Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet.   Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.

<p>Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.</p>

<p>Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund.</p><p>Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå.</p><p>Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare?</p><p>Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning.</p><p>Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.</p><p>Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas. Här finns även oklara direktiv ifråga om hur ett mångfaldsarbete ska bedrivas i skolan. För det andra visar studien att skolledarna har svårigheter att tolka ovannämnda styrdokument utifrån ett mångfaldsperspektiv, detta trots att dessa fungerar som verksamhetens ledstjärnor. Däremot kan skolledarna definiera vad mångfaldsarbete är för dem, vilket står i polemik mot förmågan att tolka styrdokumenten. Något framgångsrikt mångfaldsarbete sker således inte. Varför är det så svårt att tolka och implementera styrdokumenten utifrån ett mångfaldsperspektiv?</p>

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer. Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas. Här finns även oklara direktiv ifråga om hur ett mångfaldsarbete ska bedrivas i skolan. För det andra visar studien att skolledarna har svårigheter att tolka ovannämnda styrdokument utifrån ett mångfaldsperspektiv, detta trots att dessa fungerar som verksamhetens ledstjärnor. Däremot kan skolledarna definiera vad mångfaldsarbete är för dem, vilket står i polemik mot förmågan att tolka styrdokumenten. Något framgångsrikt mångfaldsarbete sker således inte. Varför är det så svårt att tolka och implementera styrdokumenten utifrån ett mångfaldsperspektiv?

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund. Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå. Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare? Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning. Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar. I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun. Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört. Rektorerna menar att detta också inneburit att de stärkts i sin roll som pedagogiska ledare. Resultatet visar också att det råder en diskrepans mellan rektorers uppfattningar om innehållet i de skriftliga omdömena och hur dessa ser ut i praktiken. De skriftliga omdömena innehåller inte alltid beskrivningar av elevens kunskaper och utvecklingsmöjligheter. Däremot visade sig många omdömen fokusera på elevernas brister. Sökord: individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, kunskapsbedömning, assessment, formative assessment, skolledare

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 216-229: Bibliografi.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany