Previous quantitative research has shown that when companies choose accounting firm their decisions are affected by the organizational factors price, quality and the reputation of the accounting firm. Research has also shown that small companies tend to value the relationship with the auditor on a more personal level. However, there is a gap in research regarding the relationship´s significance in conjunction to organizational factors and how this affect the choice of auditor for small companies. The purpose of this study is to investigate and analyze if and how organizational factors and social capital play a crucial role when small companies chooses an accounting firm. In order to achieve the purpose of this study, a theoretical framework has been created based on previous research and Putnam´s theory on social capital. The study is based on a qualitative research approach with an interpretivist research philosophy, using eight semi-structured interviews with managers from small companies audited by Big 4, second tier and SMP. The result indicates that social capital outweighs the organizational factors when small companies choose accounting firm. It is reflected in the empirical evidence that social network, relationships, communication, and trust are crucial to the choice of accounting firm. The study also shows that the auditor's communication skills has an impact on the organizational factor quality. Thus, the result also shows that social capital interacts with the organizational factors when small companies choose auditor. / Tidigare kvantitativ forskning har visat att företag som väljer revisionsbyrå påverkas av pris, kvalitet och byråns rykte. Forskning har även visat att små företag tenderar att värdesätta relationen med revisorn på ett mer personligt plan. Emellertid finns det ett gap i forskningen gällande relationens betydelse i samband med organisatoriska faktorer och hur detta påverkar små aktiebolags val av revisor. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om och hur organisatoriska faktorer och det sociala kapitalet spelar en avgörande roll när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. För att åstadkomma studiens syfte har tidigare forskning, i kombination med Putnams teori om socialt kapital, använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med en interpretivistisk forskningsfilosofi, i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från åtta små aktiebolag som revideras av Big 4, second-tier och SMP. Resultatet antyder att det sociala kapitalet väger tyngre än de organisatoriska när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. Detta uttrycker sig i empirin som visar att det sociala nätverket, relationen, kommunikationen och tilliten är avgörande för valet. Studien visar även att revisorns kommunikationsförmåga av har en inverkan på den organisatoriska faktorn kvalitet. Således visar resultatet även att det sociala kapitalet samspelar med de organisatoriska faktorerna när små aktiebolag väljer revisor.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Sedan lagändringen år 2010, gällande avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, ställs numera företag inför ett val. Likt samtliga företag så krävs ett ställningstagande om vilken revisionsbyrå som väljs att anlitas. Ett litet aktiebolag antas, på grund av mindre resurser, behöva överlägga för- och nackdelar i högre grad än större företag. Vilket leder till studiens syfte som är att ta reda på vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val av revisionsbyrå. Tidigare forskning och redovisningsteorier tyder på att det inte bara är små aktiebolags värderingar som leder till vilken revisionsbyrå som väljs, utan också företagets struktur påverkar valet. Därför är studiens avsikt att både analysera revisionsbyråers skiljande faktorer samt företagsstrukturen hos små aktiebolag. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till slumpmässigt valda företag i Sverige. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning. Det påvisas att sannolikheten att ett litet aktiebolag väljer en revisionsbyrå inom Big 4 ökar med företagets storlek samt företagets skuldsättningsgrad. Vidare tyder resultatet på att desto mindre priskänsligt företaget är och desto mer de värdesätter kvalité, personlig relation och varumärke, ju troligare är det att Big 4 väljs. Studien ämnar att ge en bättre förståelse kring revisionsvalet samtidigt som både små aktiebolag och revisionsbyråer kan fokusera på de faktorer som inverkar valet. Som framtida forskning anses revisorn som oberoende vara ett intresseväckande område att fördjupa sig mer i. / Since 2010 when the accounting laws in Sweden cha four nged, small businesses are now facing a choice whether to be audited or not. Like all businesses, this includes a choice regarding what auditing firm to hire. Small businesses must consider the pros and cons in greater extent than bigger businesses because of their overall lower resources. This leads to the purpose of the study which is to find out what factors affect the choice of selecting an auditing firm. Previous research and accounting theories suggest that, in addition to the factors of the auditing firm, the business’ corporate structure can affect their choice. Therefore, the study is aiming to analyze both the auditing firms various characteristics and the corporate structure of the business. This is performed by sending out a survey to randomly selected small businesses in Sweden and analyzing the data once received. The result of the study partly confirms the previous studies conducted in the same field. It indicates that the probability for a small business to choose an auditing firm within Big four increases with the business size and the gearing ratio. Further, the result indicates that the less price sensitive a business is. So, the higher they value auditing quality, personal relationship and that the auditing firm is well-known, the higher is the probability that they will decide to hire an auditing firm within Big firms. The research is aiming to increase the understanding regarding auditing choice and help both the auditing firms and the companies to understand what factors can affect the choice. As a topic for future research, we find that the auditors’ independence would be interesting, since this research indicates the relevance of it.

