Denna systematiska litteraturstudie är uppdelad i två huvuddelar. Den första delen handlar om problemlösning där resultatet betonar vad som kännetecknar ett matematiskt problem och hur begreppet problemlösning definieras. Vidare redovisas resultat av vad olika forskare skriver om hur ett arbete med problemlösning bör användas i klassrummet och vilka fördelar som finns med detta arbetssätt. Den andra huvuddelen är inriktad på öppna problem. Denna del följer samma struktur där först en definition av begreppet öppna problem framkommer. Resultatet visar på många olika fördelar med ett arbete genom problemlösning och främst öppna problem i det matematiska klassrummet. Studien avser vara en hjälp till lärare som arbetar med problemlösning för att skapa en tydlighet i hur ett arbete genom problemlösning och öppna problem bör se ut.

Denna studie är en läromedelsanalys som inriktar sig på två läromedel anpassade för årskurs fem och dess problemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersöks i studien är Prima Formula matematik 5 och Mera Favorit matematik 5B. Syftet med studien är att undersöka vilka kategorier av öppna, slutna och rika problemlösningsuppgifter som läromedlen innehåller. Vidare ämnar studien urskilja vilka möjliga kritiska aspekter, kritiska drag och variationsmönster som dessa uppgifter innehåller. För att undersöka detta har studiens teoretiska ramverk varit variationsteorin. Anledningen till att detta undersökts är på grund av att det är väsentligt att en lärare att kunna urskilja kritiska drag och aspekter från ett lärandeobjekt. Detta för att kunna forma undervisningen på ett effektivt sätt som främjar elevernas lärande. Studiens resultat visar att majoriteten av läromedlens problemlösningsfrågor består av slutna problem, i jämförelse med öppna och rika problem. Resultatet visar även att större delen av de kritiska aspekter och dragen som kan urskiljas är kopplade till division, bråk, begrepp och ordförståelse för ord som exempelvis “största” eller “växel”. Samtliga variationsmönster, alltså kontrast, separation, generalisering och fusion kan urskiljas i uppgifterna, men inte tillsammans i en och samma uppgift.