Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? – En kvalitativ intervjustudie. Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet Handledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet. SAMMANFATTNING Bakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande. Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning. Denna studie presenterade ytterligare nya faktorer såsom svårigheter att komma igång samt att behov för träning inte fanns. Framtida forskning bör applicera framlagda faktorer vid utformning av behandling för patienter med smärta. Nyckelord: följsamhet, smärta, fysisk aktivitet, kvalitativ forskning. / Title: FacilitatorsandBarriers toPhysical ActivityamongPeople with Long-term Pain-A Qualitative Study. Authors: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Physiotherapy Programme, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. Tutor: Britt Larsson, Docent of Occupational Medicine, Lector of Clinical Pain Research, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. ABSTRACT Introduction: Exercise has been shown to have positive effects on long-term pain. There is, however, reported poor adherence in people with long-term pain. Previous research has demonstrated a number of facilitating and inhibiting factors to exercise for people with long-term pain but lay emphasis on the importance of further research with a broader approach to physical activity.Purpose: The aim of this study was to identify facilitating factors and barriers to physical activity as a treatment for long-term pain.Method: A qualitative study using semi-structured interviews was conducted with ten participants recruited through the Pain -and Rehabilitation Center in Linköping. Collected data was analysed based on a qualitative content analysis.Results: Facilitating factors were reported to be individually tailored, varied and enjoyable training, also support, fellowship, pain relief, motivation, progress, the desire to improve health, availability and knowledge. Pain, timing, lack of energy, difficulty initiating exercise, not having a need to exercise, lack of availability and knowledge, and furthermore embarrassment, laziness, fear, and lack of motivation were reported as being inhibitive.Conclusion: Factors that appeared in the results confirm previous research, this study presented additional factors such as difficulties initiating exercise and not having a need to exercise. Future research should apply presented factors in the design of treatment for patients with pain.Keywords: adherence, pain, physical activity, qualitative research.

Bakgrund: Lumbalpunktion är en av de mest ångestladdade procedurer barn kan genomgå. Den vanligaste indikationen för lumbalpunktion är misstanke om neuroborrelios. Åldersanpassad information, delaktiga föräldrar och smärtlindring är viktiga faktorer vid lumbalpunktion på barn. Syfte: Detta arbete syftade till att undersöka hur barn i åldrarna 6-18 år skattar smärta och oro vid lumbalpunktion, samt att studera om samband finns mellan oro- och smärtskattning och använd anestesimetod. Ett vidare syfte är att studera hur sjuksköterskor kan stötta barnen så att de får en bra upplevelse av lumbalpunktion. Metod: Studien är uppdelad i en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie, där enkäter delades ut till barn i åldrarna 6-18 år som genomgått lumbalpunktion och en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där fyra sjuksköterskor med erfarenhet inom pediatrisk vård intervjuats. Resultat: Sammanlagt 12 enkäter samlades in. Resultatet visar att tre deltagare fick samma läkemedelskombination, sammanlagt blev det tio olika läkemedelskombinationer. Intervjuerna indikerar att kommunikation, att ge stöd och lugn och ro anses viktigt vid omvårdnad av barn som genomgår lumbalpunktion. Slutsats: Då deltagandet var lågt kan resultatet endast ses som beskrivande av deltagarnas åsikter. Resultatet antyder att stora variationer finns vid val av smärtlindring på barn som genomgår lumbalpunktion. Sjuksköterskor anses ha en gemensam uppfattning om vilka omvårdnadsåtgärder som kan bidra till minskat lidande hos barn som genomgår lumbalpunktion. Mer omfattande studier behövs för bedömning av vilken anestesimetod som ger effektivast smärtlindring vid lumbalpunktion på barn.

Bakgrund: komplementära smärtlindringsmetoder har inom hälso- och sjukvården visat sig vara effektiva vid smärttillstånd hos barn. Det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om dessa metoder. Syfte: att beskriva vietnamesiska sjuksköterskors kunskap om samt användning av komplementära behandlingsmetoder för barn med smärta. Metodbeskrivning: data samlades in med hjälp av enkäter under hösten 2012 på ett barn- och kvinnosjukhus i Da Nang, Vietnam. I denna studie analyserades sjuksköterskors kunskap om komplementär smärtbehandling hos barn med hjälp av IBM SPSS Statistics för Windows software. Sambandet mellan kunskap och användning undersöktes. Huvudresultat och slutsats: kunskapen om komplementära metoders betydelse visade sig vara hög, medelvärde 4,45. Användningen av komplementära smärtlindringsmetoder visade sig variera. Det fanns inget samband mellan kunskapen om samt användningen av komplementära smärtlindringsmetoder. / Background: complementary pain relief methods has shown to be effective within the health care system for pain management in children. It is therefore important for nurses to have knowledge of these methods. Purpose: to describe Vietnamese nurses’ knowledge about and use of complementary pain relief methods when caring for children in pain. Method: the data was collected during the fall of 2012 using a questionnaire in a children and women’s hospital in Da Nang, Vietnam. This study analyzed data on nurses’ knowledge of pain management in children and the correlation between knowledge and use. Main Results and Conclusions: knowledge of complementary pain relief methods was found to be high, averaging 4.45.  The use of complementary pain relief methods was found to vary. There was no correlation between knowledge of, and use of complementary pain relief methods.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta är vanlig då det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebära både sociala och psykologiska konsekvenser även hos de närstående som då löper ökad risk att drabbas av ohälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta. Metod: Litteraturöversikt sammanställd av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de närstående förändras och begränsas genom att de känner att de måste anpassa sig, det sociala nätverket minskar, rollerna och relationerna förändras. Närstående upplever stora känslomässiga bördor såsom psykiskt illabefinnande, de känner sig misstrodda, känner oro för framtiden och brist på information och kunskap gör att de känner sig åsidosatta. Slutsats: Närstående till en person som lever med långvarig smärta påverkas starkt men på andra sätt än den direkt smärtdrabbade. Det är av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de närstående och deras situation för att förebygga ohälsa.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Smärtbedömning bör baseras på verbal information i kombination med andra metoder som smärtskattningsskalor, klinisk observation och vitalparametrar. Sjuksköterskan måste se till den enskilda patientens upplevelse av smärta, för att skapa förutsättningar för en korrekt och individuell smärtbehandling. Slutsatser: Den postoperativa smärtbedömningen skall utgå från den enskilda patientens behov. Genom verbal kommunikation tillsammans med andra metoder för smärtbedömning kan sjuksköterskan få en uppfattning av patientens smärta. Ytterligare faktorer som är viktiga för en individanpassad smärtbehandling är god kommunikation och en väl fungerande organisation.