<p>Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,</p><p>Mid Sweden University in Östersund</p><p>Spring term 2008</p><p>Title: Abolishment of statutory audit – a qualitative research on banks attitude when credit rating small businesses</p><p>Author: Rima Harouki, Carina Hoffmann</p><p>Supervisor: Anna-Maria Jansson</p><p>Background & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished. The purpose of statutory audit is to secure the credibility in the information presented by the companies. For banks, as a credit institution, audited material is of great significant. What is their attitude towards abolishment of the statutory audit?</p><p>Aim: Our aim is to find out if an abolishment of the statutory audit affects the decision process of the banks when granting credit.</p><p>Method: The research continues qualitative interviews with representatives of the four largest banks in Sweden. The collection of the material has been brought together, analyzed and resulted in our conclusions.</p><p>Result & conclusion: The study reveals that the banks most likely will continue to request audited economical reports in the future.</p><p>Key words: Audit, mandatory audit, small businesses, credit grant, credit institutions</p> / <p>Examensarbete i Företagsekonomi, Mittuniversitetet i Östersund</p><p>C-uppsats VT-2008</p><p>Titel: Revisionspliktens försvinnande – en kvalitativ studie om bankernas kreditbedömning av småföretag</p><p>Författare: Rima Harouki, Carina Hoffmann</p><p>Handledare: Anna-Maria Jansson</p><p>Bakgrund & Problem: Sverige har haft revisionsplikt för samtliga aktiebolag sedan 1983. I samband med medlemskapet i EU blev det möjligt att enligt EG:s fjärde direktiv tillåta att små bolag undantas från revisionsplikten, vilket är upp till de enskilda medlemsländerna att ta ställning till. I EU är det idag få som har kvar revisionsplikten för småföretag, Sverige är en av dem. Det förs diskussioner om huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten och en utredning under ledning av justitierådet Bo Svensson presenterades nyligen, där man finner att nuvarande revisionsplikt bör avskaffas. Revisionen syfte är att ge trovärdighet åt den information som ett företag lämnar. För banker, i sin roll som kreditgivare, ingår det reviderade materialet som en del av beslutsunderlaget. Hur förhåller sig bankerna till ett eventuellt slopande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om avskaffad revisionsplikt påverkar kreditgivarnas beslutsprocess vid bedömning av kreditgivning.</p><p>Metod: Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Underlaget har sammanställts, analyserats och resulterat i våra slutsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Undersökningen visade att bankerna med största sannolikhet även fortsättningsvis kommer att begära reviderade siffror vid utlåning.</p><p>Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små aktiebolag, kreditgivning, banker</p>

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, Mid Sweden University in Östersund Spring term 2008 Title: Abolishment of statutory audit – a qualitative research on banks attitude when credit rating small businesses Author: Rima Harouki, Carina Hoffmann Supervisor: Anna-Maria Jansson Background &amp; problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished. The purpose of statutory audit is to secure the credibility in the information presented by the companies. For banks, as a credit institution, audited material is of great significant. What is their attitude towards abolishment of the statutory audit? Aim: Our aim is to find out if an abolishment of the statutory audit affects the decision process of the banks when granting credit. Method: The research continues qualitative interviews with representatives of the four largest banks in Sweden. The collection of the material has been brought together, analyzed and resulted in our conclusions. Result &amp; conclusion: The study reveals that the banks most likely will continue to request audited economical reports in the future. Key words: Audit, mandatory audit, small businesses, credit grant, credit institutions / Examensarbete i Företagsekonomi, Mittuniversitetet i Östersund C-uppsats VT-2008 Titel: Revisionspliktens försvinnande – en kvalitativ studie om bankernas kreditbedömning av småföretag Författare: Rima Harouki, Carina Hoffmann Handledare: Anna-Maria Jansson Bakgrund &amp; Problem: Sverige har haft revisionsplikt för samtliga aktiebolag sedan 1983. I samband med medlemskapet i EU blev det möjligt att enligt EG:s fjärde direktiv tillåta att små bolag undantas från revisionsplikten, vilket är upp till de enskilda medlemsländerna att ta ställning till. I EU är det idag få som har kvar revisionsplikten för småföretag, Sverige är en av dem. Det förs diskussioner om huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten och en utredning under ledning av justitierådet Bo Svensson presenterades nyligen, där man finner att nuvarande revisionsplikt bör avskaffas. Revisionen syfte är att ge trovärdighet åt den information som ett företag lämnar. För banker, i sin roll som kreditgivare, ingår det reviderade materialet som en del av beslutsunderlaget. Hur förhåller sig bankerna till ett eventuellt slopande av revisionsplikten? Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om avskaffad revisionsplikt påverkar kreditgivarnas beslutsprocess vid bedömning av kreditgivning. Metod: Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Underlaget har sammanställts, analyserats och resulterat i våra slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visade att bankerna med största sannolikhet även fortsättningsvis kommer att begära reviderade siffror vid utlåning. Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små aktiebolag, kreditgivning, banker

