Detta är ett examensarbete vid fakulteten Teknik och Samhälle på Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att skapa en ögonblicksbild över hur användandet av sociala medier ser ut i den utvalda respondentgruppen samt att undersöka hur de resonerar när de väljer att lägga tid på sociala medier.Uppsatsens resultat utgörs av intervjuer utförda tillsammans med 10 personer i åldrarna 20 – 30 år. Materialet som samlats in från intervjuerna har sammanställts för att skapa gemensamma svar. Svaren har analyserats och därefter jämförts med statistik från databasen Orvesto, som utgörs av TNS SIFOs undersökningar. Detta har skapat en övergripande bild över hur respondentgruppen använder sociala medier samt resonerar kring ämnet, och resultatet från intervjuerna har satts i jämförelse med vad statistiken säger.Sociala medier används flitigt hos respondentgruppen och det är inte alla som tycker att de använder sociala medier i en lagom mängd. Att använda sociala medier med måtta är bäst, det håller intervjupersonerna med varandra om. Att bryta mönster och göra annorlunda är även en upplevelse deltagarna varit med om. Det var enligt intervjupersonerna en nyttig upplevelse eftersom det ofta krävs att de blir tvingade till att göra annorlunda och ändra på sig för att det faktiskt ska ske. Upplevelsen bekräftade mångas tankar om att sociala medier egentligen inte tar upp en viktig plats i deras liv, och att det egentligen inte behövs i den mängd det används idag. Många insåg även att de använde sociala medier för mycket, men hade ändå svårt att sluta använda det i samma omfattning efter avslutad intervention.I slutet av uppsatsen finns en diskussion där författaren diskuterat och jämfört teori med resultat. Författaren har även diskuterat hur olika delar i arbetet stärker varandra. / This is an essay written at the Faculty of Technology and Society at Malmö University. The purpose of this paper is to create a picture of how the use of social media looks like in the chosen respondent-group and to explore how we think we choose to spend time on social media.This essay consists of the interviews conducted with 10 people aged 20 - 30 years. The material collected from the interviews has been compiled to create common responses. The responses have been analyzed and then compared with data from the database Orvesto constituted by TNS SIFOs surveys. This has created an overall picture of how the respondent-group is using social media and how they think about it. I’ve put the results from the interviews in comparison to what the statistics say. This has strengthened my result.Social medias are used very much in the group of respondents and it’s not everybody that thinks that they use the social medias in a correct amount. To use social medias in just the right amount is the best, that’s a thing the respondents agree with each other about. To break a pattern and do different is an experience the participants have gone through. It was according to the interviewed people a very healthy experience since it often takes a forced action for them to do differently and break their patterns. The experience confirmed a lot of peoples’ thoughts about social media, that it doesn’t take that big of a place in their lives and that they actually don’t need it that much. A lot of people realized that they use social medias too much, but they still had a hard time to stop using it after the intervention.In the end of the essay there is a discussion that compares the theory with the result. I have also discussed how different parts of the work are strengthening each other.

Användningen av sociala medier ökar ständigt och med detta följer både fördelar och nackdelar. Sociala medier är ett sätt för människor att kommunicera och interagera med andra människor och företag. Denna uppsats, som är ett examensarbete i medieteknik vid fakulteten för Teknik och Samhälle på Malmö högskola, undersöker vilka olika känslor människor känner när de besöker de olika sociala medierna Facebook, Snapchat och Instagram. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för och kartlägga hur de olika sociala medierna upplevs för personer mellan 20-30 år, vilka känslor de får när de besöker de olika sociala medierna och hur känslorna skiljer sig mellan kvinnor och män. Undersökningen har skett med hjälp av kvalitativ metodik med kvantitativa inslag, så som en loggbok och gruppintervjuer. Resultatet visar att respondenterna använder sig av sociala medier mer än vad de trodde och att de alltid känner olika känslor. Känslorna som uppstår vid det sociala medieanvändandet är ingenting respondenterna tidigare har reflekterat över. Samtliga respondenter har genom undersökningen blivit medvetna om hur sociala medier faktiskt påverkar dem. Undersökningen pekar på att de olika känslor som uppstår vid socialt medieanvändande skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor tycks reflektera mer än män över hur de känner och hur de påverkas av sociala medier. / The use of social media is constantly increasing, which brings both advantages and disadvantages. Social media is a way for people to communicate and interact with other people and companies. This essay, which is a thesis at the Faculty of Technology and Society at Malmö University, explores the different emotions people feel when they visit the various social media platforms Facebook, Snapchat and Instagram. The purpose of this paper is to get an understanding of how different social networking sites are experienced for people between 20- 30 years and what they feel when they visit these websites or apps. The survey was done with a qualitative method with quantitative elements, such as a log book and group interviews. The results show that the respondents use social media more than they thought and they always feel different emotions while using it. The feelings that comes with social media use is nothing that the respondents have thought about before. All respondents have become aware of how social media actually affect them. The survey suggests that the various emotions that comes with social media usage are different between men and women. Women seem to reflect more than men about how they feel and how they are influenced by social media.