<p>Trots all forskning som är gjord inom området postoperativ smärta, kvarstår det faktum att många patienter upplever otillfredsställelse i sin smärtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning vid postoperativ omvårdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de områden som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning: (1) patientens sätt att visa smärta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rådande normer. När sjuksköterskan smärtbedömer vägs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken. Resultatet visar att när sjuksköterskan lyssnar på det patienten säger, stämmer sjuksköterskans smärtbedömning bäst överens med patientens egen bedömning av smärtan. I resultatet framkommer också att de sociala normer som råder på arbetsplatsen har stor påverkan på hur sjuksköterskan väljer att smärtbedöma.</p> / <p>In spite of all the research done in the field of postoperative pain, the fact remains that a number of patients still experience unrelieved pain postoperatively. The aim of this study was to describe and analyse current research in the areas that affect nurses pain assessment in the care of postoperative patients. The study has been accomplished as a literature study with a qualitative approach. From the result four categories emerged that distinctly describe the areas that affect nurses pain assessment: (1) patients way of showing pain, (2) what the patient says, (3) assessment based on experience and (4) prevailing norms. In pain assessment the nurse often uses several of these categories. Using earlier experiences, the nurse observes the general appearance of the patient combined with vital signs. The result shows that when the nurse listens to the patient, her pain assessment is most consistent with the patients own assessment. The result also reveals that social patterns existing in the working unit has a big influence on nurses pain assessment.</p>

No description available.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet som människor söker vård för. Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för varje enskild individ. Upplevelsen av en viss typ av smärta kan dock variera från individ till individ. Långvarig smärta är ihållande smärta som är kvar efter en tidsperiod, vanligen tre månader. Patienter med långvarig smärta är ofta i behov av flera strategier såsom farmakoterapi, fysisk aktivitet och socialt stöd från vänner och familj. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra självbiografier. Analysen utfördes med kvalitativ ansats. Vid analysen av materialet användes en innehållsanalys. Resultat: Studiens resultatanalys visade tre huvudkategorier: anpassning som möjliggör hantering av smärta, omgivningens inverkan som stöd för personer med långvarig smärta samt smärthantering som kan bestå av farmakologisk och icke farmakologisk hantering. Slutsatser: För att minska lidandet för personer med långvarig smärta är acceptans och anpassning av stor betydelse. Positivt möte med vården kan förstärka välbefinnande och hälsa.

No description available.

Bakgrund: Sjuka spädbarn riskerar att utsättas för ett stort antal smärtsamma provtagningar och procedurer inom sjukvården. Det finns kunskapsluckor och bristande riktlinjer på många arbetsplatser, vilket leder till att sjuksköterskor inte alltid följer den evidensbaserade omvårdnaden som finns vid blodprovstagningar på spädbarn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om en intervention kan påverka sjuksköterskors val av blodprovstagningsmetod på spädbarn. Ytterligare syfte var att undersöka kunskap hos sjuksköterskor avseende smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn. Metod: Studien genomfördes med en kvasi-experimentell design med kvantitativ ansats. En grupp sjuksköterskor fick besvara en enkät, därefter deltog de i en intervention som bestod av ett utbildningstillfälle, för att efter interventionen besvara ytterligare en enkät. Resultat: En signifikant ökning av deltagarnas kännedom om smärtlindringsmetoder kunde påvisas. Ingen signifikant skillnad avseende val av provtagningsmetod och tillämpning av smärtlindringsmetoder framkom. Sjuksköterskornas upplevda utbildningsbehov av både venös provtagning på spädbarn samt smärtlindringsmetoder minskade efter interventionen. Slutsats: Utbildning var ett lämpligt tillvägagångssätt för att öka deltagarnas kännedom om olika smärtlindringsmetoder. Det skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att tillämpa evidensbaserad omvårdnad vid val av provtagnings- och smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn.