<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 har antalet friskolor och andelen elever som går på friskolor ökat markant. För att kunna differentiera sig på den konkurrensutsatta marknaden, har det varit nödvändigt för friskolorna att verka i olika nischer och därigenom utforma en tydlig och utmärkande profilering. Med de tydliga profileringarna skapas i sin tur en målgrupp, som består av elever vars värderingar eller egenskaper överensstämmer med friskolan – en habituseffekt. Som en del av detta identitetsskapande som friskolorna bidrar till, återfinns litteraturundervisningen som även den syftar till att utmana elevers tankar och förståelse för sin omvärld. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska hur svensklärare på sex olika gymnasiefriskolor med tydliga profiler utformar sin litteraturundervisning. Genom att analysera det eventuella sambandet mellan friskolornas profileringar och lärarnas litteraturval, strävar uppsatsen efter att förstå hur och om profileringarna manifesteras i praktiken. Metod: Uppsatsens metodval är forskningsintervjun, som består av sex semi-strukturerade intervjuer med olika yrkesverksamma svensklärare på olika friskolor med tydliga profileringar och Norman Faircloughs tredimensionella modell utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som i sin tur kompletteras av Pierre Bourdieus habitusbegrepp. Resultat: Resultatet visar att samtliga sex friskolors profileringar innefattar diskurser som ingår i en utbildningsdiskursordning, som i sin tur ingår i en marknadsföringsgenre och en narrativ genre. Samtliga friskolor präglas av en gemenskapsdiskurs som sannolikt är influerad av läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11). Utöver detta framhäver friskolorna andra aspekter för att stärka sina profileringar, såsom fysisk miljö, faciliteter, resurser eller val av namn. Vidare visar resultatet även att friskolornas svensklärare antingen fungerar som representanter eller förändringsaktörer för hur profileringarnas diskurser upprätthålls eller förändras. Praktiserandet av profileringarnas diskurser påverkas av lärarnas habitus och i vilken utsträckning lärarna relaterar sina val av skönlitteratur till profileringarna. Faktorer som påverkade detta kopplas till lärarnas personliga åsikter kring profileringen, elevgruppernas intressen och behov, samt hur uttalad profileringen var i skolverksamheten. Det är alltså inte tillräckligt för friskolorna att enbart kommunicera sina profileringar i marknadsföringssyften för allmänheten. Profileringarna behöver kommuniceras på ett tydligt sätt till lärarna och i vilken utsträckning profileringen ska, eller om den ska genomsyra undervisningen. Avslutningsvis, praktiserade samtliga svensklärare en studieorienterad diskurs i sin litteraturundervisning, med syfte för att bredda elevernas kunskaper utanför deras intressesfärer, trots att den studieorienterade diskursen inte förekom i alla profileringar.