This dissertation examines the predictability of user engagement on online social platforms by integrating theoretical perspectives from the literature on media and technology habits with principles of context-aware computing. It presents three studies, each targeting a different facet of technology-mediated communication, from social media use in general to more granular behaviors like active and passive use and instant messaging. The first chapter proposes a novel approach to the study of social media habits through predictive modeling of sequential smartphone user behaviors. Using longitudinal smartphone app log data, it examines the predictability of app engagement as a way to capture a critical yet previously neglected aspect of media and technology habits: their embeddedness in repetitive behavioral sequences. The study employs Long Short-Term Memory (LSTM) and transformer neural networks to demonstrate that social media use follows predictable patterns over time and that its predictability varies substantially across individuals. T he second chapter shifts focus to the potential of context-aware modeling as a holistic yet parsimonious and privacy-preserving approach to predicting user engagement on online social platforms. Analyzing over 100 million Snapchat sessions from nearly 80,000 users via deep LSTM neural networks, the study demonstrates the predictability of active and passive use based on past behavior and a notable improvement in predictive performance upon integrating momentary context information. Features related to connectivity status, location, temporal context, and weather were found to capture non-redundant variance in user engagement relative to features derived from histories of in-app behaviors. The findings are consistent with the idea of context-contingent, habit-driven patterns of active and passive use, highlighting the utility of contextualized representations of user behavior for predicting user engagement on online social platforms. The third chapter investigates the predictability of attentiveness and responsiveness in instant messaging on a large online social platform. Utilizing metadata from over 19 million messages, the study examines the predictive power of a wide range of predictor groups, including message attributes, user attributes, and momentary context, as well as historical communication patterns within ego networks and dyadic relationships. The findings echo the overarching theme that habitual behaviors and contextual factors shape user engagement. However, in this case, dyad-specific messaging histories account for the overwhelming share of explained variance, underlining the socially interdependent nature of user engagement in instant messaging. Collectively, the three studies presented in this dissertation make a theoretical contribution by establishing media and technology habits as a suitable framework for the study of user engagement and by introducing a novel perspective that emphasizes the repetitive, predictable, and context-dependent nature of media and technology habits. The research makes an important empirical contribution through the use of novel, large-scale, objective behavioral data, enhancing the ecological validity and real-world applicability of its findings. Methodologically, it pioneers the use of context-aware sequential machine learning techniques for the study of media and technology habits. The insights garnered from this research have the potential to inform the design of engaging and ethical online social platforms and mobile technologies, highlighting its practical implications for the billions of users navigating these digital environments on a daily basis.

No description available.

Studien diskuterar hur sociala interaktioner och identiteter förändras i en digital värld. Syftet är att sätta online och offline i kontext till varandra för att kunna analysera användares beteende och identiteter. Följande tre forskningsfrågor har valts ut för att besvara studiens syfte genom en kvalitativ intervjustudie, (1) Hur beskriver respondenterna att deras identitet har influerats när en betydande del av deras sociala interaktion sker online? (2) På vilket sätt försöker respondenterna återskapa sociala institutioner som vanligtvis existerar i face-to-face-interaktioner i det digitala landskapet? (3) Vilken betydelse menar respondenterna att sociala medier har för deras relationsskapande? Vi har använt oss av följande teorier: social identitetsteori, social penetrationsteori och begreppet affordance för att analysera materialet. Goffmans främre och bakre rum har en framträdande och betydande roll genom studien. Resultatet av vår undersökning är att online- och offlinekontexterna kompletterar varandra och behöver varandra för att vara fullständiga. Sociala institutioner offline är också framträdande online. Samma sak gäller normer, att gå utanför ramar kan skapa utanförskap även i en onlinekontext. Sammanfattningsvis är sociala interaktioner och identiteter två fenomen som ständigt är i utveckling. Den här studien bygger på ett litet antal respondenter där resultatet inte kan svara för allmänheten, men vi hoppas att studien kan vara värdefull för vidare inomvetenskaplig forskning. Nyckelord: Sociala medier, identitet, sociala interaktioner, online- och offlinekontext, beteende, relationer.

With the shift to learn and consume information through our mobile devices, most academic research is still only presented in long-form text. The Stanford Scholar Initiative has explored the segment of content creation and consumption of academic research through video. However, there has been another popular shift in presenting information from various social media platforms and media outlets in the past few years. Snapchat and Instagram have introduced the concept of tappable “Stories” that have gained popularity in the realm of content consumption. To accelerate the growth of the creation of these research talks, I propose an alternative to video: a tappable Snapchat-like interface. This style is achieved using AMP, Google’s open source project to optimize web experiences on mobile, and particularly the AMP Stories visual medium. My research seeks to explore how the process and quality of consuming the content of academic papers would change if instead of watching videos, users would consume content through Stories on mobile instead. Since this form of content consumption is still largely unresearched in the academic context, I approached this research with a human-centered design process, going through a few iterations to test various prototypes before formulating research questions and designing an experiment. I tested various formats of research consumption through Stories with pilot users, and learned many lessons to iterate from along the way. I created a way to consume research papers in a Stories format, and designed a comparative study to measure the effectiveness of consuming research papers through the Stories medium and the video medium. The results indicate that Stories are a quicker way to consume the same content, and improve the user’s pace of comprehension. Further, the Stories medium provides the user a self-paced method—both temporally and content-wise—to consume technical research topics, and is deemed as a less boring method to do so in comparison to video. While Stories gave the learner a chance to actively participate in consumption by tapping, the video experience is enjoyed because of its reduced effort and addition of an audio component. These findings suggest that the Stories medium may be a promising interface in educational contexts, for distributing scientific content and assisting with active learning.

No description available.