Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.

<p>Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>När informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.</p><p>Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?</p><p>Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor. Dels har skolornas dokumentering kring detta undersökts och dels har det genomförts en enkätundersökning bland eleverna.</p><p>Det har visat sig att skolornas dokumentering kring detta är bristfällig. Intentionerna i Lpo94 speglas inte helt i dessa dokument och dessa intentioner förs inte alls över till eleverna. Många elever är omedvetna om vad målet med formellt elevinflytande är och vissa elever känner inte ens till att det finns ett formellt elevinflytande. Skolornas utbildning i demokrati behöver således bli bättre och tydligare.</p> / <p>Abstract</p><p>As the information society replaced the old industrial society, a new ground education was needed in Sweden. A target-based national curriculum (Lpo94) was prepared and implemented starting the school year 1995/1996.</p><p>Lpo 94 states that the education should be practised in democratic forms and prepare the pupils for an active participation in the society. By means the school should form democratic citizens who are aware of, and can involve in how the society is structured and managed. The purpose of this essay has been to have a closer look at how the intentions of Lpo94 have been complied as in regards of the formal student influence in Swedish schools.</p><p>This essay investigates the formal student influence in three Swedish schools. It looks into the schools documentation in this matter, as well as performed a poll among the pupils.</p><p>As it turns out the schools documentation in this matter is absent. The Lpo94 intentions do not show in these documents, and the intentions are not passed on to the students. Several students are unaware of the target with a formal student influence and many students are unaware of the fact that there exists such. The schools education in democracy needs to be better and clearer.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.

Sammanfattning När informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94. Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor? Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor. Dels har skolornas dokumentering kring detta undersökts och dels har det genomförts en enkätundersökning bland eleverna. Det har visat sig att skolornas dokumentering kring detta är bristfällig. Intentionerna i Lpo94 speglas inte helt i dessa dokument och dessa intentioner förs inte alls över till eleverna. Många elever är omedvetna om vad målet med formellt elevinflytande är och vissa elever känner inte ens till att det finns ett formellt elevinflytande. Skolornas utbildning i demokrati behöver således bli bättre och tydligare. / Abstract As the information society replaced the old industrial society, a new ground education was needed in Sweden. A target-based national curriculum (Lpo94) was prepared and implemented starting the school year 1995/1996. Lpo 94 states that the education should be practised in democratic forms and prepare the pupils for an active participation in the society. By means the school should form democratic citizens who are aware of, and can involve in how the society is structured and managed. The purpose of this essay has been to have a closer look at how the intentions of Lpo94 have been complied as in regards of the formal student influence in Swedish schools. This essay investigates the formal student influence in three Swedish schools. It looks into the schools documentation in this matter, as well as performed a poll among the pupils. As it turns out the schools documentation in this matter is absent. The Lpo94 intentions do not show in these documents, and the intentions are not passed on to the students. Several students are unaware of the target with a formal student influence and many students are unaware of the fact that there exists such. The schools education in democracy needs to be better and clearer.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.</p>