förbättrad lungfunktion och stelhet i artärer samt en ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet respektive lägre aktivitet i sympatiska nervsystemet sågs. Slutsats: De positiva effekterna på såväl den fysiska som psykiska hälsan indikerar att skogsbad kan vara en effektiv intervention att införa i distriktssköterskans arbete i primärvården, som enskild åtgärd eller tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder. / Background: Public health means good health that should be evenly distributed among society's various groups. Public diseases occur to an extent that has a major impact on public health. They affect the functions and finances of society due to affected individuals' reduced ability to work and the major efforts required from health care. Primary care and district nurses have an important role in efforts concerning prevention measures and promotion of healthy behavior, and in this context, self-care is a fundamental aspect. There is a need to find sustainable, accessible and cost-effective ways to increase well-being and physical activity.  Aim: The aim is to investigate which health-related effects forest bathing can entail, and based on the result reflect on the district nurse's ability to provide self-care advice. Method: A systematic literature study was conducted, in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Positive results that are directly linked to public health and diseases were highlighted such as an increased feeling of recovery, relaxation and vigor, as well as reduced tendencies towards fatigue, anxiety and depression. Physiological factors included lowered blood pressure and heart rate, improved lung function, stiffness of the arteries as well as an increased activity of the parasympathetic nervous system and decreased activity in the sympathetic nervous system. Conclusion: The positive effects on both physical and mental health implies that forest bathing could be an effective intervention to be introduced into the district nurse's work in primary care, either as an isolated measure or as an addition to other health promotion measures.

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälsofrämjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälsofrämjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada den. / Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attributes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treatment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the positive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk, activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment, serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way of feeling better that makes the most of nature without harming it.

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Bakgrund: Andelen människor som känner sig stressade ökar. Långa perioder med stress och därigenom höga kortisolnivåer kan leda till skador, sjukdomar och utmattning. Samtidigt blir avslappningsformer så som skogsbad allt vanligare. Skogsbad kommer från Japan och bygger på biofilihypotesen, att människan har ett behov av att känna tillhörighet med naturen. Den här studien fokuserar på att minska negativ stress. Syfte: Undersöka huruvida det finns vetenskapliga belägg att skogsbad sänker kortisolkoncentrationen. Hypotesen är att skogsbad har effekt på kortisolhalterna och därför minskar stress. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna pubMed, Google Scholar och Onesearch. Nio artiklar mötte inkluderingskriterierna och togs med i studien. Resultat: Studien ger stöd åt hypotesen och sex av de totalt nio inkluderade studierna visar på signifikant positiva effekter på kortisolkoncentrationerna. Slutsats: Skogsbad ser ut att ha positiva effekter på stress. / Background: The number of people who suffer from negative stress is increasing. Long periods with high cortisol levels may cause damage, illness and fatigue. Relaxation activities, such as forest bathing, has become popular during the last few years. Forest bathing originates in Japan and relay on the biofilia hypothesis which suggests that humans has an urge to belong to nature. This study focus on negative stress. Aim: To study if there are scientific evidence supporting the hypothesis that forest bathing may decrease cortisol concentrations. Methods: a systematic review using the databases pubMed, Google scholar and Onesearch. In total, nine articles met the inclusion criteria and were included in the study. Results: This study lends support for the hypothesis and six out of the totally nine studies included showed significant positive effect on cortisol concentrations. Conclusion: Forest bathing appear to have positive effects on stress.