Crime comes in many different forms and can be viewed differently depending on culture, individual factors and geography. This increases the importance of discussing the subject by continually analyzing its causes, to eventually enable the development of methods and means to stop it. This study seeks to contribute to this process by analyzing factors that influence crime but also the ending of it, in the context of social factors. Accordingly, the overall goal of the study is to contribute to broadening the know-how about what influences criminal careers to help in the development of methods to stop them. This is done by analyzing the field from in two approaches; (1) what indicate crimes and (2) what contributes to the ending. This is of great importance today as it will fill a prevailing shortage in previous research which tend to focus on the field in one of the two approaches and often with the same type of participants. To achieve its purpose, the study includes individuals which are young with on-going criminal lifestyles and older which have put their criminal past behind them. Through the study analysis six themes where identified; threat of punishment, drug abuse, family relations, environmental aspects and school. / Brott förekommer i många olika former och betraktas skiftande beroende på kultur, individuella och geografiska faktorer. Brottslighet är dessutom ett eskalerande samhällsproblem som har med sig stora negativa konsekvenser på ekonomisk aktivitet och den psykiska hälsan hos samhällsinvånare. Detta sätter stor vikt på att kontinuerligt diskutera ämnet och analysera orsaker till kriminalitet för att vidareutveckla förebyggande metoder och processer. Denna studie bidrar till denna process genom att analysera faktorer som indikerar brott men också varför respondenter valt att avsluta sina kriminella karriärer, i samband med sociala band teorin. Följaktligen, är det övergripande målet att bidra till att bredda kunskapen om vad som påverkar kriminella karriärer och därav bidra till utvecklingen av metoder för att stoppa dem. Detta utförs genom att analysera studieområdet ur två olika infallsvinklar; (1) vad som skapar brott och (2) vad som stoppar det. Detta ger inte enbart studien samhällsviktig tyngd utan bidrar också till en bristfällig forskning som tenderar att endast fokusera på en infallsvinkel och ofta i datainsamling från samma typ av deltagare. För att uppnå sitt syfte har studien inkluderat individer med pågående kriminell livsstil samt personer vars kriminella karriär ligger bakom dom. Sex teman identifierades under studieanalysen; straffhot, drogmissbruk, familjerelationer, miljöaspekter och skola.

This study took place in northern Tanzania in Babati district. Wildlife Management Areas (WMAs) are establishments that endorse conservation of the wildlife and the environment, development and sustainable land-use in the rural areas. The aim of the organization is to provide local communities with economic benefits and including them in the projects of wildlife and habitat conservation (Kicheleri et al., 2018). However, it is unclear if the aim of the organizations has worked that well in the field. The aim of this study is to analyze some of the local attitudes, of the villages Minjingu, Vilima Vitatu and Kakoi, towards Burunge Wildlife Management Area. This study will also analyze how the membership with WMA has changed the living conditions for the inhabitants in the three villages, by conducting semi-structured interviews on villagers, a WMA secretary and the district council officer. Results indicate that the most common perception villagers have about WMA is that the household income has decreased, and the destruction on land and crops by wildlife has increased. The villagers are unhappy about how WMA handles different situations. Due to this, the majority of the respondents from all three studied villages stated they would like to end the membership with WMA.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

Increased possibilitiesof choosing one’s school of preference hasbeen raised as a key factor in many countries to promote equal opportunitiesand higher quality of education. This has been endorsed by policymakers whoassume that students make well-informed rational choices and that students only stress academic quality whendeciding which school to attend. If this is true, it will benefit schools ofhigh academic quality, rendering improved school quality overall. To date,little research has examined the validity of these assumptions despite theprofound effects they have had for changing the school systems in manycountries. This study employs an experimental approach to investigate therelative importance of attributes in school choice. Specifically the study isbased on experimental data from 587 prospective high school students inHalmstad, Sweden. The purpose is to contrast the principal school qualityattributes behind the policy change (academic reputation and programfeasibility), with the presence of friends and geographical attributes such asdistance, location and accessibility, while controlling for individualcharacteristics. The results are disturbing as they reveal flaws in theassumptions that motivated the school choice policy reform. The study presents evidence of differencesin preferences and that grades are the most important background characteristic for this difference. The study also shows that all studentsare not rational to the same extent as theory predicts. Hence theSwedish school reforms have been based on a slightly biased theory. Finally, the study indicates that differentgeographic contexts (e.g. where the studentslive) affect students' preferences.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper: lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området. Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.

No description available.

