I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

<p>I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.</p>

I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.

Behovet av att se över kopplingarna mellan livsmedelsförsörjningen, hållbarhet och suveränitet - vid tillhandahållandet av livsmedel - har ökat i och med en instabil och osäker omvärld. En ökad lokal och småskalig livsmedelsproduktion skulle på ett nationellt plan kunna göra livsmedelssystemet mer robust och resilient vid eventuella störningar. Denna studie avser att ge en bred bild av konsumenters attityd, engagemang, kunskap och beteende kring beredskapsfrågan, livsmedelssäkerhet samt konsumtion av lokalproducerade varor. Studien avser också undersöka Sveriges nationella ambitionsnivå för att främja utvecklingen av en hållbar, långsiktigt och konkurrenskraftig livsmedelskedja och på vilket sätt samhället bidrar eller kan bidra till att underlätta och stimulera den typen av näringsverksamhet. Resultatet visar att det råder en stark positiv attityd, medelhög kunskapsnivå, medelhögt engagemang samt starkt positivt beteende bland respondenterna. Resultatet visar även att inställningen till lokalproducerade livsmedel är positiv och att den framför allt kan härledas till känslan av samhörighet och värnandet om den lokala levande landsbygden. Gällande beredskapsfrågan så råder det bland respondenterna en tydlig koppling till småskalig och lokalproducerad livsmedelsproduktion såväl som till självförsörjning. Det föreligger dock stora hinder med småskaliga verksamheter i form av pris och tillgänglighet, både i form av utbud, öppettider och kommunikation. Det är idag mest resursstarka konsumentgrupper som köper lokalproducerat och det finns en risk för en ökande segregation i detta. Staten skulle kunna driva på för att få på plats en definition av lokalproducerade livsmedel samt arbeta med mjuka styrmedel såsom exempelvis miljömärkningar. De skulle också kunna höja taket för direkta upphandlingar inom ramen för EU-direktivet om offentlig upphandling så att kommunerna kan köpa in en större andel lokalproducerade livsmedel i sin offentliga upphandling. / The requirement to review the links between food security, sustainability, and sovereignty - in the provision of food - has increased in an uncertain and unstable environment. Increased local and small-scale food production could, on a national level, make the food system more robust and resilient in the event of disturbances and crises. This study intends to give a broad picture of consumers' attitude, commitment, knowledge and behavior regarding preparedness, food safety and consumption of locally produced food. The study also intends to examine Sweden's national ambition to promote the development of a sustainable, long-term, and competitive food chain and in what way society contributes or can contribute to facilitating and stimulating that type of business. The result shows that there is a strong positive attitude, medium level of knowledge, medium commitment and strong positive behavior among the respondents. The results also show that the attitude towards locally produced food among consumers is positive and can be mainly attributed to the feeling of belonging and the protection of the local living countryside. Regarding the issue of preparedness, there is a clear connection to small-scale and locally produced food production as well as self-sufficiency among the respondents. However, there are major obstacles regarding the price and availability, both in terms of range, opening hours and communication. It is today the most resourceful consumer groups in the society that are able to buy locally produced products and there is a risk of increasing segregation in this. The state could also push to get a definition of locally produced food in place and work with soft control instruments such as, for example, an environmental label. They could also raise the amount for direct procurement within the framework of the EU-directive on public procurement so that the municipalities can buy a greater proportion of locally produced food in their public procurement.