<p>This study has focused on obesity prevention efforts in schools in the United States of America. The study was conducted in two states, Oklahoma and New Hampshire. In New Hampshire, the study was focused on more minor efforts which were the "CSHP", HEAL, Early Sprout, FIT, AFHY, 5210, and Kids CATCH Club. In Oklahoma, the focus on the study was on the program It's All About Kids.</p><p>Method: Unstructured interviews and observation, analysis from an national policy document. A total of seventeen interviews conducted, seven of them in New Hampshire and ten in Oklahoma. All interviews were recorded in addition to three in Oklahoma that was written by hand. Observations have been silent during lessons in New Hampshire and It's All About Kids.</p><p>Result: New Hampshire: efforts demonstrate an effect; however, it is difficult to get all of them to work in conjunction with the school meals serving, parents involvement and to get the school staff to understand the concept of role models. Oklahoma: The program It’s All About Kids is experiencing them that they have an effect. There is no standardized measurement of the impact. The program has created a higher level of consciousness about the importance of good health and mobility. The program has been difficult to establish a contact with parents and create a higher awareness by the school staff.</p><p>Conclusion: These programs show an effect, however, showing them a lack of ownership among parents. To engage and involve parents in the school's work and create a higher awareness about role models for school staff and parents would probably give better results.</p>

This study has focused on obesity prevention efforts in schools in the United States of America. The study was conducted in two states, Oklahoma and New Hampshire. In New Hampshire, the study was focused on more minor efforts which were the "CSHP", HEAL, Early Sprout, FIT, AFHY, 5210, and Kids CATCH Club. In Oklahoma, the focus on the study was on the program It's All About Kids. Method: Unstructured interviews and observation, analysis from an national policy document. A total of seventeen interviews conducted, seven of them in New Hampshire and ten in Oklahoma. All interviews were recorded in addition to three in Oklahoma that was written by hand. Observations have been silent during lessons in New Hampshire and It's All About Kids. Result: New Hampshire: efforts demonstrate an effect; however, it is difficult to get all of them to work in conjunction with the school meals serving, parents involvement and to get the school staff to understand the concept of role models. Oklahoma: The program It’s All About Kids is experiencing them that they have an effect. There is no standardized measurement of the impact. The program has created a higher level of consciousness about the importance of good health and mobility. The program has been difficult to establish a contact with parents and create a higher awareness by the school staff. Conclusion: These programs show an effect, however, showing them a lack of ownership among parents. To engage and involve parents in the school's work and create a higher awareness about role models for school staff and parents would probably give better results.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad. En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal. I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen. Den beskriver olika faser i ett möte: Retribalisering, polarisering, mobilisering, depression, genombrott och hänförelse/ utmattning (Forsberg &amp; Wallmark (1998). Studien visar också att korttidsbehandling passar för föräldrar och skolpersonal när man vill stärka samarbetet mellan de olika systemen. Ett annat fynd är att mötets struktur och behandlarnas förhållningssätt ”jämnar” ut en ojämlik situation och bidrar till att förståelsen mellan skolpersonal och föräldrar ökar. Slutligen visar studien att förälder och skolpersonal tycker att de fått stöd i att hitta en gemensam plan för att skapa förändring för det utsatta barnet. Om behandlingen haft positiva effekter för barnet behöver studeras mer. En randomiserad studie där man jämför ”treatment as usual” med korttidsbehandlingen skulle behöva göras för att mer säkert kunna påvisa att behandlingen har den effekt som deltagarna vittnar om.

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt. / This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.

Våld i ungas nära relationer är ett aktuellt men relativt nytt forskningsfält - i synnerhet i en svensk kontext. Denna studie har undersökt internationella effektiva preventionsprogram mot våld i ungas nära relationer, utifrån en deskriptiv översikt samt en komparativ programteoretisk analys. Metodologin inkluderade en systematisk genomgång av litteratur och utvärderingar av preventionsprogram utifrån vilka som visat sig effektiva i internationella forskningsöversikter. Sedan följde en programteoretisk ansats för beskrivning och komparativ analys av dessa program. Huvudresultaten visade att de undersökta preventiva programmen har delvis varierande utgångspunkter och komponenter, men också delar många liknande element – framför allt vad gäller skolan som plats för implementering, en social inlärning som teoretisk grund, och viss flexibilitet i anpassning till lokala förhållande. / Teen dating violence is a current but relatively new field of research, particularly in a Swedish context. This study examined effective international preventive programs against teen dating violence, through a descriptive overview and a comparative program theory analysis. The methodology included a systematic review of literature and evaluations of preventive programs that have proven effective in international research reviews. A program theory approach was used for the description and comparative analysis of these programs. The main findings indicated that the examined preventive programs have partially varying foundations and components but also share many similar elements - especially regarding the school as a site for implementation, social learning as a theoretical foundation, and some flexibility in adapting to local conditions.