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna? Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier. Sedan har fyra intervjuer genomförts med banker i Örebro stad som sedan har analyserats med hjälp av teorier om revision, intressentmodellen och principal-agentteorin. En majoritet av bankerna säger att trovärdigheten till de finansiella rapporterna påverkas om bolaget avstår från revision. Dock har de inte vidtagit åtgärder på grund av detta och har därför inte fått några konsekvenser för de bolag som inte har revision. / An exemption from the audit requirement was introduced for smaller companies affecting about 70 %, or 250,000, of the Swedish limited companies. When lending, banks need information to reduce the risk. The auditor is a way to confirm the information and increase the credibility of the accounts. This led to our problem: Is the credibility of a company's financial statements changing for the limited companies that choose not to have an auditor? What are the consequences for the companies in relation to the banks? The purpose is to get a view if the credibility of a company changes when they opt out of the audit and the consequences it may have. The study has a deductive approach, which means that we started collecting data and theories. Then, four interviews were conducted with banks in the city of Örebro, which were analyzed using the theories of audit, stakeholder theory and principal-agent theory. A majority of the banks says that the credibility of the financial statements is affected if the company refrains from audit. However, they have not taken action because of this, and it have not had any impact on the companies that do not have audit.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån. Tre företagare som har valt att behålla sin revisor, samt sex företagare som har valt bort revisorn intervjuades. Respondenternas svar analyserades med hjälp av agentteorin, intressentmodellen samt tidigare forskning. Intressentmodellen användes för att definiera intressenterna till företaget samt hur de påverkas av en revision. Därefter analyserades svaren från respondenterna med hjälp av agentteorin som menar att revisorns roll som försäkrare till intressenterna anses vara den viktigaste. Resultatet som framkommit i denna undersökning har dock visat på något annat.

On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Redovisningskvalitet på små aktiebolag har påvisats minska sedan revisionskravet slopades. Det förekommer en diskussion om huruvida revisionskravet behöver återinföras eller om gränsvärdena för revisionsplikten ska utökas. Debatten är för tillfället delad, en part menar att gränsvärdena för när aktiebolag ska ha revisor ska höjas. Den andra menar att fördelen med att även små aktiebolag har revisor är att det säkerställer kvaliteten på redovisningen. Att redovisningskvaliteten säkerställs är av intresse för intressenter till små aktiebolag på grund av informationsasymmetrin som råder. Det finns fördelar för bolagen med att inte omfattas av revisionsplikt, den främsta fördelen är ekonomiska lättnader för bolagen. Studien exemplifierar konsekvenser som kan drabba fler än de intressenter som är närmast anknyta till bolaget. Samhället kan drabbas negativt om bolagen inte sköter sin redovisning alternativt begår ekonomisk brottslighet som en konsekvens av att extern granskning av räkenskaperna saknas. Tidigare forskning visar att det föreligger ett samband mellan oväntade periodiseringar och redovisningskvalitet. Studien som genomförts påvisar att det föreligger ett samband mellan att redovisningskvaliteten har minskat och slopandet av revisionsplikten. Av resultatet framgår att kvaliteten på redovisningen, som undersökts genom oväntade periodiseringar, har minskat för små aktiebolag inom byggbranschen, sedan revisionskravet har slopats. Konsekvenser av att revisionsplikten slopats kan leda till att intressenter inte förlitar sig på bolaget. Det kan skada både bolag och intressenter att förtroendet för små aktiebolag minskar som en följd av att det inte längre finns ett krav på revisor. Undersökningen som gjorts påvisar att redovisningskvaliteten har minskat över tid och som följd har belastningen på myndigheter ökat, sedan revisionsplikten slopades. / The quality of the accounting in small companies has proven to decline since the audit requirement was abolished. An ongoing discussion exists concerning whether the audit requirement should be implemented once again or if the limit values should be expanded. The parties in the discussion currently have different opinions where one party argues that the limit value concerning the audit requirement should increase. The other party claims that the pro of small companies using an auditor is that the auditor ensures the quality in the financial reports. High quality in the accounting is of interest for the stakeholders of small companies since information asymmetry is present. There are pros for companies that are not obligated to use an auditor, where the major pro is economic relief for the companies. However, except for the stakeholders with the closest connection to the company, consequences can also affect other parties. Society could be negatively affected if companies produce inadequate information in the financial reports or if the companies commit economic crime which are both consequences of the lack of external auditing of the financial information. Previously research indicate a relationship between unexpected accruals and accounting quality. The results indicate that the quality of the accounting, measured through unexpected accruals, has declined for small companies within the building sector, since the audit requirement was abolished. Consequences of the abolishment of the audit requirement could be that the stakeholders don't trust the company. Lost trust in small companies as a consequence of the abolishment of the audit requirement could hurt both the small companies and the stakeholders. The study proves that the quality of the accounting has decreased and the load on the authorities has increased over time, after the audit requirement was abolished.