This study revolves around cultural heritage as a resource for tourism and within a placemaking. The chosen purpose is to study how an individual municipality relates to its specific cultural heritage and to investigate how cultural heritage can be used as a tourism resource and within a place-making. Hässleholm municipality is the subject of the study and the cultural heritage is the history about the guerrilla fighters and outlaws called snapphanar. The questions at issue are: How is the history of snapphanarna in Hässleholm municipality valued as a cultural heritage and as a tourism resource? How can Hässleholm municipality use its cultural heritage as a tourism resource and in a place-making? The theoretical understanding is mainly based on Jonas Grundberg's material on cultural heritage tourism and Lotta Braunerhielm's study on cultural heritage in place-making. A case study has been conducted using semi-structured interviews, unstructured interviews and observations. Interviews have been conducted with the responsible destination developer from the municipality, the castle manager at Hovdala Slott, the responsible at “Tourism in Skåne”, and ten locals. The results show that there is a discrepancy in how local residents value the cultural heritage of snapphanar versus how municipal responsible value them. Among other things, locals want the Snapphane heritage to bring more to life in the municipality and be used in tourism, something that is now not present. Furthermore, it is clear that the municipality does not see Hovdala Castle for all its values. The study provides tools for how Hässleholm municipality can use the cultural heritage of the history about Snappahanarna, together with Hovdala Slott, to create a more locally based tourism and as a way for a place making. / Denna studie kretsar kring kulturarv som en resurs för turism och inom ett platsskapande. Det valda syftet är att studera hur en enskild kommun förhåller sig till sitt specifika kulturarv samt att undersöka hur kulturarvet kan användas som en turismresurs och inom ett platsskapande. Hässleholms kommun är föremålet för studien och kulturarvet är snapphanehistorien. Frågeställningarna är: Hur värderas snapphanehistorien i Hässleholms kommun som ett kulturarv och som en turismresurs? Hur kan Hässleholms kommun använda sitt kulturarv som en turismresurs och inom ett platsskapande? Den teoretiska förståelsen utgår främst från Jonas Grundbergs material om kulturarvsturism och Lotta Braunerhielms studie om kulturarv inom platsskapande. En fallstudie har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med ansvarig destinationsutvecklare från kommunen, slottschefen på Hovdala Slott, ansvarig på Tourism in Skåne samt tio lokalinvånare. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur kommuninvånarna värderar kulturarvet snapphanar kontra kommunansvariga. Lokalinvånarna vill bland annat att snapphanearvet ska levandegöras mer i kommunen och användas inom turism, något som nu inte är gällande. Vidare framgår att kommunen inte ser Hovdala Slott för alla dess värden. Studien ger verktyg till hur Hässleholms kommun kan använda sig av kulturarvet snapphanehistorien tillsammans med Hovdala Slott för att skapa en mer lokalt förankrad turism och som en väg för ett nytt platsskapande.

Regional differentiation is a complex phenomenon concerning all countries of the world, which is analyzed by countless studies, but without a generally accepted theoretical anchorage. The Thesis deals with the transformation of Turkish regional image at multiple levels from 1975 to 2018. This transformation is analyzed by a set of selected demographic and socioeconomic indicators. The main objective is to document and evaluate Turkish regional demographic and socioeconomic differentiation, which leads to the country's polarization. The Thesis is based on statistical data from the Turkish Statistical Office. The geographical concentration of demographic and socioeconomic indicators was illustrated by tabular and map outputs. Sigma convergence evaluating the evolution of differentiation of individual indicators Gini coefficients are shown by graphs. The multiple regression analysis method examined the impact of geographical aspects on selected demographic and socioeconomic indicators. Significant part of the Thesis also deals with Turkish political- geographical context and the theoretical approaches on which it is based.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

This thesis aims to investigate how the City of Lund, and Lund University will provide accommodation for researchers associated with the construction of the research facilities ESS and MAX IV. Furthermore, this paper will study what synergies that exist between housing for researchers, the City of Lund, and its university to attract international researchers.  There is a shortage of housing for students and researchers, especially in municipalities with higher education institutions. To solve this, the Swedish government issued a regulation that enabled universities to offer accommodation to further groups of researchers to strengthen Sweden as a research nation. With the ESS and MAX IV as catalysts for growth, the municipality of Lund will function as an important research hub on an international level. The research conducted a study of strategic documents, such as the City of Lund’s comprehensive plans and in-depth comprehensive plan. As well as a qualitative method that implemented interviews, whereby some of the questions were based on the analyzes of the document study. The interviews were constructed from three groups and will be the perspectives this thesis will discuss its results and analysis by.  The results showed the need for strategic documents to include socio-cultural values and place-based innovations to attract knowledge-intense professionals and further highlight the need for cooperation between Lund municipality and Lund University to maintain its guest researchers.