Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten. Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer. Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter. Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

Sammanfattning Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter. Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro. Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan. Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat. Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, Skatteverket / Abstract Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies’ financial reporting. Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro. Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency. Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies’ financial reporting. The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law. Keywords: Statutory auditing, small companies, Swedish tax agency

Uppsatsens titel: Den slopade revisionsplikten Seminariedatum: 20 Januari Kurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poäng Författare: Daniel Sedighha Handledare: Docent Markku Penttinen Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision? Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket. Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt. Jag skriver om dessas betydelse i små företag för skatter och skattesystemet samt kreditgivare. I företagsintressentmodellen har jag valt att fokusera på revisor, kreditgivare och myndigheter. Empiri: Revisorns och revisionens betydelse bekräftas av samtliga yrkesgrupper som banktjänstemän, småföretagare, revisorer samt skattetjänsteman. Samtidigt presenteras andra alternativ till revisor och revision som minskar betydelsen av dessa. På grund av undersökningens omfattning sammanfattas intervjuerna. Relevanta delar redovisas i tabeller för att underlätta för läsaren. Analys: Kreditgivare ser revisorn som en kvalitetsstämpel som underlättar kreditbedömningen.Auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapport kan vara ett alternativ till revisor och revision i småföretag som kan tvingas verifiera och kvalitetssäkra sina rapporter vid kreditansökan. Slutsats: Revisor är en kvalitetsstämpel på företaget och inte bara årsredovisningen. Kompetensen ger viss styrka och signaler till intressenterna som kreditgivare och kan påverka beslutet. Trots reformen är kontrollsystemet för småföretag inte nedmonterat och ett utnyttjande av reformen bör övervägas noga. Att gränsvärdena är låga innebär också att småföretag kommer att omfattas av revisionsplikt vid expansion under en hög konjunktur.  Nyckelord: Revisor, Revision, Revisionsplikt, Frivillig revision och Kreditbedömning,

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten. Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas. Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer. Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen. / The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies. The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted. Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews. The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen. Kvantitativ metod Vår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad. / The purpose with this study is to see how big the proportion of the the small and middle small limited companies will continue auditing even dough the abolishment of the statutory audit is soon to be carried out. We also want to analyze the consequences that the abolishment of the statutory audit will have on the whole branch. Quantitative procedure Our research indicates that the majority of the small and middle small companies will continue auditing even after the abolishment of the statutory audit. The abolishment will also have an impact on the auditor’s work, by entering a new market they will be forced to adjust the service that is given to the companies.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.</p><p>Kvantitativ metod</p><p>Vår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad.</p> / <p>The purpose with this study is to see how big the proportion of the the small and middle small limited companies will continue auditing even dough the abolishment of the statutory audit is soon to be carried out. We also want to analyze the consequences that the abolishment of the statutory audit will have on the whole branch.</p><p>Quantitative procedure</p><p>Our research indicates that the majority of the small and middle small companies will continue auditing even after the abolishment of the statutory audit. The abolishment will also have an impact on the auditor’s work, by entering a new market they will be forced to adjust the service that is given to the companies.</p>

<p>Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.</p>

In 2010, the audit obligation for smaller limited companies was abolished. The change in the law meant that small limited companies could make a choice whether or not they wanted to hire an auditor. Since the abolition, there has been a debate between the politicians and the auditors about the consequences that the abolition has really had. A party that has not been allowed to assert itself in the debate on the abolition of the audit obligation is the companies. The purpose of this study was thus to highlight the companies in this debate and to create an understanding of the reasons why small limited companies choose to hire an auditor and their reasons for dismissing the auditor. Through a qualitative research method, four small limited companies in Luleå were interviewed to investigate their reasons. The study's approach is of a deductive nature where we first chose to investigate what previous research says about companies' reasons for auditing and then compare it with our results. Through this approach, our results indicate that companies have difficulty seeing the benefits of hiring an accountant outweigh the disadvantages. The companies stated the high cost of hiring an auditor in combination with the fact that an auditor does not significantly raise the quality of the annual reports as reasons for refraining from using an auditor. The companies mentioned satisfaction and confirmation as reasons for hiring an auditor and that the authorities are a stakeholder who influences the companies to hire an auditor.