I samband med den nya skollagen i Sverige 2010 förändrades skolkuratorns uppdrag. Ett syfte med förändringen var att knyta skolkuratorn närmare skolans övergripande uppdrag samt att styra arbetet till att företrädesvis handla om främjande och förebyggande insatser. Den här studien handlar om att undersöka hur skolkuratorer uppfattar att de kan bidra till lärmiljöer som främjar elevernas lärande och identitetsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter lyfter fram psykosociala faktorer i skolans lärmiljö samt barn och ungas psykosociala utveckling. Tio semistrukturerade intervjuer på 40-60 minuter har gjorts med olika kuratorer som jobbar med elever årskurs 7-9 i Västra Götaland. Studiens resultat visar att en viktig del i arbetet med att skapa psykosocialt främjande lärmiljöer handlar om att nå ut till vuxna på skolan med kunskap, synsätt och sätt att bemöta eleverna. Resultatet visar också att skolkuratorn själv behöver ha god kontakt med eleverna samt att skolan som helhet behöver arbeta med psykosocialt perspektiv i åtanke. / In connection with the new school law in Sweden 2010, the school social counsellor's mission changed. One purpose of the change was to tie the school social counsellor closer to the school's overall assignment, as well as to direct the work to preferably supporting and prevention efforts. This study tries investigating how school social counsellor's perceive that they can contribute to learning environments that support pupils' learning and identity development. The theoretical foundations of the study highlight psychosocial factors in the school's learning environment and the psychosocial development of children and adolescents. Ten semi structured interviews, 40-60 minutes long, have been made with different school social counsellor's who work with pupils grade 7-9 in Västra Götaland. The results of the study show that an important part of the work on creating psychosocial supporting learning environments is to reach out to adults at the school with knowledge, approaches and ways to respond to the students. The result also shows that the school social counsellor needs good contact with the students and that the school as a whole needs to work with a psychosocial perspective in mind.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad.   Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv. Det handlingsutrymme som finns att tillgå räcker inte till för att täcka ungdomarnas behov eftersom verksamheten inte ligger i linje med samhällsutvecklingen och att konceptet Ungbo bör ses över för att kunna möta ungdomarnas behov i dagens samhälle. / The purpose of this study was to gain increased knowledge about how social advisers who work for Ungbo in Halmstad perceive their capabilities to meet the needs of young people receiving assistance from the business and how they interpret their mission. Ungbo is a housing support for young people / young adults who are in need of accommodation and support to varying degrees. The study is qualitative and data collection has been done through interviews of the social advisor who works for Ungbo in Halmstad.The study shows that social advisers have similar views regarding the goals but in terms of approach to the common target different views about. The social adviser’s perceptions of their ability to meet the needs of young people are varied although the majority highlights the lack of a working model or explicit directive to work after indicating that they feel their freedom of action as excessive. The boundaries are blurred, but nevertheless feel the freedom in their work as positive. All of Social Advisers also complain that business is not in line with social development and the concept of Ungbo should be reviewed to catch up with society